Soldattorpet i Vasabygget
Efter att Sverige erövrat Skåne från Danmark, så organiserades i Sverige krigsmakten med indelta, beredda soldater. Inom landets socknar fanns soldater, som valdes ut bland socknens unga, starka män.
Det s.k. Indelningsverket (1682-1901) stadgade att Sveriges socknar indelades i olika "rotar" med en soldat i varje. Bönderna inom en rote var tvungna att hålla ett soldattorp och att rekrytera en soldat. De var även skyldiga att betala för soldatens utrustning och lön.
I soldattorpet bodde soldaten gratis med sin familj och fick några djur, lite utsäde och ved av rotebönderna så att familjen kunde försörja sig. I hela Sverige var det runt 35 000 soldater som bebodde soldat-, ryttar- och båtsmannatorp.
Ett av dessa soldattorp var Vasabygget i Oderljunga socken.
Själva torpet låg på samma plats som den nutida adressen Vasabygget postlåda 114, Perstorp. Se denna på hitta.se! Sök i kartan efter "Vasabygget 114, Perstorp" så ser du placeringen av soldattorpet!
Bilden nedan visar hur soldattorpet såg ut på en karta över fastigheten Vasabygget från början av 1800-talet. Du hittar soldattorpet vid den röda pilen intill siffran "45." på kartan. De andra röda pilarna pekar på dåvarande utarrenderade torp på Vasabyggets (soldattorpets) mark.
1 - Från en besiktning av soldattorpet i Vasabygget 1696 räknas byggnader, byggnadsdelar eller reparationskrävande husdetaljer upp.
Det verkar som om fönster inte fanns på bostadshuset före besiktningen, utan tre nya sådana sattes in.
Standardbeskrivningar på hur ett "korporalboställe" skulle vara inrättat fanns inom militärorganisationen.
_______________________________
2 - En annan besiktning år den 4 och 5 maj 1708 visar att byggnaderna på soldattorpet bestod av "Norre Längan", "Södre Längan", "Västra Längan", "Bryggehuset", "Hemlig Huus", "Humblegården" och "Bärdgårderne"(?).
Huvudbyggnaderna norra längan, södra längan och västra längan - om de stod i 90 graders vinkel i förhållande till varandra - borde ha haft sin öppning mot öster. Kanske för att morgonsolen skulle lysa upp gårdsplanen. Kanske om västvindar var besvärande.
Hur de övriga byggnaderna eller enheterna - brygghuset, hemlighuset, humlegården och brädgården - var placerade är oklart.
I brygghuset utfördes torpets tvätt. Hemlighuset var dåtidens benämning för toalett. Humlegården användes troligtvis för att kunna brygga öl. Om det nu var en brädgård som avsågs i inventeringen så kanske mängden av träbyggnader fick ha ett förråd av trä såsom reserv vid renoveringsbehov. Om nu inte "Brädgårdene" är detsamma som kålgårdarna, dåtidens nyttoinriktade trädgårdar.
Norra längan var 15,6 meter lång, 5,4 meter bred och 2,4 meter hög till innertak.
Västra längan var 24 meter lång, 4,8 meter bred och 2,4 meter hög till innertak.
Södra längan var 16,2 meter lång, 4,8 meter bred och 2,4 meter hög till innertak.
Hemlighuset var nyuppfört.
_______________________________
3 - På våren 1715 genomfördes en ny besiktning av soldattorpet Vasabygget.
Byggnaderna bestod nu av:
Norra, östra, södra och västra längan.
"Östra längan" har nu tillkommit. Det borde betyda att torpet nu blivit en kringbyggd gård, kanske påminnande om nedanstående bild från Skåne vid denna tiden?
Ovanstående bild visar Riksantikvarieämbetets inventering av äldre by- eller gårdstomter. Den blå rektangeln visar soldattorpets gårdsplan.
Tidigare artiklar om soldattorpet finns rörande:
2/ Det ständiga knektehållets uppgång och fall
4/ Besiktning av korpralbostället