Historiska kartor

Klicka på nedanstående kartor för bättre synbarhet!

Vasabygget 1684

Ovanstående karta är den äldsta jag funnit med benämningen Vasabygget. Utdraget är från "Buhrmans Skånska karta" och från 1684. Sök efter "Vasabyg" till höger om "odelliunga" (Oderljunga)!

Gerhard Buhrman var en svensk militär och kartograf. Han fick 1681 i uppdrag av kung Carl XI att rita en karta över Skåne. Buhrmans karta över Skåne från 1684 står i särklass i fråga om riktighet och elegans. Kartorna håller sig väl i sin korrekthet och är ett resultat av hans deltagande i skånska kriget, i vilket Buhrman tjänstgjorde såsom generalkvartermästarlöjtnant (vid motsvarande nuvarande ingenjörstrupper).

Källa: Lantmäteriet/historiska kartor.


Vasabygget 1770

Ovanstående karta tillhör Krigsarkivet och är ritad i september 1770 av Nils Steenhof, förmodligen regementspastor.

Den röda pilen pekar mot Vasabygget. Men på kartan står "Dasabygget"!

Ett annat intressant fel på kartan är proportionerna mellan Vasabygget och Karsholm(a) samt mellan Vasabygget och Köpinge (Kiöpinge). Avstånden från Vasabygget är för kort till Köpinge i förhållande till Karsholm.

Intressant är att även notera mängden av vattenkvarnar längs bäcken som rinner genom Perstorp.

Källa: Krigsarkivet, "Geometrisk Charta öfver Christianstads Lähn"


Vasabygget 1819

Kartan har justerats genom att vridas 90 grader motsols. Nu är norr uppåt på bilden.

Där det står stämplat i Rött "R. N:r 1:1" och "Wasabygget." ligger militiebostället/soldattorpet.

Längst upp ligger Karsholm.

"Spetsen" nedåt vänster är Vasabygget 1:3 och vägen mot Heljalt.

Vägarna - eller det kanske var mer stigar år 1820 - markeras med "====".

Kartan är troligtvis den äldsta där man kan se gränsdragningarna för Vasabygget. 

Komplettering den 29 nov 2018 av uppgifter om ovan- och nedanstående karta:

Jag fann originalhandlingarna (del av, nedanstående bild) till - här skriver jag av dokumentets tidsenligt mångordiga presentation - "Charta öfver Skog och Utmarken till Krono och Kronoskatte Hemmanen TOSTEBOHOLM, KARSHOLM, WASABYGGET (min fetstil), SKÄGGESTORP, öfra och nedre MÅNSTORP samt KÖPINGE belägne uti Christianstads Län, Norra Åsbo Härad och Oderljunga Socken. Affattad är 1818 och fördelad år 1819, af C. Bening".

Dessa hemman är - som jag tidigare nämnt på förstasidan - detsamma som det s.k. "Länet" eller förläningen till adelsmannen, Riksamiralen och greven Carl Gustaf Wrangel enligt Kunglig Majestäts brev som ersättning för godset Rapin i Lifland (ungefär nuvarande Lettland). Ingen icke-adelsman - på denna tiden - fick äga mark, så de boende i eller på "Länet" fick betala arrende till adelsmannen Wrangel. Samma år,1651, som han fick förläningen i Oderljunga så blev han greve över Salmis i Keksholms län i dåvarande östra Finland. Grevskapet byttes senare till Sölvesborg i Blekinge 1665.

Redan på 1600-talet fick "toppchefer" orimligt stora "löner" för sitt arbete!

Nå - åter till början av 1800-talet!

Skrivelserna och kartorna gällde ett storskifte på skogsmark. Nu spekulerar jag rörande de tomma områden som inte visas på kartorna även om ex. Vasabygget hade mer mark: Kan det vara så att de "tomma" ägogränserna var det "Vasabygget" som brukades i praktiken och skogen användes av flera arrendatorer? Kanske ville man dra exakta gränslinjer för vilket som var den enes och den andres? Anledningen till detta var i tidens anda där storskiftenas syfte främst var att minska s.k. tegskiften av åkermark. Det gällde främst för slättmark men kom nu även att berörda skogsmark.

