Läraren Schill

En beskrivning av Vasabyggets förste "faste" lärare.

Den förste faste skolläraren i Vasabygget var korpralen Per Månsson Schill, född 1818 i Hönsholma.

"Fast lärare" i den meningen att han inte var ambulerande lärare, dvs en lärare som vandrade omkring i socknen för att lära barnen läsa och räkna samt annat som dåtiden krävde.

Fadern var "husaren Måns Dolkov i Haradstorp i Röke socken". Modern var "fästekvinnan Boel Jönsdotter i Hönsholma". 

Året 1838, då Per var 20 år, blev han antagen som soldat i Skånska Husarregementet. En husar är en ridande soldat.

Enligt Soldatregistret så tjänstgjorde han som indelt soldat dels i Änglarp, Röke (inte långt ifrån faderns soldatplats) och dels i Silvåkra, Örkelljunga.

Enligt Husförhörsboken i Perstorps socken från 1841-1845 så tjänstgjorde han även som husar i Övre Månstorp samt i Spjutseröd.

Han flyttade till Vasabygget 1851 från Spjutseröd med hustrun Karna Henriksdotter, född 1820 i Vasabygget och med två gemensamma döttrar. Karna hade redan som 15-åring tjänstgjort som piga åt arrendatorn på Vasabygget (f.d. soldattorpet). Hustrun Karnas far var sockenskomakaren Henrik Munkberg i Vasabygget.

Prästen antecknar "tjänstgörande soldat" då Per 1851 flyttar in i Vasabygget. Först 1856 antecknas Per som "Torpare [och] Corporal".

Han började som den förste läraren 1858 i Vasabygget för en nyinrättad s.k. roteskola (samma indelning som rusthåll) där. Roteskolor lämnade undervisning, till en början, endast på söndagar eftersom barnen behövdes för arbete på lantbruken under vardagar (då räknades vardagar som måndag-lördag).

Lärare på denna tiden var oftast f.d. militära korpraler, som under sin militära utbildning lärt sig både skriva och räkna.

Inom Oderljunga församling inrättades tre roteskolor inhyrda i torp eller gårdar; Vasabygget, Ulfs och Örahult.

Ögonvittne till Vasabyggets roteskola 1862-1867 intervjuas 1935.

Det ursprungliga soldattorpet (tidigare Vasabygget 1:1, nuvarande postlåda 114) har nämnts som skollokal enligt flera källor, bl.a. i "Minneskrift, Oderljunga Sockens Sparbank" att "År 1895 invigdes i Vasabygget en mindre folkskola. Dessförinnan hade skolan varit inrättad å det gamla kronobostället."

1/ Detta kan vara korrekt med tanke på att tidsperioden omedelbart före 1895 avses. Läraren Schill ansökte redan 1887 (då han var 69 år) om avsked från sin tjänst som lärare. Kanske var skollokal i hans bostad inte längre aktuell och skollokalen hade flyttats till det gamla kronobostället (Vasabygget 1:1).

Då kan vi stryka Vasabygget 1:1 som Olof Olssons skollokal på 1860-talet.

2/ Fastigheten Tosteboholm 1:8 (med postadress Vasabygget 105) gränsar till Vasabygget 1:3 (postadress Vasabygget 107) och har nämnts som skollokal av en tidigare ägare. Dock kan inte ovan nämnde Olof Olssons minnesbilder från 1860-talet av sin skola stämma, eftersom Tosteboholm 1:8 avstyckades och byggdes först 1879, enligt en statlig resolution 1914.

Då kan vi även stryka Tosteboholm 1:8 som Olof Olssons skollokal på 1860-talet.

3/ På Vasabygget 1:3 finns två kandidater till 1860-talets skollokal i Vasabygget.

Den första bostadsbyggnaden på Vasabygget 1:3 låg omedelbart intill gränsen mot Tosteboholm och nära vägen. Placeringen syns på kartan från 1842. Huruvida denna byggnad hade flyttats ca 60 meter sydost till högre belägna marker redan på kartan från 1865 är oklart, eftersom skalan på kartan förhindrar tolkningen av om huset ligger 10 meter eller 40 meter ifrån vägen.

Men under alla omständigheter visar kartan från 1865 den skollokal som Olof Olsson beskriver.

Förmodan 1: Skolhuset ligger kvar nära vägen.

Olof Olsson nämner att byggnaden hade ca 35 kvadratmeters yta och bestod av en 3 kvadratmeters förstuga, 2 små rum och ett litet kök. Vi vet ju inget om skolbyggnaden var den som låg ca 10 meter från vägen eller längre åt sydost ca 40 meter från vägen.

