Historiska kartor

Klicka på nedanstående kartor för en tydligare vy!

Ovanstående karta är den äldsta jag funnit med Vasabygget markerad. Kartan  är en del av "Buhrmans Skånska karta" från 1684. Du finner "basabÿg" (Vasabygget) till höger om "odelliunga" (Oderljunga)!

Gerhard Buhrman var en svensk militär och kartograf. Han fick 1681 i uppdrag av kung Carl XI att rita en karta över Skåne. Denna karta står i särklass i fråga om riktighet och elegans. Kartorna håller sig väl i sin korrekthet och är ett resultat av hans deltagande i skånska kriget, i vilket Buhrman tjänstgjorde såsom generalkvartermästarlöjtnant (vid motsvarande nuvarande ingenjörstrupper).

Källa: Lantmäteriet/historiska kartor.

Vasabygget 1770

Ovanstående karta tillhör Krigsarkivet och är ritad i september 1770 av Nils Steenhof, förmodligen regementspastor.

Den röda pilen pekar mot Vasabygget. Men på kartan står "Dasabygget"!

Ett fel på kartan är proportionerna mellan Vasabygget och Karsholm(a) samt mellan Vasabygget och Köpinge (Kiöpinge). Avstånden från Vasabygget är för kort till Köpinge i förhållande till Karsholm.

Notera även mängden av vattenkvarnar (X i rött) längs bäcken som rinner genom Perstorp.

Källa: Krigsarkivet, "Geometrisk Charta öfver Christianstads Lähn"

Vasabygget 1819

Vid stämpeln i Rött "R. N:r 1:1" och "Wasabygget." ligger militiebostället/soldattorpet.

Längst upp ligger Karsholm. 

"Spetsen" nedåt vänster är Vasabygget 1:3 och vägen västerut mot Heljalt.

Vägarna - kanske mer stigar  - markeras med "====".

Kartan kan vara den äldsta där man kan se gränsdragningarna för Vasabygget. 

På originalhandlingarna (del av, nedanstående bild) står - här skriver jag av dokumentets mångordiga presentation - "Charta öfver Skog och Utmarken till Krono och Kronoskatte Hemmanen TOSTEBOHOLM, KARSHOLM, WASABYGGET (min fetstil), SKÄGGESTORP, öfra och nedre MÅNSTORP samt KÖPINGE belägne uti Christianstads Län, Norra Åsbo Härad och Oderljunga Socken. Affattad är 1818 och fördelad år 1819, af C. Billing".

Dessa hemman är desamma som det s.k. "Länet" eller förläningen till adelsmannen, Riksamiralen och greven Carl Gustaf Wrangel enligt Kunglig Majestäts brev som ersättning för godset Rapin i Lifland (ungefär nuvarande Lettland). Endast adelsmän fick - under denna tid - äga mark, så de boende i "Länet" fick betala arrende till adelsmannen Wrangel. Samma år, 1651, som han fick förläningen i Oderljunga så blev han greve över Salmis i Keksholms län i dåvarande östra Finland. Grevskapet byttes senare till Sölvesborg i Blekinge 1665.

Även på 1600-talet fick s.k. "toppchefer" orimligt stor ersättning för sitt arbete!

Nå - åter till början av 1800-talet!

Skrivelserna och kartorna gällde ett storskifte på skogsmark. Nu spekulerar jag rörande de tomma områden som inte visas på kartorna även om Vasabygget bestod av mer mark: Kan det vara så att de "tomma" ägogränserna var det "Vasabygget" som brukades i praktiken och skogen användes av flera arrendatorer? Kanske ville man dra exakta gränslinjer för vilket som var den enes och den andres? Anledningen till detta var i tidens anda där storskiftenas syfte främst var att minska s.k. tegskiften av åkermark. Det gällde främst för slättmark men kom nu även att berörda skogsmark.

Skogen hade tidigare kanske använts och setts som allmänning, dvs de omkringboende kunde gemensamt utnyttja skogen. Efter storskiftena kvarstår små allmänningar, dvs mestadels grusiga skogsbackar, där alla kunde hämta grus vid behov.

