Skrivelser från 1701

Källa: Åsbo Släktblad. Medlemstidning för Åsbo Släkt- och Folklivsforskare december 2011. Artikel av Guno Haskå. 

Johan Hökfält, kornett (ungefär fänrik) på Vasabyggets soldattorp hade 1701 kommenderats till krigstjänstgöring för Karl XII:s armékår.

Risken att Johan skulle dö i kriget var mycket stor. Därför skriver han och hustrun ett testamente den 10 februari 1701. Den 20 mars deponerar han 130 Daler hos nämndemannen Bengt Henriksson och glasbruksfogden Måns Ståhl i Perstorp.

Kornetten Johan Hökfält från Vasabyggets soldattorp dör 1707 någonstans i nuvarande Polen eller Tyskland. Han har deltagit sex år i Karl den tolftes krig.

Han efterlämnar änkan Karin Persdotter och inga gemensamma barn. Den 10 maj 1698 har Johan dömts att betala underhåll till ett utomäktenskapligt barn med Boel Nilsdotter från Norra Rörum. Men eftersom barnet var utomäktenskapligt ("oäkta" enligt dåtidens terminologi) så var det inte arvsberättigat.

Johan Hökfält hade däremot en syster.

Hon stämde änkan eftersom systern ansåg sig berättigad till en del av arvet efter brodern. Målet behandlades vid Norra Åsbo Häradsrätt. Där framkom bl.a. att makarna Johan och Karin hade haft en omfattande utlåningsverksamhet samtidigt som deras kontanter förvarats hos prosten och andra respekterade personer i socknen.

Arvsskiftet efter Johan Hökfält förrättades slutligen den 4 och 5 maj 1708 på korporalbostället i Vasabygget.

Den 18 juni 1708 beslutade häradsrätten att hustrun Karin "skall njuta" två tredjedelar av Johans egendom och Karins systerson Carl Johansson Beck en tredjedel. I Johan Hökfälts brev hade framkommit att han var mycket mån om systersonen Carl och bekostade bl.a. hans skolgång.

Brevet nedan är skrivet av Johan Hökfält den 16 april 1702 till hustrun Karin Persdotter i Vasabygget. Texten på hela brevet finner du här. Först får du ladda ner tidskriften på en PDF-fil. Därefter läser du på tidskriftens innehållsförteckning vilken sida "Kornetten Johan Hökfälts brev - Guno Haskå" behandlas på. Skrolla dit.

Ett av breven från kornetten Hökfält till nämndemannen Bengt Henriksson i Perstorp:

Jag har översatt ålderdomliga ord med det, närmast liknande, idag använda ordet. T.ex. har jag översatt brevets "äfter Lefuas" med "efterlevas". "från Warro" med "frånvaro".

Källa: Guno Haskå.

29 juni 1701

"Ärlige och välaktade Nämndemannen Bengt Henriksson i Perstorp tillsändes denna presentation.

Vid Perstorp Norra Härad Välaktade Nämndemannen Bengt Henriksson, Min till förlånte (?) gode Vän och gynnare. Salutem (ev. konfidentiellt, direktöversättning från latinet: Säkerhet)

Jag låter Eder Veta att jag är, Gud vare lovad, Vid en god hälsa. Jag önskar att få samma besked från Er och alla goda Vänner i Skåne. Väl är Vi här i Danzig, men jag är nu med 300 man Kommenderad till Güstrow i Mecklenburg för att Rekognosera. Nu står ett Antal 1000 man Vid Stettin och i Juli samlas Vi alla där. Men Vi vet inget till Visshet (om) hur Marschen skall bli.

Alla hoppas att det blir fred och att Vi snart ska komma hem igen.

Gud give och unnar oss Hälsan och god Lycka i Världen. Så skall jag skriva till Eder med posten till Helsingborg. Herr Juan Roling beställer brev snabbt. Han Hälsas ofta från Mig och andra goda Vänner. Efter Vårt sista anfall ber jag, än mer angeläget, om att ni Ville ge god tillsyn till Mitt och de Mina samt hjälpa Min hustru till det bästa under Min frånvaro.

Skulle Något oväntat dödsfall på Någons sida ske, då tillåtes Ni Bengt Henriksson att först och med aktning Ta hand om den gjorda Överenskommelsen som jag och Min hustru underskrivit och som på andra Sätt skall efterlevas, till dess jag själv Har, Gud give, kommit Hem."

De 100 Dalerna som Hos Er ännu i förvar står, blir till ingen utlämnade utan Min skriftliga order. Men efter Min död så Tillåtes Min Kära hustru och Carl att ta hand om dem. Jag vill att Måns Ståhl på Glasbruket Hälsas med takt från mig. Säg att jag har fått de 50 Daler som Korpral Öman fått av Er. Dock har Öman lånat dem av Mig och har satt "Öija Rusthl" i pant.

Jag vill att Tuve Pil och hans kära hustru hälsas med takt från mig. Bed honom att han skaffar Rätt för Min hustru så att ingen oförätt sker henne i Min Frånvaro. Min käre bror Knut Persson i Foresta ska ofta Vara hälsad från mig och tack till honom för allt gott. Gud vet att jag ingen Människa var Skyldig något då jag Reste från Skåne.