Skogen hade tidigare möjligen använts som allmänning, dvs de omkringboende kunde gemensamt utnyttja skogen. Efter storskiftena kvarstor små allmänningar, dvs mestadels grusiga skogsbackar, där alla kunde hämta grus vid behov.

Vasabygget hade en sådan invid vägen mot Perstorp, vilket kan ses bl.a. på kartan från 1901. En markering i ljusrött med ett gement "e" på. Även på den ekonomiska kartan från 1970, men nu med ett gement "s", dvs såsom i "samfällighet".

Texten på bilden ovanför kan utläsas:

"Corporals Bostället Nr 1 Wasabygget 1/3 dels oförmedlat mantal bekomma följande ägaren per litt. B:

a/29 Långhults måsen

a/66 Smärgs myren                                                                                                                                                                                                     

a/82 Stafwens måse                                                                                                                                                                                                   

a/83 Hultet med kärr och måse                                                                                                                                                                                 

a/84 Wasaängen                                                                                                                                                                                                     

a/85 Smärgs backen m.m.                                                                                                                                                                                          

a/86 Wasahultet m.m.                                                                                                                                                                                                

a/87 Wasa Intagan"

Siffrorna a/29 etc kan återfinnas på kartan med beteckningen "29" etc. Det är således en beskrivning av hur Vasabygget såg ut vid denna tidpunkt i början av 1800-talet.



Vasabygget 1842

På originalkartan står: "Karta öfver In och Utägorne till Korporals Bostället No 1 mantal Wasabygget af Christianstads Län Norra Åsbo Härad och Oderljunga Socken, upprättad År 1842 af O. Brunskog."

Alla sifferbeteckningar över området markerar olika slags markbeskaffenhet. 123 betyder "Utmark stenbunden ljungbacke". 125 "Simpel mosskant", 126 "Mosse", 127 "Rammen" (dvs mossram eller mosskant). 128, 129 och 130 "Simpel ljungmark". 23 "Åker på utägorna".

Notera att vägen (rödmarkerad) från nuvarande Vasabygget 1:3 till strax efter dåvarande Korporalbostället inte finns längre i sin helhet. Jämför med kartan från 1901-1902 längre ner på sidan! På denna visas den nuvarande vägsträckningen. Det underlättar om man jämför vägens läge i förhållande till korporalbostället.

Den rödmarkerade vägsträckningen ligger söder om den nuvarande. Från Vasabygget 1:3:s gräns fortsatte vägen in på den nutida granplanteringen. Sträckningen syns genom en låg stengärdesgård i granplanteringen och fortsätter rakt mot södra gaveln på Kapson Häst och Ryttarutrustnings bostadshus (Vasabygget 401). Därefter syns den gamla vägsträckningen fram till anslutningen till nuvarande allmänna väg.

Notera även att ytterligare ett hus finns med på Brunskogs karta från 1842. Den ligger på Vasabyggets mark strax intill den bostad som även kunde ses på 1901-1902:s karta.

Vasabygget 1:3:s bostadshus låg 1842 närmare vägen och strax intill Tosteboholm 1:8 (postadress Vasabygget 105) eller "Danskens" alt. Osvald Roths hus för minnesgoda. Vasabygget 1:3:s bostadshus 1842 var ett lågt timmerhus och flyttades högre upp på fastigheten i slutet av 1800-talet. Det flyttade huset kan anas i den blyertsanteckning längre åt höger som gjorts på originalkartan. Omkring 1920 uppfördes det nuvarande bostadshuset som flyttades från Oderljunga. Det gamla bostadshuset användes därefter som lada, men revs och återanvändes omkring 1950 då den nuvarande ladan byggdes. Det gamla bostadshusets grundstenar finns fortfarande kvar i gräsmattan. Det gamla bostadshusets återanvända bålvirke med hål för dymlingar finns i vissa väggar på den nuvarande ladan.