Vasabygget hade en sådan invid vägen mot Perstorp, vilket kan ses bl.a. på kartan från 1901. En markering i ljusrött med ett gement "e" på. Även på den ekonomiska kartan från 1970, men nu med ett gement "s", dvs såsom i "samfällighet".

Texten på bilden ovanför kan utläsas:

"Corporals Bostället Nr 1 Wasabygget 1/3 dels oförmedlat mantal bekomma följande ägaren per litt. B:

a/29 Långhults måsen

a/66 Smärgs myren                                                                                                                                                                                                     

a/82 Stafwens måse                                                                                                                                                                                                   

a/83 Hultet med kärr och måse                                                                                                                                                                                 

a/84 Wasaängen                                                                                                                                                                                                     

a/85 Smärgs backen m.m.                                                                                                                                                                                          

a/86 Wasahultet m.m.                                                                                                                                                                                                

a/87 Wasa Intagan"

Siffrorna a/29 etc kan återfinnas på kartan med beteckningen "29" etc. Det är således en beskrivning av hur Vasabygget såg ut vid denna tidpunkt i början av 1800-talet.

Flera områden benämns "hult". Ordet härstammar från tyskans "holz" och är en ålderdomlig benämning på en skogsdunge, skogsbacke, hage, lund eller dunge.

Vasabygget 1842

En karta över gränser, vägar och byggnader i Vasabygget. Nästan samma karta här under, dvs vägen mot Karsholm skiljer sig från dagens dragning och bostäderna är desamma. 

Mot Karsholm gick vägen - ungefär vid f.d. skolan (nuvarande postlåda 203) - istället in i skogen på vänster sida och kom ut till den nuvarande vägen vid den enskilda vägen till torvuttaget.

Vasabygget 2 (nuvarande postlåda 206) hade en enskild väg till bostaden. Men denna väg fortsatte även genom deras skog till dåvarande stugor, som vi har skrivit om på annan plats. Hus markeras på kartan av små svarta fyrkanter.

I Vasabyggets vänstra antyds två fyrkanter intill vägen mot Tosteboholm. Den ena är troligen Vasabygget 3 (nuvarande postlåda 107), vars bostad då låg alldeles intill vägen.

Dagens sträckning av vägen mot Perstorp avviker strax före att vägen går ut ifrån Vasabyggets fastighetsgräns. Dagens stig mot Skäggestorp tycks ha varit en mer använd vägsträcka vid kartans tid.

Vasabygget 1842

På originalkartan står: "Karta öfver In och Utägorne till Korporals Bostället No 1 mantal Wasabygget af Christianstads Län Norra Åsbo Härad och Oderljunga Socken, upprättad År 1842 af O. Brunskog."

Alla sifferbeteckningar över området markerar olika slags markbeskaffenhet. Titta på vänstra nedre delen av kartan: 123 betyder "Utmark stenbunden ljungbacke". 125 "Simpel mosskant", 126 "Mosse", 127 "Rammen" , 128, 129 och 130 "Simpel ljungmark" samt 23 "Åker på utägorna".

Notera att vägen (rödmarkerad) från nuvarande Vasabygget 1:3 till strax efter dåvarande Korporalbostället inte finns längre i sin helhet. Jämför gärna med kartan från 1901-1902 längre ner på sidan! På denna visas den nuvarande vägsträckningen. Det underlättar om man jämför vägens läge i förhållande till korporalbostället.

Den rödmarkerade vägsträckningen ligger söder om den nuvarande. Från Vasabygget 1:3:s gräns fortsätter den gamla vägsträckningen in på den nutida granplanteringen. Sträckningen markeras av en låg stengärdesgård i granplanteringen och fortsätter rakt mot södra gaveln på nutida "Kapson Häst och Ryttarutrustnings" bostadshus (Vasabygget 401). Därefter finns den gamla vägsträckningen kvar fram till anslutningen till nuvarande allmänna väg.

Notera även att ytterligare ett hus finns med på Brunskogs karta från 1842. Den ligger på Vasabyggets mark strax intill den bostad som även kunde ses på 1901-1902:s karta.