Nu till slut så hälsa Hedvig och jag önskar henne gott, fast hon inte Ville börja att gifta sig förrän jag kom hem. Bed henne att inte gifta sig innan hon hittar En bra karl till Man. Hälsa alla goda Vänner som är bekanta med Mitt Namn och Er Kära Hustru samt Er själv. Jag förblir, vid Gud Allsmäktig, Er alltid Tjänstvillig.

J. Högfält i hast. Danzig den 29 Juni 1701"


Nästa brev från kornetten Hökfält till nämndemannen Bengt Henriksson i Perstorp:

Det kommer först i januari 1702, mer än ett halvår senare:

"Ärlige och välaktade Nämndeman Bengt Henriksson i Perstorp.

Er angenämna skrivelse från Perstorp den 16 juli 1701 kom mig tillhanda den 16 Oktober 1701 och brevets innehåll säger att jag ser, till min glädje, att alla är vid god hälsa. Det glädjer mig i hjärtat! Mitt tillstånd nu är - jag tackar gud för detta - att jag är Vid god hälsa och mår väl. Fast min stora häst dog den 4 Augusti 1701. Den 12 September köpte jag En annan igen. Hästen är fem år gammal. Gud give mig bättre lycka med den!

Vidare ser jag att ni Protokollfört Mitt testamente vid tinget den 4 Maj 1701. Ni ska storligen ha tack för den 1 Riksdaler som är utlagd! Den skall Rikligt bliva återbetald av Min hustru.

PS. Jag begär Vänligen att mina Etthundra Daler som finns i förvar hos Er inte får utlämnas utan Min skriftliga order, så länge jag lever, men efter min död åtnjuter min Kära hustru och gossen Carl dom enligt Testamentet.

Vidare ger jag Er tillåtelse, (att) på bästa sätt, hjälpa Min kära hustru och hela Mitt hushåll tillrätta. Vidare om Något dödsfall sker på Någon sida ges Ni fullmakt att göra enligt Testamentsbrevet, som för mig och som för var Redig man kan försvaras.

Angående Vasabygget skall ingen komma dit, utan min hustrus Vilja och (endast) den hon kan acceptera. Annars Må det (huset) stå öde men hon ska dock bo i huset. Men skulle Någon komma som vill bruka hälften av fastigheten och hustrun (vill) den andra hälften, så kan det tillåtas.

Min gode Bengt Henriksson ni gör så gott det går. Hälsa Tuve Pil och bed honom att han, efter sin goda skrivelse, lovade att hjälpa Min hustru till det bästa Med gården.

Inget stort Nytt har skett här. Vår nådige Konung har haft mest Segrar. (Vid) slaget vid Düna har de våra återtagit (platsen) och kungen är 30 mil inne i Ungern. Vi marscherade till Stettin 12 mil från polska gränsen. Endast gud vet vart det bär till våren. Gud give oss hälsa och god lycka!

Annat Nytt: Vi fick ingen påskledighet förra året, men i Stettin fick vi två julhelger och så skålade vi alla, först på tyska och efter 11 dagar på svenska. Vi önskar att vara i Skåne hos Er en annan Jul.

Nu till slut så ger jag Eder och Eder Kära hustru och barn samt alla goda vänner Guds välsignelse. Jag förbliver Eder Tjänstvillige Tjänare.

I hast från Stettin den 18 Januari 1702. J Högfält

PS. Hälsas alla Rusthållare i Perstorp socken och säg att jag är deras Korpral ännu i 3 år om Gud vill. Bed dem att inte göra min hustru ledsen och (att) hjälpa henne med (de) pengar och betalningar jag har. Jag kommer att återgälda dem i retur. Hälsa Herr inspektören Måns Ståhl 1000 gånger från Mig och Vid något tillfälle ska jag skriva till Honom och återbetala de 50 Daler jag har fått av honom.


Lite om "yngre indelningsverket" och indelta soldater i Sverige


Med tanke på att Vasabygget skapades, efter Sveriges övertagande av Skåne, till att bli ett soldattorp, med en indelt soldat, så citerar jag ur en nyutkommen bok om Vilhelm Moberg, vars far och många förfädrar var just indelta soldater:


"Det var Karl XI (på 1600-talet) som skapade den organisation som kallas för yngre indelningsverket, ... () gjorde landskapen en överenskommelse med kronan. De förband sig till att organisera ett stående regemente, där ... manskapet försörjdes genom att varje rote, bestående av ... (ett antal) gårdar, fick rekrytera och finansiera en soldat, det som kallades ständigt knektehåll ... 1873 tog riksdagen ett första steg mot avveckling. Knektar ... skulle ersättas med en värnpliktsarmé liknande det system som många andra europeiska länder redan hade infört. 1901 ... fullbordades den sedan länge omdiskuterade nedläggningen. ... De gamla soldaterna tilläts fortsätta tjäna kronan så länge de ville på statens bekostnad. ... Några få (stannade) kvar och blev med tiden ett allt mer musealt inslag i det svenska försvaret (den siste indelte soldaten, Knut Ramén, fullgjorde sina kontrakterade rep(etitions)övningar vid Upplands regemente fram till 1971)."

Källa: "Mannen i skogen" en biografi över Vilhelm Moberg, 2018, av Jens Liljestrand