Hörnstenarna på grunden från den under 1800-talet flyttade byggnaden, som låg nära både Tosteboholmgränsen och vägen och som nu ligger ca 40 meter från vägen, visar att byggnaden hade en längd av 8,8 meter och en bredd av 4,4 meter. Det blir runt 39 kvadratmeters bostadsyta. En teckning av grundstenarna ses nedan.

Förmodan 2: Skolhuset är samma byggnad både ca 10 meter och ca 40 meter från vägen. Vi antar att huset nära vägen plockades ner (det var ett hus i skiftesverk, sammanfogat med träpluggar i st. f. spik) bit för bit och sattes ihop igen på den nya platsen. Kort sagt: Huset förflyttades ca 60 meter in på fastigheten upp på torrare mark. Detta förfarande var vanligt vid denna tiden.

Således har det ingen betydelse var skolhuset låg om det var nära eller längre bort från vägen. Det var troligtvis samma hus.

I den nutida ladan på Vasabygget 1:3 som ligger på en annan plats finns delar av väggarna från ovan nämnda hus. Den nutida ladan byggdes på 1950-talet strax efter rivningen av huset från tidigt 1800-tal vars grundstenar ses nedan och som är placerade några meter nordväst om det nuvarande bostadshuset som flyttades från Oderljunga till Vasabygget 1:3 på 1920-talet.

OBS! - Väderstrecket på teckningen nedan är fel. Pilen pekar åt väster.

Åter till skolhuset i Vasabygget 1862-1865.

Det förefaller sannolikt att det skolhus Olof Olsson nämner låg antingen nära vägen (eller den icke körbara stigen som fanns då) eller ytterligare några tiotal meter in på Vasabygget 1:3:s marker. Placeringen har ingen betydelse eftersom huset troligtvis var detsamma.

Om jag ritar upp ett hus med ovan nämnda yttermått och lägger husets ingång vid den stentrappa som ligger vid husets västra långsida. Därefter försöker jag dela upp husens inneryta på "En liten förstuga på en och tre meters storlek" och "två små rum och ett litet kök." Observera att uppdelningen av rummen storlek endast är ett fiktivt försök efter Olof Olssons beskrivning!  

Då blir resultatet:

Fyra förhållanden har påverkat min bedömning av rummens placering:

1/ Olof Olssons absoluta beskrivning av förstugan eller farstun (1 x 3 meter).

2/ Grundstenarnas placering har avgjort var husets skorsten och ugn stod i huset.

3/ Rummens inbördes placering liknar ett i hembygdsgården Qvarnaslät i Nybro stående "skolhus", nämligen "Skol-Karins" från 1870-talet. Bilden nedan visar husets på sin ursprungliga plats. Här höll "Skol-Karin" skola i sitt bostadshus för flera generationer av Nybro-barn.

Huset har fått sitt namn efter Caisa-Lena Jonsdotter född 1812. Hon höll skolundervisning i huset mellan 1876 och 1892.

4/ Olof Olssons beskrivning av "sextiotalet elever" i "klassrummet" ger tanken om hur många barn som kunde rymmas i det omkring 19 kvm stora rummet. Säg att ett på golvet sittande barn tog upp ca 35 x 40 cm yta, dvs 0.14 kvadratmeter. 

Då kräver elevskaran den teoretiska ytan av 60 x 0.14 = 8.5 kvadratmeter om de sitter "packade som sillar" 

Korpralen Schill kan ta plats med ungefär 1.20 x 1 meter, dvs 1.2 kvadratmeter, så han kan gestikulera.

Det fria utrymmet blir då 19 - (8.5 + 1.2) ≈ 9 kvadratmeter. Vilket förmodligen utnyttjades till att ge eleverna enskilt bättre utrymme.

Slutsatsen blir att det visst var möjligt att samtidigt härbärgera 60 elever plus lärare i det 19 kvadratmeter stora rummet!

Hypotes: Schills skolhus var på 1860-talet placerat strax intill gränsen mellan Vasabygget och Tosteboholm. Endast ca 10 meter från vägen. 

Denna slutsats bygger på följande resonemang: Om man tittar på skissen ovan av grundstenarna på det sedan 1940-1950-talet rivna bostadshuset på Vasabygget 1:3, så kan man i den vänstra delen se ett ca 2.3 x 2.9 = 6.7 kvadratmeters utrymme inhägnat av grundstenar. 

Eftersom skissens utrymme som är betecknat "ev. hör ihop" idag har sjunkit ner ca 25-30 cm från omkringliggande markyta, så gissar jag att här (ca 40 m från vägen) har funnits utrymme för en ko, häst eller annat kreatur. Möjligen har detta utrymme efter flyttningen skapats genom att minska på tidigare "klassrum".

Kanske har flyttningen varit samtidig med uppförandet av Schills nya bostad plus förrådsbyggnad vars grundstenar fortfarande finns kvar längre in i skogen på Vasabygget 1:3.