Folkräkningar i Vasabygget
Den svenska folkbokföringen inleddes med mantalsskrivning vars syfte främst var att skapa ett skatteunderlag för staten. Den äldsta är från 1312 i Uppland. Mantalsskrivningen fortsatte fram till 1991. Då slogs kyrkobokföringen, som dittills skötts av kyrkan, och mantalsskrivningen ihop till en folkbokföring i databasform som handhas av Skatteverket. Kyrkobokföringen med bl.a. husförhör inleddes på 1600-talet. Den första folkräkningen i Sverige genomfördes 1749 av dåvarande Tabellverket, en föregångare till statistikmyndigheten SCB. Den sista folkräkningen genomfördes 1990.
På andra platser i "Om Vasabyggets historia" har nämnts svårigheter med att klart få en klar uppfattning om vilken fastighet som beboddes av vem. Länge fick försökte jag förstå vilken princip varje kyrkoherde hade då han nedtecknade de boende i Vasabygget. Resultatet gav osäkerhet om vem som bodde var, i synnerhet som husförhörsböckerna oftast sträckte sin över en femårsperiod. Om det skett många in- och utflyttningar under denna tid, så kunde mängden av ändringar medföra att jag tappade greppet om att säkert kunna fastställa vem som bott var.
En fördel med folkräkningarna var att de skedde vid en tidpunkt. Alltså en slags ögonblicksbild av hur det stod till i Vasabygget just då.
Vi börjar med folkräkningen år 1900:
Att det blir just år 1900 beror på branden i Oderljungas prästgård år 1912. En stor del av kyrko- och husförhörsarkivet förstörs. Bl.a. är husförhörsböckerna för åren 1895 till 1909 så svårt brandskadade att det nästan inte alls går att utläsa alls vem som bodde i Vasabygget.
1900 års folkräkning förvarades inte i Oderljunga prästgård och räddades därmed åt eftervärlden.
En annan fördel: I folkräkningen markerades tydligt vilka som tillhörde resp. familj.
Vilka och hur många bodde i Vasabygget år 1900?
Jag nämner endast det första namnet för de boende, eftersom det inte anges vilket av dopnamnen som är tilltalsnamn.
Vasabygget 1:1 (nuvarande pl 114): Svarvaren Petrus Petersson, 39 år. Hustrun Mathilda Olsson, 35 år. Sonen Ivan, 3 år.
Vasabygget 1:2 (nuvarande pl 206): Torparen och f.d. artilleristen i Landskrona Elof Schellin, 37 år. Hustrun Thilda Olsson, 41 år. Dottern Hildur, 15 år. Sonen Elon, 13 år. Dottern Esther, 10 år. Dottern Tilly, 8 år. Sonen Harvey, 5 år. Dottern Anna, 2 år och sonen Ovar, nyfödd.
Vasabygget 1:3 (nuvarande pl 207): Torparen Gustav Lindau, 43 år. Hustrun Maria Palmqvist, 40 år. Dottern Hilda, 13 år. Dottern Annie, 11 år. Sonen Gottfrid, 8 år. Dottern Elin, 3 år och sonen Gustav, nyfödd.
Vasabygget 1:4 (nuvarande pl 204): Skolläraren Elof Malmström, 37 år. Hustrun Ingar Åkesson, 32 år. Sonen Swede, 15 år. Sonen Rude, 14 år. Dottern Signe, 12 år. Sonen Göte, 10 år och sonen Wase, 2 år.
Här kan man tydligt utläsa att i Vasabygget beboddes fyra hus år 1900.
Folkräkningen år 1900 visar att det då bodde 26 personer i Vasabygget. Av dem var 4 gifta män och 4 gifta kvinnor. Det fanns 10 ogifta män/pojkar och 8 ogifta kvinnor/flickor.
