Avstyckningar

Den äldsta kvarvarande avstyckningen av Vasabygget

Den första avstyckningen av hela Vasabygget var f.d. Vasabygget 1:2 (hustomten på nuvarande postlåda 206). I husförhörböckerna betecknades ibland ägorna såsom Vasabygget 2 och fick sin fastighetsbeteckning 1:2 först då ägandeförhållandena formaliserades i början av 1900-talet. Men oftast fanns ingen anteckning i husförhörsböckerna om var personer bodde inom Vasabygget. Men om man läst samtliga husförhör gör Vasabygget så uppstår efter hand ett mönster, som man kan försöka dra slutsatser av.

Den andra avstyckningen av hela Vasabygget var Vasabygget 1:3. Den är idag (2019) oförändrad från avstyckningen någon gång på 1800-talet och den enda återstående oförändrade.

Det är oklart när själva avstyckningen från soldattorpet Vasabygget skedde. Det var ingen formell avstyckning i dagens betydelse. Troligtvis kom man överens med den som disponerade - dvs betalade arrende till staten för Vasabygget - hela Vasabygget. Möjligen lade man ut eller grävde ner gränsstenar i ägans fyra hörn och tänkte sig en rak linje mellan stenarna så att eventuella oklarheter om gränsdragningen skulle undvikas.

Själv har jag - trots mångårigt sökande - inte funnit några gränsstenar. De kanske ligger under stengärdesgårdarna som ligger intill nuvarande landsvägen. Jag har inte heller funnit några äldre gränsmarkeringar i kärrområdena där ägornas sydligaste gräns ligger.

Den läsare som vet att Vasabygget 1:3 ägs av mig kanske ställer sig lite undrande till varför jag tagit upp just denna del av Vasabygget. Helt enkelt eftersom jag har funderat och fått fram uppgifter samt fått en del till skänks under de mer än 50 år som jag haft tillgång till platsen. Först genom mina föräldrars köp av Vasabygget 1:3 och sedan genom mitt eget och min hustrus ägande sedan 1993. Kort sagt: Jag vet mera om Vasabygget 1:3 än om övriga avstyckningar.

Den första kartan (Bild 1) som visar att det finns ett bostadshus på Vasabygget 1:3:s marker är från 1848.

Då ligger huset på en annan plats än idag. 1848 låg det något tiotal meter söder om vägen och strax intill gränsen mot Tosteboholms marker.

På kartan från 1848 finns även uppgifter om vad för slags mark som fanns på Vasabygget 1:3.
Söder om och intill bostadshuset fanns en "åker på utägorna". Det var kanske här en odling fanns för egen försörjning. En grävd och stenlagd brunn fanns och finns fortfarande vid sifferbeteckningen "127:s" spets längst upp nära åkern. Den har numera en flat sten lagd ovanpå öppningen, så att varken människor eller kreatur halkar ner i brunnen.

På en annan karta från 1818 över Vasabygget finns markmarkeringarna för Vasabygget 1:3. Kartan från 1848 visar för Vasabygget 1:3 beteckningarna 130, 23 och 123. Kartan från 1818 visar på samma markområde beteckningen "Wasahultet". Ett "hulte" är ett ålderdomligt uttryck för "skogsdunge" eller "skogsbacke".

Kartan från 1848 visar för Vasabygget 1:3 även beteckningarna 126 och 127. Kartan från 1818 visar på samma markområde beteckningen "Långhultamossen". ("Det långa hultets mosse"). Samma mossträckning finns idag (2023).

Om man drar en slutsats utifrån uppgifterna från kartorna mellan 1818 och 1848 så kan det vara troligt att avstyckningen motsvarande nutida Vasabygget 1:3 uppstod någon gång mellan 1818 och 1848. Under alla omständigheter så hade en bostad byggts 1848 på Vasabygget 1:3. Dessutom troligtvis några år före 1848, eftersom en åkerlapp redan är markerad framför huset på 1848 års karta.

Bild 1. Vasabygget 1848. Vasabygget 1:3:s bostadshus ligger längst till vänster, vid  den röda pilen och med siffrorna "23" nedanför.