Vasabygget 1:3:s bostadshus låg 1842 närmare vägen och strax intill Tosteboholm 1:8 (postlåda 105) eller "Danskens" alt. Osvald Roths hus för minnesgoda. Vasabygget 1:3:s bostadshus 1842 var ett lågt timmerhus och flyttades högre upp på fastigheten i slutet av 1800-talet. Det flyttade huset kan anas i den blyertsanteckning längre åt höger som gjorts på originalkartan. Omkring 1920 uppfördes det nuvarande bostadshuset som flyttades från Oderljunga. Det gamla bostadshuset användes därefter som lada, men revs och återanvändes omkring 1950 då den nuvarande ladan byggdes. Det gamla bostadshusets grundstenar finns fortfarande kvar i gräsmattan. Det gamla bostadshusets återanvända bålvirke med hål för dymlingar finns i vissa väggar på den nuvarande ladan.

Ägarna berättade 1967 att hembygdsföreningen ville bevara det låga timmerhuset som ett exempel på en 1700-talsbyggnad, men ägarna "ville inte ha folk springandes" på sina marker, så därav blev inget! Timmerhuset revs enligt ovanstående text.

Slutligen kan noteras att dragningen av vägen mot Karsholm såg annorlunda ut 1842 än idag.

Vasabygget 1865

Kartan är Topografiska Corpsens från 1865. Endast nuvarande Vasabygget 1:1 (det ursprungligt ensamma soldattorpet), Vasabygget 1:2 (ovanför "b" i "Wasabygget") och Vasabygget 1:3 (Nedanför "W" i "Wasabygget") fanns. 

Om man tittar snett nedåt höger om siffran "422" så finner man för första (och nästan enda) gången en torpbeteckning, inom Vasabyggets gränser, som är placerad på den nuvarande ängen väster om den nuvarande vägsträckningen. På annan plats bland dessa sidor nämns denna svårfångade byggnad. 

Man kan även notera att vägen norr om Tosteboholm (svartare ritad) var dåtidens huvudväg mot Röke från Heljalt. Den har tidigare benämnts som "kyrkvägen" mot Röke.

Jämförelse Vasabygget "1865" med 1941

Vasabygget 1902

Kartan grundar sig på kartan från 1842. Byggnaderna (röd pil) är från detta året.

Därefter (1902) har kartan "renoverats" efter ägostyckningar (Aa - Ae). En "allmänning", dvs mark som fick användas av alla boende i Vasabygget, finner vi under den bruna markeringen med bokstaven "e", mellan Aa, Ab och Ac. Förmodligen har den använts som grustag. Idag finns där istället ditforslade stenar från åkrar.

Då kartans ägostyckningar var klara 1901 och samtliga berörda skulle informeras om detta, så författades en handskriven kungörelse med texten:

"Kungörelse

På grund av Konungens Befallningshavandes förordnande får mig att verkställa laga egostyckning å hemmandet Nr 1. 1/3 mantal Wasabygget i Oderljunga socken af Norra Åsbo härad, varder härmed sammanträde utsatt att hållas derstädes Torsdagen den 21 nästa November kl 10 förmiddagen, hvarvid delegare, rågrannar och alla, som af ärendet röras kan, kallas att tillstädeskomma.

Hessleholm den 22 Oktober 1901. På Embetets vägnar, P Hagman Kommissionslandtmätare"

Vi får föreställa oss de annorlunda informationskanalerna som fanns i Sverige vid denna tiden. För att göra kungörelsen offentlig så var kanalen kyrkan i Oderljunga. Dit kom nästan samtliga i församlingen och efter gudstjänsten så läste kyrkoherden upp information som förväntades vara av intresse och till nytta för församlingsmedlemmarna.

Därför skrev P Hagman ett tillägg längst ned på kungörelsen och denna skickades till kyrkoherden.

"Anhålles vördsamt om uppläsandet häraf i Oderljunga kyrka söndagen den 3 nästa November samt om dess återställande med påtecknat bevis öfver uppläsandet. Som ofvan, P Hagman"

Så läste kyrkoherde J. Thomæus upp kungörelsen i Oderljunga kyrka efter högmässan söndagen den 3 november 1901 och därmed var deltagarna i mötet om ägostyckningen i Vasabygget kallade. Kyrkoherden skrev på kungörelsen:

"Att ofwanstående kungörelse blifvit af undertecknad uppläst i Oderljunga kyrka söndagen den 3 November 1901, warder på begäran intygadt. Oderljunga den 4 november 1901. J. Thomæus kyrkoherde."