Ägarna berättade 1967 att hembygdsföreningen ville bevara det låga timmerhuset som ett exempel på en 1700-talsbyggnad, men ägarna "ville inte ha folk springandes" på deras marker, så därav blev intet! Timmerhuset revs enligt ovanstående text.

Slutligen kan noteras att dragningen av vägen mot Karsholm såg annorlunda ut 1842 än idag.


Vasabygget 1865

Kartan är Topografiska Corpsens från 1865. Endast nuvarande Vasabygget 1:1 (det ursprungligt ensamma soldattorpet), Vasabygget 1:2 (ovanför "b" i "Wasabygget") och Vasabygget 1:3 (Nedanför "W" i "Wasabygget") fanns. Dessutom låg Vasabygget 1:3:s hus intill vägen och inte - som idag - ca 50 meter in på fastigheten.

Man kan även notera att vägen norr om Tosteboholm (svartare ritad) var dåvarande huvudväg mot Röke från Heljalt. En annan förändring från idag är vägens sträckning vid kartans "422" (höjdbeteckning). Det låg då ett hus på Månstorps marker, där vägen svängde in och vars vägsträckning idag inte finns.


Jämförelse Vasabygget 1864 med 1941

Kartorna är båda Generalstabskartor över samma område.

I Vasabygget kan man t.ex. se att skolhuset inte var byggt 1865 plus en del andra förändringar.

Man kan t.ex. se att Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206) fått ändrad gårdmarkering: Från ofylld fyrkant (Jordbruksgårdar, åkerareal 3-50 hektar) till fylld fyrkant (Jordbruksgårdar, åkerareal upp till 3 hektar). Det motsvaras av att dåvarande ägaren 1945 sålde hela sin mark utom tomten till en köpare i Karsholm.

Läsaren noterar säkert att kartan är från 1941, alltså före försäljningen, men ibland tycks angivande av årtal ett genomsnittligt år av flera ändringar under olika år. Kanske har minskningen av åkerareal ändå noterats av kartritaren.

Notabelt för den allmänna vägen från Vasabygget till Perstorp är den annorlunda dragningen från Övre (på kartan Öf.) Månstorp till Perstorp. Frågan är om denna dragning är ett beslut av vägmyndigheterna som aldrig genomfördes? I en annan artikel om ändring av den allmänna vägen i Vasabygget så blev inget av vägändringen. (Länken "Vägar till Vasabygget" och rubriken "Vasabygget på 30-talet".

Då det gäller officiella kartor från denna tiden så stöter man på antingen "Topografiska Corpsen", "Generalstaben" eller "Rikets Allmänna Kartverk". Ibland anges båda eller samtliga beteckningar på kartorna. Topografiska Corpsen bildades 1831 av ingenjörskårens fältmätningsbrigad och hade då till uppgift att utföra militärkartor över Sverige. 1874 bildades Generalstaben och Rikets Allmänna Kartverk grundades 1894.


Vasabygget 1902

Kartan är ursprungligen ritad 1842 av kartmästaren O. Brunskog. Byggnaderna (röd pil) är från 1842.

Därefter (1902) har kartan "renoverats" efter ägostyckningar (Aa - Ae). En "allmänning", dvs mark som fick användas av alla boende i Vasabygget, finner vi under den bruna markeringen med bokstaven "e", mellan Aa, Ab och Ac. Förmodligen har den använts som grustag. Idag finns där istället ditforslade stenar från åkrar.

Då kartans ägostyckningar var klara 1901 och samtliga berörda skulle informeras om detta, så författades en handskriven kungörelse med texten:

"Kungörelse

På grund av Konungens Befallningshavandes förordnande får mig att verkställa laga egostyckning å hemmandet Nr 1. 1/3 mantal Wasabygget i Oderljunga socken af Norra Åsbo härad, varder härmed sammanträde utsatt att hållas derstädes Torsdagen den 21 nästa November kl 10 förmiddagen, hvarvid delegare, rågrannar och alla, som af ärendet röras kan, kallas att tillstädeskomma.

