Att leva i soldattorp...

Soldattorp fanns främst i södra och mellersta Sverige. De flesta av dem placerades på byarnas utmarker (oftast sämre marker), där soldaterna själva fick odla upp sin jord. Det var ett tungt arbete att fälla träd, röja sly och bryta sten.

Indelningsverket (1682-1901) innebar att Sveriges gårdar indelades i olika rotar med en soldat i varje. Bönderna inom roten var tvungna att hålla ett soldattorp och rekrytera en soldat. De stod också för soldatens utrustning och lön. I soldattorpet bodde soldaten gratis med sin familj och fick några djur, lite utsäde och ved så att familjen kunde försörja sig.

Soldaterna var som regel starka och resliga män med mustasch. De värvades bland traktens egendomslösa drängar. Den utvalde anställdes först som rekryt och blev formellt soldat först efter generalminstringsmötet. När en soldat anställdes fick han ett nummer och ett namn. Eftersom ett kompani bestod av 150 soldater så behövdes unika namn. De döptes om av militärledningen till Modig, Schill, Krut, Rask och liknande för att skilja dem från mängden med patronymikon (son-namn såsom Johansson, Nilsson, Petersson m.m.).

Soldattorpen skulle vara 8 gånger 4 meter och sju stockar hög. Taket var täckt av gräs eller tolv. Storstugan skulle ha två fönster. I sovkammaren räckte det med en glugg. Det skulle finnas ett loft (vind) för spannmålsförvaring.

Soldaten själv fick ansvara för det löpande underhållet av torpbyggnaderna. Rotebönderna fick stå för större reparationer. För att skilja soldattorpen från vanliga stugor målades kompaniets namn, soldatens nummer och rote i rött på väggen närmast vägen. Några årtionden senare målades soldattorpet i rött med trätavlan i svart med vit text.

Till torpet fanns även lada, stall, förråd och utedass. Åkern kunde bli några tunnland stor, man hade även ett kålland och en äng, som skulle ge hö till djuren.

När soldaten var borta på militärövning eller i krig utomlands så var det hustrun som fick sköta hemmet med barn, hus, jordbruk och djur.

Det är mörkt inne i torpet. Eldstaden är stor och de flammande lågorna har sotat ner taket. Vid läggdags får barnen ta med sig lyktan med talgljus till utedasset. De tvättar händer och ansikte i en balja med vatten som står ute vid husknuten. De väggfasta sängarna är bäddade med halm, som är överdragen av ylletyg och man har fårskinnsfällar över sig. Madrasser, täcken och lakan är ovanligt så här i början av 1800-talet. Katten sover på golvet. Under köksbordet riskerar en mus livet för att få tag på några brödsmulor.

Några nyheter på 1800-talet i soldattorp:

1810 Gaffel

1820 Stearinljus

1830 Porslinstallrikar

1840 Vävda lakan

1850 Såpa och tvål

1860 Trasmattor

1870 Tändstickor

1880 Fotogenlampa

1890 Järnspis

1900 Elektricitet

(Källa: Cecilia Sandbring, Svenska öden & äventyr, nr 7/2016, sid 8ff )

En tveksamhet om Vasabygget som soldattorp

När jag läser Vasabyggets tidigaste husförhör från 1831-1835 och de följande husförhören/församlingsböckerna framåt i tiden, så lägger jag märke till att samtliga boende i Vasabygget 1, dvs det s.k. soldattorpet, inte är soldater utan arrendatorer.

Två f.d. soldater, benämnda "avskedad husar" fanns i Vasabygget 1831-1835. Nämligen Christian Munter, född 1781 som "njuter pension", dvs den minimala "pension" som en avskedad soldat fick efter sin tjänstgöring som soldat och Anders Örn, född 1781 som är "krympling". Båda de f.d. soldaterna bor på "Vasabyggets torp", oklart vilket. Antingen Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206) eller Vasabygget 1:3 (nuvarande postlåda 107).

