Decimantboken 1651

Decimantboken från 1651 är det äldsta skriftliga dokument där "Wassebygget" (Vasabygget) nämns.

Decimantboken är från den danska tiden. Ett kungligt brev, undertecknat den 1 februari 1651, där Fredrik III uppmanade biskoparna att skyndsamt (forderligste) ge sockenprästerna uppdraget att inventera samtliga tiondeskyldiga gårdar i Skåne, Blekinge och Bornholm.

Halland hade tidigare tillhört Lunds stift, men efter freden i Brömsebro 1645 så tillhörde Halland nu Sverige.

Kung Fredrik II:s uppmaning att inventeringen skyndsamt skulle ske hörsammades så väl att uppgifterna om alla 18.500(!) gårdar var klar redan i april 1651!

Några ord om "tionde": Tionde var från början en rent kyrklig skatt; en tiondel av allt som producerades på den enskilda gården gick till kyrkan. Tiondeskatten i Danmark är belagd år 1135 i samband med att Nordens första ärkebiskopsdöme etablerades i Lund 1103-04.

Under det danska reformationsarbetet 1536 reducerades biskoparnas ställning kraftigt. Tiondeplikten för bönder kvarstod emellertid och en del skulle användes av kronan till att underhålla skolor och lärda män.

För Vasabyggets del står i Decimantboken (s. 298), översatt från danskan:

"II: Adelns Arrendatorer (Thiennere)

Välborne Jockim Beckis Arrendatorer:

--------

Vasabygget.

1. Eskil Nilsson......1 boel"

Den danske adelsmannen Jockum Beck var född ca 1602 och dog utfattig 1682.

Han upptäckte sommaren 1635 en alunfyndighet i Andrarum.

Trots att han stod nära den danske kungen Kristian IV, dröjde det fram till den 7 oktober 1637 innan Beck fick sitt kungliga privilegiebrev för att utvinna alun i Gladsax län (nu: Tomelilla kommun). Men när Andrarums alunbruk 1643 var färdigt att tas i drift, erövrades Skåne av Sverige och bruket raserades. För att få ordning på sin ekonomi tvingades Jockum Beck sälja Bosjökloster slott till Corfitz Ulfeldt. Själv bodde Jockum på Gladsax hus (nu: Simrishamns kommun) som han år 1625 hade ärvt efter sin far, amiral Jacob Beck.

Vasabyggets arrendatorer betalade tionde till Jockum Beck fram till och med ca 1651, då den svenske adelsmannen, riksamiralen och greven Carl Gustaf Wrangel övertog "länet" (förmodligen "förläningen"), dvs gårdarna Vasabygget, Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.

I den skånska skogsbygden möter vi ännu en kategori av decimanter, nämligen "utbyggare" (Wdbyggere), varmed torde avses relativt nyuppförda gårdar. Merparten av dessa gårdar har ett namn med efterledet "-bygget".

Eftersom Vasabygget anges såsom ett "utbygge" 1651, så kan vi ringa in då "Vasabygget" bebyggdes och benämndes för första gången. Troligen bör det ha varit någon gång "från början till mitten av 1600-talet".