Vilka och hur många bodde i Vasabygget år 1910? (uppdaterat 260710)
Vasabygget 1 (dagens pl 114): Denna fastighet är det ursprungliga soldattorpet och omfattade från början hela Vasabyggets ägor utan avstyckade delar. Efter hand styckade (genom muntliga överenskommelser) man upp fastigheten i mindre delar. I dåtida dokument benämnda "Vasabygget 2", dvs första avstyckningen av soldattorpets ägor. "Vasabygget 3" och så vidare.
Vasabygget 1:1 var - förutom ett soldatorp - ett fullt fungerande lantbruk. Under en period en kringbyggt gård. En av byggnaderna var den omkring 1920 rivna ladan. Se nedanstående bild!
1910 års folkräkning anger först "hemmansägaren Bernhard Olofsson". Ägaren staten hade ju sålt ut Vasabygget år 1900 på den fria marknaden och Bernhard var alltså ägare till Vasabygget 1.
Bernhard föddes den 23 maj 1882 i Kågeröd, men hade barndomshemmet i Björstorp (på väg 21 mellan väg 108:s norra resp. södra anslutning). Innan han kom till Vasabygget vistades han i Nordamerika mellan 1907 - 1908 (25-26 år). Lite dramatik uppstod då han skulle gifta sig. I husförhörsboken antecknades "Saknar intyg intyg om hinderslöshet p.g.a. vistelse i Nordamerika". Dvs man visste inte om han redan hade varit gift i Nordamerika!
Kanske hade Bernhard sparat pengar i Nordamerika så han kunde köpa Vasabygget 1.
Dit flyttade han i vilket fall den 1 juli 1909 (27 år) och gifte sig den 18 dec 1909 med Oderljungakvinnan Alfrida Nilsson, född 1884, från Hagstad nr 7. I Vasabygget fick de fem barn, fyra döttrar och en son. De flyttade 1918, efter 9 år i Vasabygget 1, till Agnsbygget, Västra Torup. Totalt fick de 11 barn, varav den yngste Sture Arnold Olofsson, född 1927 och död år 2014, 87 år gammal. Han ligger i sina föräldrars grav på Västra Torups kyrkogård. Han var den ende av syskonen som förblev ogift. Sture arbetade som byggnadsarbetare och bodde 1990 i Bromölla.
Bernhards och Alfridas gravplats i Västra Torup. Yngste ogifte sonen Sture Arnold är begravd i sina föräldrars gravplats.
Vasabygget 1:2 (dagens pl 206): Vid denna tiden har de tidigare samboende Elisabeth Tuvesson och Johannes Johannesson nyligen gått skilda vägar.
Leksakshandlaren, torparen och änkan Elisabeth Tuvesson, 36 år, bor i huvudbyggnaden tillsammans med sina tre barn Georg Ernest (14 år), Edvin Verner (8 år) och Gunnar Einar (4 år). Samtliga pojkars fader är Johannes Johansson. I huset bor även arbetardrängen och Elisabeths broder Telander Tuvesson (31 år). Telander gifter sig aldrig.
För de minnesgoda är Edvin och Gunnar de senare benämnda "pågarna" som är de sista fast boende på Vasabygget 2 innan bostadshuset blir förfallet. Edvin och Gunnar gifte sig aldrig. Brodern Georg Ernant gifter sig 1923 med Edit Berg från Riseberga.
Hemmansägaren och änklingen Johannes Johannesson, 50 år, bor tillsammans med sina två barn Alma (24 år) och Augusta (20 år) i ett annat hus på Vasabygget 2:s ägor. Möjligen i den backstuga som bl.a. finns på 1842 år karta över Vasabygget. Se kartan nedan vid den röda pilen!
1914 gifter sig dottern Alma med stenhuggaren Karl Nilsson i Riseberga. Systern Augusta gifter sig samma år med gruvarbetaren Axel Petersson.
