Torvbrytning

Ingen industriell torvbrytning har skett inom Vasabyggets gränser, men flera av Vasabyggets invånare har försörjt sig - helt eller delvis - på torvbrytning. Se bild nedan!

Omedelbart norr om Vasabyggets gräns har nuvarande Hasselfors Garden AB haft torvbrytning under flera år på Rågmyren. Torvtäkten på Rågmyren är numera avslutad.

Här följer lite om torvtäktens historia fram till 1951:

"Det var först i början av 1900-talet, som mossarna började att utnyttjas. År 1902 förvärvade läroverksadjunkt Johannes Hellström från Malmö ett markområde i Månstorp av Bengt Thorstersson, Månstorp nr 3.

Något år senare bildades ett bolag för framställning av torvströ och torvmull. Till disponent utsågs Carl von Ekensten, Eslöv. En av Köpingegårdarna inköptes 1905 och för driften nödiga byggnader uppfördes. Spår drogs från Perstorps station till fabriken. Nytt bolag bildades 1911 med säte i Malmö, vilket trädde i likvidation 1928. Det nya bolaget, som därefter omedelbart bildades, övertog lantbruk, torvmossar och fabriksanläggningar. Vid Rågmyr började bolaget med bränntorvstillverkning, vilket återupptogs 1942 och har sedan fortsatt. Torvströfabriken eldhärjades 1948, men återuppstod strax därefter i moderniserat skick. Fabriken, som sysselsätter ett flertal arbetare, började för några år sedan en export av torvströ till U.S.A.."

(Källa: Sundberg, John (1951): "Oderljunga, bygden och sparbanken", sid. 61, Klippan: Ljungbergs tryckeri)

Bilden från Perstorps Hembygdsförening, Gunnar Johanssons fotosamling.

På torvmossen (Rågmyren) i Karsholm. Femte personen från vänster är Erik Vingren från Vasabygget.

Källa: Bygdeband.se

Myrar och våtmarker inom Vasabygget

Namnet Vasabygget lämnar - i sig - en beskrivning av markförhållandena i Vasabygget. 

Namnet Wasabygge består av två delar; Wasa/Vase och bygget. En "vasa" eller "vase" är ett sammanbundet risknippe som läggs på fuktig mark för att öka framkomligheten. Gustav Vasas vapen har en liknande symbol.

Namnets andra del "-bygget" syftar på nybygge eller nyodling. Namntypen förekommer främst i norra Skåne och Halland. Som regel var ett "bygge" även ett arrende.

1651 skrevs det Wassebygget (Se "det tidigaste skriftliga belägget" ovan!), 1661 skrevs det Wasabygge, 1675 skrevs det Waßebygget, 1680 skrevs det Baßebygget (!), 1713 till 1874 skrevs det Wasabygget, 1909 och därefter skrevs det Vasabygget.

Inom Vasabyggets gränser finns flera myrar, som haft ett otal användningsområden för de boende. Myrmalm har tagits upp och bearbetats till järn. Torv har tagits upp för att användas till bränntorv, jordförbättring, planteringsjord, strö för hästar och kor, akvariefiltermaterial, husisolering, användning inom medicin, spånadsämne och "toalettpapper".