OBSERVERA att Vasabygget 1:8 (Ad på kartan) finns kvar på ovanstående karta! Denna del av Vasabygget överfördes någon gång mellan 1944 och 1970 till Skäggestorp. Julius Johansson var 1944 ägare till både Vasabygget 1:8 och Skäggestorp 3:21 samt 3:34. Hans bostad var i Skäggestorp.

Vasabygget 1926

Kartan är Häradsekonomisk karta från 1926.

Nu finns fem ytterligare hus i Vasabygget: Nuvarande Vasabygget 1:4, Vasabygget 1:5, Vasabygget 1:6, Vasabygget 1:7 och Vasabygget 1:10 (skolan). Ytterligare ett hus - på Vasabygget 1:2:s marker - är inritat. Dock inte huset på Vasabygget 1:3:s marker.

Denna karta är kanske den mest intressanta då det gäller dåtida och tidigare vägsträckningar! De fina orangefärgade linjerna (Se bl.a. ovanför "Vasabygget"!) visar tidigare vägsträckningar

De fina blåa linjerna visar dåvarande vattendrag!

Den 12 sept 2019 uppgraderades kartan ovan genom att det numera går att ladda ner historiska kartor från Lantmäteriet utan kostnad. Kartan laddas ner som en TIFF-fil med bättre upplösning än tidigare.

Vasabygget 1933

En detaljerad karta (kartläggning 1927, 1928 och 1931) över trakten kring Vasabygget. Man kan tydligt se de olika byggnadernas läge. Klicka på kartan för att få en förstorad version!

Oenighet om vägdragning i Vasabygget på 1930-talet

På 1930-talet skulle den allmänna vägen genom Vasabygget rätas. Under detta årtionde rätades många allmänna vägar i landet från tidigare tiders ofta krokiga kreatursstigar. Bilismen började få grepp om landet och raka vägar var ett tecken på framtidstro.

I Vasabygget stakade vägpersonal upp den nya sträckningen tvärs över lantbrukaren Erik Petterssons ägor (Vasabygget 1:6). Några dagar innan vägmaskinerna skulle påbörja vägarbetet, så sade Erik Pettersson - då i 28-årsåldern - några väl valda ord och ryckte upp de utstakade trämarkeringarna. Efter lite bråk med vägkassans personal så ströks planerna på den nya vägsträckningen. Än idag går vägen som på 1930-talet.

Med blåa streck visas den planerade sträckningen på ovanstående karta.

Källa: Dåtida länsschaktmästaren Axel R. Svenson.

Vasabygget 1943

Kartan är övervägmästaren för enskilda vägar, Axel R. Svensons, d.v.s. min far, karta från 1943 då vägsträckan Heljalt - Wasabygget var "enskild väg nr 73 (Se röd pil!) med statsbidrag". Vägen Perstorp - Wasabygget - Karsholm - Röke var allmän väg.

Den svarta vägdragningen från Spjutseröd till Nedre Månstorp varken finns eller har funnits. Förmodligen lades kartritningen in på en planerad enskild väg, som aldrig blev byggd. I så fall skulle den kortaste vägen Perstorp - Vasabygget fått en annan dragning.

Notera att på denna karta finns det tidigare nämnda okända torpet med! Nära gränsen mot Månstorp och snett nedanför siffrorna "422".

Klicka gärna på bilden för bättre tydlighet!

Vasabygget 1962

Kartan ovan är från 1962, Rikets Allmänna Kartverk.

Vasabygget 1970

Ekonomisk karta från 1970. Nu har det tillkommit fem ytterligare hus i Vasabygget: Nuvarande Vasabygget 1:11, Vasabygget 1:12, Vasabygget 1:14, Vasabygget 1:16 och Vasabygget 1:19. Huset på Vasabygget 1:2:s marker är borta.

Reflektioner över de ovan visade officiella kartorna

Den som lägger märke till att kartorna från 1864 och 1865 skiljer sig åt på ett märkligt sätt har noterat bl.a. följande:

Kartan från 1865 (Topografiska Corpsen)  förefaller äldre än kartan från 1864 (Generalstaben)! 1864 fanns 7 hus och 1865 fanns endast 4 hus i Vasabygget! Plus en hel del andra märkligheter. T.ex. fanns Köpinge Torvfabriks järnväg 1864 men inte 1865!

