Handelsboden i Vasabygget vid slutet av 1800-talet
I huset på Vasabygget 105 (Tosteboholm 1:8) finns fortfarande minnen från den tid då ett rum reserverades för handel.
Dörren in till ett av gavelrummen - idag ett sovrum - har fortfarande en liten fyrkantig glasöppning. På 1960-talet berättade dåvarande ägare att han vid renovering av huset funnit flera - idag försvunna - ting från handelsverksamhet. Dessutom hade rummet en idag igensatt dörr ut mot trädgården, där kunder kunde gå in och ut ur affärslokalen.
Vilken funktion hade då glasöppningen i dörren? Genom den kunde husägaren/handelsbodinnehavaren, utan att öppna dörren, kontrollera om det kommit några kunder.
Allmänt om handelsbodar: Lanthandel uppstod i Sverige i mitten av 1800-talet. Från början betydde ordet bara att handel fick bedrivas utanför stadens gränser. I två steg (1846 och 1864) avskaffades förbudet mot handel utanför städerna. Med avregleringar som skråväsendets avskaffande och näringsfrihetens införande kunde en landsbygdshandel etableras.
De första lanthandlarna startades ofta under enkla former av någon lantbrukare. För att handla i butik krävdes pengar och till modernitetens kännetecken räknas framväxten av ett ekonomiskt samhällssystem, där en penningekonomi ersatte en äldre naturahushållning.
När man 1847 för första gången räknade antalet lanthandlare fanns 960 stycken runt om i Sverige. År 1860 hade antalet fördubblats till 2.100. När man 1864 fick rätt att etablera lanthandel oavsett avstånd från staden kom antalet lanthandlare att snabbt fördubblas. År 1870 fanns således hela 4.300 lanthandlare i Sverige.
Men åter till Vasabyggets handelsbod: Jag frågar mig först när huset byggdes. Av handlingar från 1914 byggdes Tosteboholm 1:8 omkring 1879.
Men först i november 1886 kom Elof Malmström (minnesgoda känner igen honom som den förste examinerade läraren på Vasabyggets skola) till Tosteboholm 1:8 från Bälinge nr 13.
Elof var en mångbegåvad man. Han hade arbetat som arbetskarl, ladufogde, handelsman, torpare, oexaminerad och examinerad lärare.
I husförhörsböckerna antecknas han såsom "handelsman" i Bälinge innan han flyttar med familjen till Tosteboholm. Där antecknas han främst som "torpare".
Men han tar med sig erfarenheterna som handelsman till Tosteboholm och öppnar även en liten handelsbod där. Handelsbodens kunder finns troligtvis på gångavstånd från boden. Vasabygget, Tosteboholm, Skäggestorp och kanske även boende i Karsholm eller Månstorp.
Bilden visar ägarens (Vasabygget 105) släktforskningstavla för Tosteboholm 1:8. Här anges Elof Malmström såsom skollärare, köpman i en speceriaffär.
Den troliga tidsperioden då Vasabygget, på gångavstånd, hade tillgång till en handelsbod var mellan 1887 och någon gång strax före år 1900.
Tyvärr tillhör den f.d. handelsboden idag de hus som kan betecknas som "ödehus". Det står tomt och naturen börjar sakta återta tomten. Ägare är fortfarande dödsboet efter den siste ägaren.