Före 1831 har jag genom folkräkningarna lagt märke till att namnet Per Hammar återkommer i Vasabygget utan att yrket anges. Dock förefaller mig efternamnet Hammar vara ett soldatnamn, dvs det namn som gavs vid inmönstringen för att kunna skilja på alla Svensson, Andersson, Nilsson och andra patronymikon.

Jag kontaktade Skånes Knektregister med frågan "Kunde den indelte soldaten ersättas av en arrendator till soldattorpet?".

Gösta Gansmark vid Skånes Knektregister svarade om Hammar: "Det var en sak för rusthållet/rotehållet att skaffa sin soldat (och familj) en bostad. I det här fallet var rusthållet Örahult i Oderljunga socken, vilket är registrerat i Skånes Knektregister. Om knekten bodde i ett fysiskt torp eller var inhyst hos bonden framgår inte.

Företeelsen att roten arrenderade ut sitt soldattorp till en "vanlig" torpare och soldaten fick bo på annat håll kan mycket väl förekomma, men att det var vanligt tror jag inte."

Efter det började jag undersöka - med hjälp av sökfunktionen i Skånes Knektregister - vilka soldatrotar det fanns i Oderljunga socken.

Jag fann följande rotar:

Bälinge
Dalshult
Hagstad
Harholma
Heljalt
Karsholm
Kåshässle
Månstorp
Oderljunga
Skingröd (Skingeröd före 1717?)
Skingeröd
Skäggestorp
Söndrahult
Toarp
Troedsberga
Varshult
Örahult

De närmaste rotarna till Vasabygget var Karsholm, Månstorp och Skäggestorp. Någon av dem utgjorde förmodligen rote för Vasabygget, då - på annan plats bland dessa sidor - "Anno 1708 den 4 och 5 Maj är hållet Husesyn på Corporal Bostället Wasabygget i Oderljunga Socken av Norra Еsbo Härad som Cornetten Herr Johan Hökfelt ifrån Anno 1699 och med Hustrun Catharina Persdotter har bebott till den 1 Maj 1708." protokollförd husesyn hölls efter Johan Hökfelts död 1707 i Tyskland.

Vasabygget har varit ett soldattorp enligt ovanstående skrivelse, men verkar ha försvunnit som soldattorp någon gång - kanske på 1700-talet.

(Källa: Skånes Knektregister)

Den första svenska jordeboken 1661 om Vasabygget

I denna anges för Vasabygget:

1/4 uts fr, 1 kv

Dessa, för en nutida människa, svårtolkade uppgifter betyder:

"1/4" mantal, en skatteberäkningsmetod

"uts" utsockne (ägarens huvudgård fanns i annan socken)

"fr" frälse (adelsgods)

"1 kv" en kvarn

År 1661 ägdes Vasabygget av riksamiralen och greven Carl Gustaf Wrangel. Han fick den 9 maj 1651 hela "länet" (troligtvis "förläningen") Vasabygget-Övre och Nedre Månstorp-Köpinge-Skäggestorp-Karsholm-Tosteboholm överlämnat till sig enligt Kunglig Majestäts brev som ersättning för det förlorade godset Rapin i Lifland (ungefär nuvarande Lettland).

Någon arrenderade Vasabygget av Wrangel och hade där en kvarn vid någon bäck.

Källa: Sidorna 22 och 23, "På prosten Hjerstedts tid" av Guno Haskå, 2005.

Jordeböckerna 1719-1750 för Kristianstads län ger ytterligare information om soldater på Vasabygget

Jordeböcker redovisar den grundskatt som blev stommen i det svenska skattesystemet från 1500-talet fram till i början av 1900-talet då den ersattes av bl.a. fastighetsskatten.

Jag har följt jordeböcker för Oderljunga socken och då främst Vasabygget mellan 1719 till 1750.

Här har jag kunnat läsa uppgifter bl.a. om att Vasabygget var "Tredje Corporalen boställe" i Månstorps rote och tillhörande Överstelöjtnantens Regemente.

