Folkräkningar i Vasabygget 

Den svenska folkbokföringen inleddes med mantalsskrivning vars syfte främst var att skapa ett skatteunderlag för staten. Den äldsta är från 1312 i Uppland. Mantalsskrivningen fortsatte fram till 1991. Då slogs kyrko­bokföringen, som dittills skötts av kyrkan, och mantalsskrivningen ihop till en folkbokföring i databasform som handhas av Skatteverket. Kyrkobokföringen med bl.a. husförhör  inleddes på 1600-talet. Den första folkräkningen i Sverige genomfördes 1749 av dåvarande Tabellverket, en föregångare till statistikmyndigheten SCB. Den sista folkräkningen genomfördes 1990.

På andra platser i "Om Vasabyggets historia" har nämnts svårigheter med att klart få en klar uppfattning om vilken fastighet som beboddes av vem. Länge fick försökte jag förstå vilken princip varje kyrkoherde hade då han nedtecknade de boende i Vasabygget. Resultatet gav osäkerhet om vem som bodde var, i synnerhet som husförhörsböckerna oftast sträckte sin över en femårsperiod. Om det skett många in- och utflyttningar under denna tid, så kunde mängden av ändringar medföra att jag tappade greppet om att säkert kunna fastställa vem som bott var.

En fördel med folkräkningarna var att de skedde vid en tidpunkt. Alltså en slags ögonblicksbild av hur det stod till i Vasabygget just då.

Vi börjar med folkräkningen år 1900:

Att det blir just år 1900 beror på branden i Oderljungas prästgård år 1912. En stor del av kyrko- och husförhörsarkivet förstörs. Bl.a. är husförhörsböckerna för åren 1895 till 1909 så svårt brandskadade att det nästan inte alls går att utläsa alls vem som bodde i Vasabygget.

1900 års folkräkning förvarades inte i Oderljunga prästgård och räddades därmed åt eftervärlden.

En annan fördel: I folkräkningen markerades tydligt vilka som tillhörde resp. familj.

Vilka och hur många bodde i Vasabygget år 1900?

Jag nämner endast det första namnet för de boende, eftersom det inte anges vilket av dopnamnen som är tilltalsnamn.

Vasabygget 1:1 (nuvarande pl 114): Svarvaren Petrus Petersson, 39 år. Hustrun Mathilda Olsson, 35 år. Sonen Ivan, 3 år.

Vasabygget 1:2 (nuvarande pl 206): Torparen och f.d. artilleristen i Landskrona Elof Schellin, 37 år. Hustrun Thilda Olsson, 41 år. Dottern Hildur, 15 år. Sonen Elon, 13 år. Dottern Esther, 10 år. Dottern Tilly, 8 år. Sonen Harvey, 5 år. Dottern Anna, 2 år och sonen Ovar, nyfödd.

Vasabygget 1:3 (nuvarande pl 207): Torparen Gustav Lindau, 43 år. Hustrun Maria Palmqvist, 40 år. Dottern Hilda, 13 år. Dottern Annie, 11 år. Sonen Gottfrid, 8 år. Dottern Elin, 3 år och sonen Gustav, nyfödd.

Vasabygget 1:4 (nuvarande pl 204): Skolläraren Elof Malmström, 37 år. Hustrun Ingar Åkesson, 32 år. Sonen Swede, 15 år. Sonen Rude, 14 år. Dottern Signe, 12 år. Sonen Göte, 10 år och sonen Wase, 2 år.

Här kan man tydligt utläsa att i Vasabygget beboddes fyra hus år 1900.

Folkräkningen år 1900 visar att det då bodde 26 personer i Vasabygget. Av dem var 4 gifta män och 4 gifta kvinnor. Det fanns 10 ogifta män/pojkar och 8 ogifta kvinnor/flickor.

Vilka och hur många bodde i Vasabygget år 1910?

Jag nämner endast det första namnet för de boende, eftersom det inte anges vilket av dopnamnen som är tilltalsnamn.

Vasabygget 1:1 (nuvarande pl 114): Jag kunde inte utläsa att någon bodde i det gamla soldattorpet.

Marianne Håkansson, född Vingren, i Perstorp påpekar att bostadsbyggnaden på nuvarande postlåda 121 uppfördes först 1924.

Därför gissar jag att ägaren av Vasabygget 1:5, som är en del av nuvarande postlåda 121, Bernhard Olofsson och hans familj bodde på det gamla soldattorpet, som tillhörde Vasabygget 1:5 vid denna tiden. 

Vasabygget 1:2 (nuvarande pl 206): Här har de tidigare samboende Elisabeth Tuvesson och Johannes Johannesson gått skilda vägar eller kanske snarare hus.

Leksakshandlaren Elisabeth Tuvesson, 36 år, tillsammans med sina tre barn och arbetardrängen samt brodern Telander Tuvesson bor i Vasabygget 1:2:s huvudbyggnad, nuvarande postlåda 206.

Johannes Johannesson, 50 år, tillsammans med sina två barn bor i något hus på Vasabygget 1:2:s ägor. Möjligen i den backstuga som finns på bl.a. 1842 år karta över Vasabygget.

Två år senare, 1912, auktioneras Vasabygget 1:2 ut och Elisabeth står därefter som ensam ägare till fastigheten. Något hade hänt som fick Elisabeth och Johannes att flytta isär med sina respektive barn..

Vasabygget 1:3 (nuvarande pl 207): Torpareänkan Maria Palmkvist, 50 år, tillsammans med sina fem barn och ett barnbarn bor här.

Vasabygget 1:4 (nuvarande pl 204): Skolläraren Elof Malmström, 37 år. Hustrun Ingar Åkesson, 32 år. Sonen Swede, 15 år. Sonen Rude, 14 år. Dottern Signe, 12 år. Sonen Göte, 10 år och sonen Wase, 2 år.Det fanns det två ägare till Vasabygget 1:4 (postlåda 204), nämligen folkskolläraren Malmström, som ju köpte 1:4 av Rosengren 1901 samt "hemmansägaren" och änklingen Jacob Gunnesson, 77 år, som bodde ensam 1910, och som föreföll äga Vasabygget 1:9. Kanske var han inneboende hos Malmström?

Jacob Gunnessons vistelse i Vasabygget blev dock kort. Han kom den 1 juli 1909 och flyttade den 1 november 1911 till Röke.

Vasabygget 1:5 (postlåda 121). Nygifte hemmansägaren Bernhard Olofsson, 28 år, med hustru Alfrida och dotter äger den största jordbruksfastigheten inom Vasabygget.

Vasabygget 1:6 (postlåda 401). Hemmansägaren Peter Petersson, 34 år, lever ensam i Vasabyggets näst största jordbruksfastighet.

Avslutningsvis kan noteras att om jag jämför folkräkningsprotokollet från 1910 och församlingsboken (f.d. husförhörsboken) från tidsperioden 1909 - 1922 så framkommer flera oklarheter om när och hur namngivna personer flyttade in och ut från Vasabygget.

Jag får återkomma till det om och när jag lyckas reda ut oklarheterna. 

Här kan man utläsa att i Vasabygget beboddes sju hus år 1910.

Folkräkningen år 1910 visar att det då bodde 25 personer i Vasabygget.