Två år senare, 1912, auktioneras Vasabygget 1:2 ut och Elisabeth står nu som ensam ägare till fastigheten. Något hade hänt som fick Elisabeth och Johannes att flytta isär med sina respektive barn. På bilden nedan fyller Elisabeth 70 år.
Vasabygget 3 (dagens pl 107): Torpareänkan Maria Palmkvist, 50 år, bor här tillsammans med sina fem barn och ett barnbarn bor här. Familjen kom 1897 till Vasabygget 3 från Karsholm.
1901, endast efter fyra år i Vasabygget drabbades familjen hårt av maken Gustaf Lindaus dramatiska död.
Han arbetade som pipetterare på "Ättikan" i Perstorp. Med hjälp av en sughävert sög han upp svavelsyra ur en behållare för att hälla svavelsyran i en annan behållare. Detta ingick i ättiksframställningen på fabriken. Någon gång i september 1901 så "har han råkat att förtära en del svavelsyra" (Källa: Dödbok Oderljunga C:8 1895-1922 sid. 23). Med häst och vagn kördes Gustaf till lasarettet i Helsingborg. Gustaf dog där klockan 2 på eftermiddagen den 28 september 1901, endast 44 år gammal.
Änkan, Maria Lindau, född Palmqvist, år 1860 i Finja och då 41 år gammal stod så plötsligt ensam med parets fem barn.
Barnen var Hilda, född 1887 i Perstorp, Annie, född 1889 i Perstorp, Gottfrid, född 1892 i Karsholm, Ester, född 1897 i Vasabygget och Gustav, född 1900 i Vasabygget.
Vid folkräkningen 1910 hade Hilda fått dottern Ruth med okänd fader.
Familjen bodde 1910 i den ursprungliga stugan från 1800-talet. Denna ersattes omkring 1920 av det nuvarande bostadshuset (Se nedanstående bild, som visar Maria och sonen Gottfrid!). Några av den ursprungliga stugans timmerstockar är inbygga i dagens lada, byggd 1950.
Vasabygget 4 (nuvarande pl 204): Folkskolläraren Elof Malmström, 60 år, och hustrun Ingar Åkesson, 55 år. Hos dem bodde fortfarande barnen Signe, väverska, född 1885 (25 år), sonen och studeranden Göte, född 1890 (20 år) samt sonen Wase, född 1898 (12 år). Hustruns syster Anna Åkesson, född 1861 (49 år) var hushållerska i familjen. Folkskolläraren Malmström köpte Vasabygget 4 av Nils Rosengren 1901.
Även "hemmansägaren" och "änklingen" Jacob Gunnesson, född 1833 i Norra Åkarp (77 år), bodde där ensam 1910, och ägde den bredvidliggande fastigheten Vasabygget 1:9. På denna fastighet fanns inget hus. Hustrun Johanna dog av lunginflammation 1907. Troligtvis var Jacob inneboende hos Malmströms eller bodde i skolbyggnaden.
Jacob Gunnessons vistelse i Vasabygget blev dock kort. Han kom den 1 juli 1909 och flyttade den 1 november 1911 till Röke.
Jacobs och Johannas son Fredrik, född 1874, tog efternamnet Vingren och är farfar till Vasabygget 1:17:s (pl 121) nuvarande ägare Ulf Vingren.
Nedanstående bild, med dålig skärpa, är från Vasabygget 4, dock med okända personer.
Vasabygget 6 (postlåda 401). Hemmansägaren Peter Petersson, född 1876 (34 år), lever ensam på Vasabyggets näst största jordbruksfastighet.
Samtidigt bor han hos sina föräldrar i Örahult. Möjligen bygger han upp bostads- och ekonomiska byggnader under tiden 1904 (då han köpte Vasabygget 1:6) till den 28 dec 1910, då han sålde fastigheten.
Bilden nedan är från ett senare tillfälle.
Folkräkningen år 1910 visar att det då bodde 26 personer i Vasabygget fördelade på sju fastigheter.