Det nya är att här får vi slutligen reda på vilken rote som Vasabygget tillhör. Tre näraliggande rotar var Månstorp, Karsholm och Skäggestorp.

Nu vet vi alltså att Vasabygget tillhörde Månstorps rotebönder.

Dessutom är nytt att Vasabygget deklarerades som ett "Ett Tredjedels" öreslands jord. Detta betydde att ett öreslands jord (ett ungefärligt mått på jordens skatteförmåga) var ca 1,5 hektar. I Vasabyggets fall gällde 3 x 1,5, dvs 4,5 hektars odlingsbar jord. Observera att det var en skattning och inte ett exakt mått på Vasabyggets odlingsbara jord.

Jordeböckernas uppgifter, i korthet, var:

1719 "Boställe till 3dje Corporalen vid Överstelöjtnantens Compani". Månstorp nämnes.

1721 "Boställe till 3dje Corporalen". Corporal Hammar.

1725 "Boställe till 3dje Corporalen". Corporal Stenborg och Corporal Hammar.

1726 "Boställe till 3dje Corporalen". Corporal Stenborg och Corporal Hammar.

1728 "Boställe till 3dje Corporalen". Corporal Stenborg och Corporal Hammar.

1730 "Boställe till 3dje Corporalen".

1732 "Boställe till 3dje Corporalen". Corporal Stenborg och Corporal Hammar.

1733 "Boställe till 3dje Corporalen". Corporal Stenborg och Corporal Hammar.

1736 "Boställe till 3dje Corporalen". Namnet Ohlsson nämns. Eftersom en icke-soldat antecknas och detta års jordebok angavs vara "Specialbok", så kan möjligen Ohlsson vara en av rotebönderna.

Ovanstående diagram visar hur många personer som bodde i Vasabygget (antalet till vänster) mellan 1741 till 1798 (årtalen längst ned). Den heldragna linjen är trenden för antal boende i Vasabygget.

Soldater i Vasabygget från 1698

Genom (Sidan "Skrivelser från 1701") dokumentationen om kornetten Johan Hökfält, så kan vi konstatera att Vasabyggets soldat mellan 1701 till 1707 var kornetten (ung. fänriken) Johan Hökfält. På Vasabyggets soldattorp bodde även hustrun Karin Persdotter.

Enligt Mantalslängdernas ibland svårlästa text och Guno Haskås forskning så bodde på Vasabygget:

November 1698 Minst 1 person, möjligen soldaten korpral Ekbom.

November 1701 2 personer, fänriken Johan Hökfält och hustrun Karin Persdotter.

November 1702 2 personer, fänriken Johan Hökfält och hustrun Karin Persdotter.

November 1703 2 personer, fänriken Johan Hökfält och hustrun Karin Persdotter.

November 1704 2 personer, fänriken Johan Hökfält och hustrun Karin Persdotter.

November 1705 2 personer, fänriken Johan Hökfält och hustrun Karin Persdotter.

November 1706 2 personer, fänriken Johan Hökfält och hustrun Karin Persdotter.

November 1707 2 personer, fänriken Johan Hökfält och hustrun Karin Persdotter.

Fänriken Johan Hökfält från Vasabyggets soldattorp dör 1707 i Tyskland, efter sex år i kriget.

November 1708 2 personer, Korpral Erik Törnrots hustru och sonen Ola Månsson, ogift. Förmodligen fanns inte korpralen Törnrot i Vasabygget utan var troligtvis ute i Europa i krigstjänstgöring. Om han varit död så hade inte änkan fått bo kvar i soldattorpet.

November 1709 2 personer, Ola Månsson, ogift och pigan Elsa. Kanske var det nu som inga fler indelta soldater bor i Vasabygget. Många soldater bodde hädanefter i Vasabygget men tycktes endast vara f.d. soldater som avskedats från tjänsten eller tjänstgjorde som lärare. Dock kvarstod Vasabygget som soldattorp som ägdes av roten och så småningom av Kunglig Majestät eller staten. Först år 1900 säljs Vasabygget ut till enskilda av Kronan/Kunglig Majestät/Roten.