Förklaringen är att kartorna ritades upp av två olika officiella kartverk. Topografiska Corpsen bildades 1831 av ingenjörskårens fältmätningsbrigad och hade då till uppgift att utföra militärkartor över Sverige. Generalstaben, fortfarande med militärt syfte, bildades 1874.

Vi ser här att Generalstabens karta från 1864 kan ju knappast utförts detta år eftersom Generalstaben bildades först tio år senare (1874). Däremot använde sig Generalstaben gärna av äldre kartor och lade in nytillkomna noteringar på kartan. Även om det står 1864 på kartan så har tilläggen utförts 1874 eller senare.

Därav märkligheterna på dessa båda officiella kartor från 1860-talet!

Satellitfoto 2011

från årsskiftet 2010/2011 över Vasabygget

Fotot visar den gamla (rödmarkerad) vägens sträckning. Du kan även jämföra med kartorna här ovanför.

Vasabygget 2016

Satellitbilden är tagen 2016.

Vasabygget 2018

Satellitbilden är tagen 2018.

Vasabyggets äldsta gårdstomt

Riksantikvarieämbetets karta över Vasabyggets äldsta gårdstomt.

Mer finns på länken: Riksantikvarieämbetets karta Fornsök. Skriv in "Vasabygget" under "Sök fritext"!

Gamla vägsträckningar i Vasabygget

Satellitbilden visar:

A = Vägen från Vasabygget till Skäggestorp. Nu finns den kvar som stig, men användes dagligen under 1800-talet och kanske tidigare.

B = Den gamla vägsträckningen fram till i mitten av 1800-talet. Någon gång mellan 1842 och 1865 ändrades dragningen till den nuvarande.

C = Fram till omkring århundradeskiftet 18-1900 gick vägen åt Perstorpshållet in i nuvarande Månstorps skog och förbi ett hus som låg ungefär i korsningen blå-gulstreckad linjer (på kartan) på nuvarande Vasabygget 1:17:s mark.

D = Vägsträckningen mot Karsholm var helt annorlunda från - ungefär - gränsen mellan nuvarande postlådor 203 och 206. I mitten av 1800-talet ändrades dragningen till den nuvarande.

X = En planerad dragning vid slutet av 1930-talet av den allmänna vägen. Ändringen blev avbruten av markägaren och aldrig genomförd.

Källor: Historiska kartor utom "X" som berättats av dåvarande länsschaktmästaren Axel R. Svenson.

3D-karta över Vasabygget

1. Gå till https://kso.etjanster.lantmateriet.se/ på Lantmäteriet.

2. Välj "Terrängskuggning" uppe till höger på sidan.

3. Sök på symbolen till vänster med kikarelikt utseende.

3. Skriv "PERSTORP VASABYGGET 1" i sökaren.

4. Då får du upp samtliga Vasabyggetbeteckningar.

5. Klicka på den fastighetsbeteckning som du önskar se.

6. Då får du fram en markerad 3D-bild av sökt fastighet.

Dessa kartor över hela Sverige kallas för "Höjddata" och har tagits fram med laserskannrar från flygplan.

De tre bostadshusen

SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) karta över 

borrade brunnar i Vasabygget.

Ovan ser Du ett utdrag av SGU:s uppgifter om den borrade brunnen på Vasabygget 1:3.

Du finner SGU:s sidor på adressen https://apps.sgu.se/kartvisare/. Klicka på "Brunnar" och därefter "Brunnsarkivet"!

SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) karta över
berggrund i Vasabygget.

Ovan ser Du ett utdrag av SGU:s uppgifter om berggrunden i Vasabygget.

Du finner SGU:s sidor på adressen https://apps.sgu.se/kartvisare/. 

SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) karta över
genomsläpplighet i Vasabygget.

Ovan ser Du ett utdrag av SGU:s uppgifter om genomsläpplighet i Vasabygget.

Informationen kan användas som ett första underlag vid bedömning av spridningsrisken av förorenande ämnen från olyckor. 

Du finner SGU:s sidor på adressen https://apps.sgu.se/kartvisare/.