Hessleholm den 22 Oktober 1901. På Embetets vägnar, P Hagman Kommissionslandtmätare"

Vi får föreställa oss de annorlunda informationskanalerna som fanns i Sverige vid denna tiden. För att göra kungörelsen offentlig så var kanalen kyrkan i Oderljunga. Dit kom nästan samtliga i församlingen och efter gudstjänsten så läste kyrkoherden upp information som förväntades vara av intresse och till nytta för församlingsmedlemmarna.

Därför skrev P Hagman ett tillägg längst ned på kungörelsen och denna skickades till kyrkoherden.

"Anhålles vördsamt om uppläsandet häraf i Oderljunga kyrka söndagen den 3 nästa November samt om dess återställande med påtecknat bevis öfver uppläsandet. Som ofvan, P Hagman"

Så läste kyrkoherde J. Thomæus upp kungörelsen i Oderljunga kyrka efter högmässan söndagen den 3 november 1901 och därmed var deltagarna i mötet om ägostyckningen i Vasabygget kallade. Kyrkoherden skrev på kungörelsen:

"Att ofwanstående kungörelse blifvit af undertecknad uppläst i Oderljunga kyrka söndagen den 3 November 1901, warder på begäran intygadt. Oderljunga den 4 november 1901. J. Thomæus kyrkoherde."


OBSERVERA att Vasabygget 1:8 (Ad på kartan) finns kvar på ovanstående karta! Denna del av Vasabygget överfördes någon gång mellan 1944 och 1970 till Skäggestorp. Julius Johansson var 1944 ägare till både Vasabygget 1:8 och Skäggestorp 3:21 samt 3:34. Hans bostad var i Skäggestorp.


Vasabygget 1926

Kartan är Häradsekonomisk karta från 1926.

Nu finns fem ytterligare hus i Vasabygget: Nuvarande Vasabygget 1:4, Vasabygget 1:5, Vasabygget 1:6, Vasabygget 1:7 och Vasabygget 1:10 (skolan). Ytterligare ett hus - på Vasabygget 1:2:s marker - är inritat. Dock inte huset på Vasabygget 1:3:s marker.


Bråk om vägdragning i Vasabygget på 1930-talet

På 1930-talet skulle den allmänna vägen genom Vasabygget rätas. Under detta årtionde rätades många allmänna vägar i landet från tidigare tiders ofta krokiga kreatursstigar. Bilismen började få grepp om landet och raka vägar var ett tecken på framtidstro.

I Vasabygget stakade vägpersonal upp den nya sträckningen tvärs över lantbrukaren Erik Petterssons ägor (Vasabygget 1:6). Några dagar innan vägmaskinerna skulle påbörja vägarbetet, så sade Erik Pettersson - då i 28-årsåldern - några väl valda ord och ryckte upp de utstakade trämarkeringarna. Efter lite bråk med vägkassans personal så ströks planerna på den nya vägsträckningen. Än idag går vägen som på 1930-talet.

Med blåa streck visas den planerade sträckningen på nedanstående karta.

Källa: Dåtida länsschaktmästaren Axel R. Svenson.


Vasabygget 1943

Kartan är övervägmästaren för enskilda vägar, Axel R. Svenson, d.v.s. min fars karta från 1943 då vägsträckan Heljalt - Wasabygget var "enskild väg nr 73 (Se röd pil!) med statsbidrag". Vägen Perstorp - Wasabygget - Röke var allmän väg.


Vasabygget 1970

Ekonomisk karta från 1970. Nu har det tillkommit fem ytterligare hus i Vasabygget: Nuvarande Vasabygget 1:11, Vasabygget 1:12, Vasabygget 1:14, Vasabygget 1:16 och Vasabygget 1:19. Huset på Vasabygget 1:2:s marker är borta.


Satellitfoto 2011

från årsskiftet 2010/2011 över Vasabygget

Fotot visar den gamla (rödmarkerad) vägens sträckning. Du kan även jämföra med kartorna här ovanför.


Vasabygget 2016

Satellitbilden är tagen 2016.


Vasabygget 2018

Satellitbilden är tagen 2018.


Vasabyggets äldsta gårdstomt

Riksantikvarieämbetets karta över Vasabyggets äldsta gårdstomt.