Mellan 1724 - 1740 fördes istället "Längd över lön- o betalningsavgiften", men i viss mån kan utläsas vem som bodde var.

November 1738 2 personer, Torkel Olsson och pigan Olivia.

November 1739 2 personer, Löjtnant Heyman, gratialist (Se nedan!) med anteckningen "Utfattig" och pigan Annika.

Gratialist: En soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig kunde erhålla en liten summa pengar som pension. Pension kunde även utdelades till soldat som blivit invalidiserad under tjänstgöringen. Gratialisten fick oftast lämna soldattorpet när en ny soldat skulle tillsättas.

November 1740 1 person, Löjtnant Heyman, gratialist (Se ovan!) med anteckningen "Utfattig, bor allena i Backstugan".

November 1741 3 personer, Torkel Olsson, hustrun och pigan Maja.

November 1742 3 personer, varav en Torkel Olsson.

November 1743 4 personer, Torkel Olsson, hustrun, son Niels och inhysta pigan Kiersti.

November 1744 5 personer, Torkel Olsson, hustrun, son Niels, pigan Elsa och hustru Kiersti.

November 1746 4 personer, Torkel Olsson, hustrun och två okända personer.

November 1747 3 personer, Torkel Olsson, hustrun och piga.

November 1748 4 personer, Torkel Olsson, hustrun, dräng och piga.

November 1749 4 personer, Torkel Olsson, hustrun, dräng Andreas och piga Sissela.

November 1752 5 personer, varav en Torkel Olsson.

November 1753 5 personer, varav en Torkel Olsson. Namnen Lars, Karna och Bengta nämns även.

November 1754 6 personer. Här finns en uppdelning på 4 plus 2 personer. Vid de två sista står även "Jordstugan". Kanske finns nu två hus i Vasabygget: Soldattorpet och jordstugan (ofta ungefär detsamma som en backstuga).

Här dristar jag mig att spekulera var dessa byggnader/hushåll låg i Vasabygget.

Den fastighet som efter 1900 benämns Vasabygget 1:2 nu är det hus som minnesgoda vet att "pågarna" Edvin och Gunnar, födda 1902 resp. 1906, bodde i, innan de flyttade till lägenheter i Perstorp. Detta hus stod tomt en tid och köptes därefter av ett danskt par. Någon tid därefter köptes huset av ett annat danskt par. Nu (2021) ägs huset av en man i Örkelljunga. Husens (boendefastighet och lada) läge är detsamma som på 1842 års karta.

Men åter till 1754: Kanske är Vasabygget 1:2 detsamma som "Jordstugan" och nuvarande Vasabygget 1:3 detsamma som de tre i november 1767 redovisade hushållen.

En alternativ förklaring av var "Jordstugan" låg gavs av Marianne Håkansson, född Vingren, Perstorp: Jordstugan, som ju var en s.k. backstuga, kan vara husgrunden ca 250 m norr om Vasabygget 1:17:s bostadsbyggnad. Den kallades för "Tomtehus", var en backstuga och innehåller rester av en eldstad.

Sistnämnda förklaring kan nog vara den korrekta eftersom Vasabygget 1:2 varken har någon backe eller jordupphöjning som kunnat möjliggöra en jord- eller backstuga.

November 1755 5 personer. 4 i soldattorpet och 1 i jordstugan.

November 1758 3 personer. 3 i soldattorpet och jordstugan obebodd.

November 1759 3 personer. 4 i soldattorpet varav en pigan Catharina. Jordstugan obebodd.

November 1760 6 personer. 4 i soldattorpet varav en är pigan Bengta. 1 i Jordstugan och 1 i den annan husbyggnad.

