Besiktning av korporalbostället

På Riksarkivet i Stockholm finns Norra Åsbo häradsrätts arkiv.

I detta finns "Syner och ekonomiska beräkningar". "Syner" betyder "besiktningar".

För åren 1690-1724 finns besiktningar på "Diverse militieboställen", bl.a. på "Vasabygget 1696-1720".

Protokollet från besiktningen är skriven i dåtida handstil. Handstilarna vid 1700-talets början bygger på den s.k. tyska stilen , som höll sig kvar hos äldre skribenter ett gott stycke in på 1800-talet.

Därför blir min tolkning av protokollets tecken osäker, men jag ska försöka få fram de väsentliga uppgifterna.

Besiktning 1696:

"Visades den 26 maj 1696 vid Norra Åsbo Häradsting i Åby."

(Skriften var: "Exhib. d. 26 May 1696 wids Norra Åsbo Härads Ting i Åby". På nutida svenska: "Uppvisad den 26 maj 1696 vid Norra Åsbo Härads domstol i Klippan".

därefter följer texten "Anno 1696 den 25 Februari" (här följer svårläst text om besiktningen av soldattorpet)

Jag tror mig kunna uttyda vissa ord i texten, exempelvis "...tjänst Herr Corporalen Ekbom[?]" och "...Eskild Nielssons tid".

Mansnamnet Eskil Nilsson har vi stött på förr. Nämligen som den man i Vasabygget, som skrev på Trohetsförsäkran år 1677.

Min spekulation: Är korpralen Ekbom kanske den förste svenske soldaten på Vasabygget? Nämns Eskil Nilsson som den siste icke-soldaten på orten?

Därefter räknas byggnader, byggnadsdelar eller reparationsnödvändiga husdetaljer upp till en sammanlagd summa av 22 daler silvermynt (Mellan tummen och pekfingret ca 100 000 kronor idag [2018] mätt i löneindex).

Det verkar som om fönster inte fanns på bostadshuset före besiktningen, utan tre sådana sattes in till en sammanlagd kostnad av 24 mark, dvs 24/4 = 6 daler silvermynt, dvs i runda tal 27 000 kr idag eller 9 000 kronor per fönster.

Påpekas bör att omräkningen från daler silvermynt år 1696 till dagens valuta bör tas med stor försiktighet. Men jag spekulerar för att få en - om än ungefärlig - uppfattning om kostnaderna för upprustning och reparation av det nyinrättade[?] soldattorpet.

Standardbeskrivning på hur ett "korporalboställe" skulle vara inrättat fanns inom militärorganisationen.

Protokollet är undertecknat av fyra personer med svårlästa signaturer eller namnteckningar. En av dem förefaller vara en Niels Hinriksson. En annan bodde i Oderljunga


Besiktning 1708

Den 4 och 5 maj 1708 genomfördes en husesyn på Corporalbostället.

Vi minns från den tidigare berättelsen om cornetten Johan Hökfelt att han dör 1707 i Tyskland. Den 4 och 5 maj 1708 genomförs både en husesyn (besiktning) av soldattorpet och arvsskifte efter Johan.

Dokumentet inleds med:

"Anno 1708 den 4 och 5 Maj är hållet Husesyn på Corporal Bostället Wasabygget i Oderljunga Socken av Norra Åsbo Härad som Cornetten Herr Johan Hökfelt ifrån Anno 1699 och med Hustrun Catharina Persdotter har bebott till den 1 Maj 1708."

Närvarande vid förättningen var, förutom änkan Catharina Persdotter, även Häradshövdingen Andreas Klein, Kronobefallningsmannen Carl Prüss, några andra svårlästa namn, den avlidne soldaten Hökfelts syster Helena Hökfelt (läs gärna här om hennes försök att få del av arvet efter sin broder) och Gästgivaren Pål Örn.

Byggnaderna på soldattorpet bestod av "Norre Längan", "Södre Längan", "Västra Längan", "Bryggehuset", "Hemlig Huus", "Humblegården" och "Bärdgårderne"(?).

Huvudbyggnaderna norra längan, södra längan och västra längan - om de stod i 90 graders vinkel i förhållande till varandra - borde ha haft sin öppning mot öster. Kanske för att morgonsolen skulle lysa upp gårdsplanen. Kanske om västvindar var besvärande.

Hur de övriga byggnaderna eller enheterna - brygghuset, hemlighuset, humlegården och brädgården (antar att ä och r är omkastade) - var placerade är oklart.

I brygghuset utfördes gårdens tvätt. Hemlighuset var dåtidens toalett. Humlegården användes troligtvis för att kunna brygga öl. Om det nu var en brädgård som avsågs i inventeringen så kanske mängden av träbyggnader fick ha ett förråd av trä såsom reserv vid renoveringsbehov. Om nu inte "Bärdgårdene" är detsamma som kålgårdarna, dåtidens nyttoinriktade trädgårdar.

Vilka mått hade de olika byggnaderna på soldattorpet?

Norra längan var 15,6 meter lång, 5,4 meter bred och 2,4 meter hög till innertak. Fast man mätte då i alnar. En aln då var nära 60 cm. Längans längd var 26 alnar, bredd 9 alnar och höjd till innetak 4 alnar.

Västra längan var 24 meter lång, 4,8 meter bred och 2,4 meter hög till innertak.

Södra längan var 16,2 meter lång, 4,8 meter bred och 2,4 meter hög till innertak.

Vad användes de tre längorna till?

För Norra längan anges 6 olika användningsområden. Kan det betyda antalet rum?

Mitt resonemang utgår ifrån min tolkning av de svårlästa dokumenten. I nuläget tror jag mig kunna tolka vissa betydelsefulla ord och en del ord i beskrivningarna. Därför kan denna text ändras när/om jag lyckas tolka texten och ju längre "översatt" text blir.

För Västra längan anges 3 olika rum/användningsområden.

För Södra längan anges 2 olika rum/användningsområden.

Brygghuset var placerat utanför de tre längorna. Det var 7,8 meter långt, 4,8 meter brett och hade takhöjden inomhus på 2,4 meter.

Hemlighuset var nyuppfört.


Besiktning 1715

På våren 1715 genomfördes en ny besiktning av soldattorpet Vasabygget.

Byggnaderna bestod nu av:

Norra längan

Östra längan

Södra längan

Västra längan

Som synes har "Östra längan" tillkommit. Det borde betyda att torpet nu blivit en kringbyggd gård.

Den kanske såg ut ungefär som på fotografiet nedan. Detta torp är från slutet av 1700-talet och var vanliga i nordvästra Skåne och södra Halland.