Mer finns på länken: Riksantikvarieämbetets karta Fornsök. Skriv in "Vasabygget" under "Sök fritext"!


Gamla vägsträckningar i Vasabygget

Satellitbilden visar:

A = Vägen från Vasabygget till Skäggestorp. Nu finns den kvar som stig, men användes dagligen under 1800-talet och kanske tidigare.

B = Den gamla vägsträckningen fram till i mitten av 1800-talet. Någon gång mellan 1842 och 1865 ändrades dragningen till den nuvarande.

C = Fram till omkring århundradeskiftet 18-1900 gick vägen åt Perstorpshållet in i nuvarande Månstorps skog och förbi ett hus som låg ungefär i korsningen blå-gulstreckad linjer (på kartan) på nuvarande Vasabygget 1:17:s mark.

D = Vägsträckningen mot Karsholm var helt annorlunda från - ungefär - gränsen mellan nuvarande postlådor 203 och 206. I mitten av 1800-talet ändrades dragningen till den nuvarande.

X = En planerad dragning vid slutet av 1930-talet av den allmänna vägen. Ändringen blev avbruten av markägaren och aldrig genomförd.

Källor: Historiska kartor utom "X" som berättats av dåvarande länsschaktmästaren Axel R. Svenson.


 

3D-karta över Vasabygget

1. Gå till https://kso.etjanster.lantmateriet.se/ på Lantmäteriet.

2. Välj "Terrängskuggning" uppe till höger på sidan.

3. Sök på symbolen till vänster med kikarelikt utseende.

3. Skriv "PERSTORP VASABYGGET 1" i sökaren.

4. Då får du upp samtliga Vasabyggetbeteckningar.

5. Klicka på den fastighetsbeteckning som du önskar se.

6. Då får du fram en markerad 3D-bild av sökt fastighet.

Dessa kartor över hela Sverige kallas för "Höjddata" och har tagits fram med laserskannrar från flygplan.


De tre bostadshusen

Ovanstående bild visar - med röda linjer - gränserna för Vasabygget 1:3 (postlåda 107).

Med gula siffror och blå rektanglar visas var bostadshusen legat sedan avstyckningen från Vasabygget 1:1.

1. Det första huset placerat intill gränsen mot Tosteboholm och strax intill vägen. På kartan från 1842 (Se ovan längre upp!) visas det för första gången. Huset var förmodligen ett lågt s.k. bålhus. Troligtvis var endast en mindre del av fastigheten uppodlad ikring huset. Resten av fastigheten bestod av ljungmark, träd och mossmark.

Husets brunn (Se blå cirkel med gul siffra"1"!) är grävd och stensatt en bit ifrån huset.

2. Det andra huset (Se Blå rektangel med gul siffra "2"!) flyttades högre upp på torrare mark och en liten trädgård uppfördes. Kanske är det det gamla huset som flyttades och förlängdes. När detta skedde är oklart, men någon gång mellan 1842 och - säg - 1880.

Fortfarande kan grundstenarna och skorstensstenen ses under grässvålen. Längden och uppdelningen antyder att både husets folk och kreatur bodde åtskilda, men under samma tak.

Detta hus användes senare som ekonomihus eller lada. Det revs omkring 1950 och vissa friska delar byggdes in i den nya, betydligt större ladan.

Husets brunn (Blå cirkel med gul "2":a!) grävdes nära mosskanten längre ifrån huset.

3. Det tredje huset (Blå rektangel med gul "3":a!) uppfördes, någon gång mellan 1910 och 1920, strax intill hus nr 2, som nu användes som ekonomihus eller lada. Det nya huset återuppfördes från en tidigare placering i närheten av Oderljunga.

Husets brunn (Blå cirkel med gul "3":a!) grävdes och stenlades (senare med cementrör) och försågs med "knickepump" från ett gjuteri i Perstorp. Brunnen ligger nära det nya huset.

Efter ett par somrar då vattenståndet i den grävda brunnen var lågt, så borrades en 35 meter djup brunn ännu närmare huset. Detta skedde något år efter 1970.