November 1761 6 personer. 4 i soldattorpet och nu nämns en Tuvesson. 1 i Jordstugan och 1 i den tredje husbyggnaden.

November 1762 7 personer. 3 i soldattorpet. En Hammar i Jordstugan och 1 i den tredje husbyggnaden. Nu har en fjärde byggnad tillkommit där det bor 2 personer.

November 1763 7 personer. Nu har en ny byggnad tillkommit. Men redovisningen kan möjligen även betyda att 5 hushåll finns på Vasabygget. Endast "Jordstugan" nämns som byggnad. Denna har 1 person redovisad. Först redovisas Tuvesson och ytterligare en person. Därefter 1 person. Så Jordstugan. Slutligen 2 personer särskilt redovisade.

November 1764 9 personer. Först Tuvesson och 2 personer till. Därefter kvartermästaren Hammar med Anna och Elna. Så Jordstugan med 1 person. Sist 2 personer. För detta året finns den generella anmärkningen: "Följande finnas i socknen som är mantals- och mantalsavgiftsbefriande. Här nämns Jordstugan i Vasabygget. Om det innebär att det finns ytterligare personer i Jordstugan eller ej vet jag inte.

November 1765 13 personer. Först Tuvesson och 5 personer till. Därefter kvartermästaren Hammar med Anna och 2 personer till. Så Jordstugan med 2 personer. Sist 1 person. Alltså fortfarande 4 byggnader eller 4 hushåll.

November 1766 15 personer. Först Tuvesson, Bengt och Boel samt 2 personer till. Därefter kvartermästaren Hammar med 3 personer till. Till Hammar nämns "I tjänst vid...". Här är det troligtvis Hammar som är soldaten. Kanske tjänstgörande vid en annan rote. Så 4 personer. Därefter 1 person. Slutligen ytterligare 1 person. Alltså 5 byggnader eller 5 hushåll i Vasabygget.

November 1767 19 personer. Först Hammar och 4 personer till. Därefter Jordstugan med 5 personer. Så 5 personer. Plus 2 personer. Sist 2 personer. 5 byggnader eller 4 hushåll.

November 1768 14 personer. Först Hammar och 4 personer till. Därefter Jordstugan med 5 personer. Så 2 personer. Sist 2 personer. Åter till 4 byggnader eller 4 hushåll.

November 1769 7 personer. 3 personer i den första byggnaden/hushållet. Därefter Jordstugan med 4 personer inkluderande Tuvesson (Se 1761 - 1766!). En spekulation: Vasabyggets soldat Tuvesson var avskedad/pensionerad och Hammar den nye soldaten, som bodde i soldattorpet. Åter till 2 byggnader.

November 1770 8 personer. Först 5 personer i soldattorpet. Därefter Jordstugan med 3 personer inkluderande Tuvesson.

November 1771 7 personer. Först 5 personer i soldattorpet. Därefter Jordstugan med 2 personer inkluderande Tuvesson. Dessa 2 personer antecknades såsom "utfattiga".

November 1772 8 personer. Först 5 personer i soldattorpet. Därefter Jordstugan med 3 personer inkluderande Tuvesson.

November 1773 10 personer. Först 7 personer i soldattorpet. Därefter Jordstugan med 3 personer inkluderande Tuvesson.

November 1774 12 personer. Först 7 personer i soldattorpet. Bland dem bodde nu en Trulsson. I ett annat hus/hushåll bodde 2 personer. I Jordstugan bodde 3 personer inklusive Tuvesson.

November 1775 12 personer. Först 7 personer i soldattorpet. Trulsson med Per och drängen Ola samt pigan Pernilla plus ytterligare en person (kanske hustrun). I ett andra hus/hushåll bodde Ola Holmström plus ytterligare en person. Ola var "i tjänst", så han borde vara den indelte soldaten på Vasabygget. Därefter Jordstugan med 2 personer inkluderande en Evarsson.

November 1776 13 personer. Först 7 personer i soldattorpet. Därefter Jordstugan med 3 personer inkluderande Tuvesson. I det tredje huset/hushållet hade skomakaren Nils Jugarsson flyttat in med ytterligare 2 personer.

November 1777 12 personer. Först 7 personer i soldattorpet. Trulsson med nyfödde(?) Jeppa och 5 andra. Därefter ryttaren Ola Holmström "i tjänst" plus 1 person. Jordstugan med Gerike(?) Tuvasson och 1 person.

November 1778 11 personer. Först 6 personer, Trulsson med 5 andra. Därefter drängen Ola (Se 1775!) som är "bräcklig". I Jordstugan Tuvesson och 1 person. Slutligen ryttaren Ola Holmström "i tjänst" och 1 person.

November 1779 8 personer. Först 6 personer, Trulsson och 5 andra. Jordstugan med Tuvasson och 1 person. De i Jordstugan antecknade såsom "Allmosehjon".

November 1780 10 personer. Först 7 personer, Trulsson med 6 andra. Jordstugan med Tuvasson och 2 personer. De i Jordstugan antecknade såsom "Allmosehjon".

November 1782 11 personer. Först 7 personer, pigan Bengta med 6 andra. Så en Nils Nilsson med ytterligare 1 person. Jordstugan med Tuvesson och 1 person.

November 1783 9 personer. Först en Elim Karlsson och pigan Johanna samt ytterligare 5 personer. Därefter 2 personer i ett särskilt hushåll/hus.

November 1784 11 personer. Först Elim Karlsson och drängen Nils samt ytterligare 5 personer. Därefter Tuvesson och 1 person. 1 anonym person i ett särskilt hushåll/hus.

November 1785 12 personer. Först Elim Karlsson samt ytterligare 7 personer. Därefter Tuvesson med fru. Slutligen 2 anonyma personer i ett särskilt hushåll/hus.

November 1786 12 personer. Först Elim Karlsson samt ytterligare 7 personer. Därefter kvartermästare Hammar ensam. Så Tuvesson med fru. 1 anonym person bor ensam.

November 1787 12 personer. Först Elim Karlsson samt ytterligare 6 personer. Pigan Dissa omnämns såsom "gammal och bräcklig". Därefter kvartermästare Hammar ensam. Så Tuvesson med fru.

November 1788 14 personer. Först Elim Karlsson samt ytterligare 7 personer. Därefter kvartermästare Hammar som nu fått sällskap med 2 personer. Jordstugan har 2 personer, gissningsvis Tuvesson med fru. En skomakare Christian Jönsson flyttar in ensam.

November 1789 12 personer. Corporalen Hammar från Oderljunga flyttar in med 4 personer. Kvartermästaren Hammar med 3 personer, varav en är "bräcklig". I Jordstugan bor fortfarande Tuvesson med fru. Skomakaren Kristian Jönsson verkar fortfarande ensam.

November 1790 11 personer. En Jacob Månsson ersätter corporalen och har med sig ytterligare 4 personer. Kvartermästare Hammar med 3 personer. Så Tuvesson med fru i Jordstugan.

November 1791 9 personer. Först Jacob Månsson samt ytterligare 4 personer. Kvartermästare Hammar tillsammans med en Chatarina. Så Tuvesson med fru i Jordstugan.

November 1792 11 personer. Först Jacob Månsson samt ytterligare 4 personer. Kvartermästare Hammar och Chatarina plus ytterligare 2 personer. Hammar och Chatarina är "oförmögna", dvs orkar eller förmår inget. Så Tufvarsson med fru i Jordstugan

November 1793 14 personer. Först Jacob Månsson samt ytterligare 4 personer. Kvartermästare Hammar och Chatarina samt ytterligare 2 personer. Tuvesson med fru i Jordstugan dör eller flyttar från Vasabygget. In kommer Högfeldt "i tjänst" med ytterligare 4 personer. Här får man förutsätta att Högfeldt är den nye indelte soldaten.

November 1794 13 personer. Först Jacob Månsson samt ytterligare 5 personer. Kvartermästare Hammar och Chatarina med ytterligare 1 person. Så ryttaren Högfeldt "i tjänst" med 3 personer.

November 1795 11 personer. Först Jacob Månsson samt ytterligare 4 personer. Hammar och Chatarina med ytterligare 1 person. Så "ryttmannen" Högfeldt "i tjänst" med 3 personer.

November 1796 8 personer. Först Jacob Månsson samt ytterligare 3 personer. Hammar och ytterligare 1 person. Slutligen en nyinflyttad Anders Olsson med ytterligare 1 person.

November 1797 7 personer. Först Jacob Månsson och hustrun Pärnilla, en Nils samt ytterligare 3 personer. Hammar har nu blivit ensam.

November 1798 8 personer. Först Jacob Månsson, sonen Nils och pigan Kjerstina samt ytterligare 1 person. "Gamla" Hammar bor ensam. I ett särskilt hushåll/hus bor en Chatarina. Slutligen (Anders) Olsson med ytterligare 1 person.

November 1799 14 personer. Först Jacob Månsson och Kjerstina samt ytterligare 4 personer. Därefter Hammar och systern Chatarina som flyttat in igen. Så Anders Olsson och ytterligare 3 personer. Slutligen flyttar Gusten och Maria in.

Källa: Arkiv Digital, Mantalslängder Oderljunga Socken från 1741-1795 och artikel av Guno Haskå. https://www.haska.se.

Antal boende i Oderljunga församling

Folkmängden 1698 i Oderljunga församling var 243 personer. Av dessa fanns minst 1 person i Vasabygget. Troligtvis soldaten korpral Ekbom. Det motsvarar 0,4 procent av församlingens folkmängd.

Folkmängden 1760 i Oderljunga församling var 345 personer. Av dessa fanns 6 personer i Vasabygget. Det motsvarar 1,7 procent av församlingens folkmängd.

Folkmängden 1882 i Oderljunga församling var hela 1 976 personer. Av dessa fanns 23 personer i Vasabygget. Det motsvarar 1,2 procent av församlingens folkmängd.

Källor: 1. Oderljunga minnesskrift, 1951 sid 63 och 2. Oderljunga husförhörsbok (1880-1885) sid 226-227

Saknade Vasabygget indelta soldater från 1831?

Då jag tittar på Vasabyggets tidigaste husförhör år 1831-1835 och de följande husförhören/församlingsböckerna framåt i tiden, så noterar jag att samtliga boende i Vasabygget 1, dvs det s.k. soldattorpet, INTE är soldater utan arrendatorer.

Däremot finns 1831-1835 i Vasabygget två f.d. soldater, benämnda "avskedad husar". Nämligen Christian Munter, född 1781 som "njuter pension", dvs den minimala "pension" som en avskedad soldat fick efter sin tjänstgöring som soldat.

Dessutom Anders Örn, född 1781 som är "krympling". Båda de f.d. soldaterna bor på "Vasabyggets torp", oklart vilket. Antingen Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206) eller Vasabygget 1:3 (nuvarande postlåda 107).

Tidigare har jag noterat genom folkräkningarna i Vasabygget att bl.a. namnen Per och Petter Hammar återkommer i Vasabygget utan angivet yrke. Dock förefaller mig efternamnet Hammar vara ett soldatnamn, dvs det namn som skapades vid inmönstringen av inmönstringsofficeren för att kunna skilja på alla Svensson, Andersson, Nilsson och andra patronymikon.

Jag kontaktade Skånes Knektregister med frågan "Kunde den indelte soldaten ersättas av en arrendator till soldattorpet?".

Företeelsen att roten arrenderade ut sitt soldattorp till en "vanlig" torpare och soldaten fick bo på annat håll kan mycket väl förekomma, men att det var vanligt tror jag inte."

I Skånes Knektregister redovisas inte Vasabygget i Oderljunga socken då det gäller soldater. Kanske hette rusthållet Månstorp även om soldattorpet låg i Vasabygget.

Under alla omständigheter så fanns det ingen soldatfamilj på Vasabyggets soldattorp från 1831 och framåt.

Saknade Vasabygget indelta soldater från 1812?

Denna artikel är en nyare (augusti 2020) utredning än innehållet i ovanstående artikel.

Vid en genomläsning av protokollen från storskiftet 1820 i Oderljunga socken, så läser jag bl.a. om Vasabygget:

"Från Corporalbostället Wasabygget ./3 dels Mantal inställde sig Herr Qvartermästaren Wickström såsom boställets innehafvare."

Ur texten skulle man kunna dra slutsatsen att Vasabygget visst hade en indelt soldat 1820.

Icke så - den vidare utredningen ger:

Vasabygget hade en arrendator, en icke-soldat, sedan 1812. Denne arrendator hette Hindrik (Henrik) Nilsson och bodde med sin familj på gården Heljalt nr 5. Han brukade endast jorden i Vasabygget till 1816. Före 1812 och tidigare fanns indelta soldater på Vasabygget.

1817, under en kort tid, arrenderades Vasabygget av Nils Munkberg, ägare till Månstorp nr 2.

Samma år arrenderade ovan nämnde Wickström Vasabygget. Han och hans familj bodde på Oderljunga nr 3. Han arrenderade Vasabygget till 1821, då Nils Bengtsson övertog arrendet.

Därefter har Vasabygget endast haft arrendatorer boende på Vasabygget och inga tjänstgörande soldater.

Mellan tummen och pekfingret kan man hävda att Vasabygget var ett soldattorp mellan runt 1698 till 1812. Således under ca 114 år.

Källor: "Häradsskrivaren i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre fögderi" 1800-1825 samt "Lantmäterimyndigheternas arkiv, 11-ODE-18, storskifte 1820".

Ett soldatöde på Månstorps rote

1877 kom den nyantagne husaren Pål Andreasson till Övre Månstorp nr 2 1/32 mantal. Han var född i Perstorp och 1877 endast 18 år gammal. Han hade fått soldatnamnet Asp och kallades numera Pål Asp. Han tillhörde Skånska Husarregementet, som var stationerat i Ljungbyhed. Inom regementet tillhörde han Silvåkra kompani och rotens torpnummer var SH-04-0087.

Pål Asp återfinns i Centrala Soldatregistret, Linköpings Universitet och hans vidare öde återfinns i husförhörsboken Oderljunga A1:8 (1875-1880) sid. 134.

Jag överger här Vasabygget tillfälligt eftersom Vasabyggets soldatrote var eller hade varit Månstorp, Karsholm eller Skäggestorp.

Efter två års tjänstgöring i Ljungbyhed och stationering i Månstorp nr 2 så var han på ett kalas i Ängstugan i Perstorps socken. Där hade han varit flera gånger för att festa med husarkolleger.

Om Ängstugan skriver Ortsnamnsregistret, Institutet för språk- och folkminnen:

"Till Ängstugan vid Ebbarp hörde en naturlig slåtteräng. Ebbarps rusthåll lät vid Indelningsverkets tid där bygga en stuga till sin ryttare, numera borta sedan länge."

Men då Pål Asp var där den 11 december 1879 var det något som gick snett. Mycket snett. I husförhörsboken står antecknat med blyerts (övrigt text om Pål är skrivet med bläck):

"Dräpt vid Ängstugan i samband med ruskalas"

Sannolikt spelade mängden spritförtäring vid kalaset in vid den tragiska utgången av bråket. I dödsboken antecknades:

"Död Dec. 11, Begravd Dec. 26.

Namn: Pål Andreasson Asp, Husar i Månstorp

Ålder vid dödsfall: 20 år 10 mån 28 dagar

Icke Gift

Dödsorsak: Dråp"