Katekisationslängder

Jag stötte på begreppet "katekisationslängder" i släktforskningsprogrammet Arkiv Digital. Det hade funnits på programmets sidor ett tag, men stod längst ned efter husförhör, födelseböcker och annat.

Katekisationslängder var föregångare till husförhören. Det var kyrkans kontroll över menigheten. Om de hade tagit nattvarden, kunde läsa och kunde Luthers fem tester utantill. Inga småbarn antecknades.

Bilden nedan, en närbild för Vasabygget, visar från katekisationslängden 1712 för Oderljunga socken. 

Den röda pilen pekar mot Vasabygget. Efter följer namn på de vuxna som bodde där: Oluf Månsson och pigan Bengta, 19 år. Endast pigan Bengtas uppgifter nedtecknades. Ägaren eller brukaren av fastigheten förutsattes få godkänt i samtliga kolumner.

De därefter följande nio kolumnerna visar på Bengtas 1. ålder (ingen ålder för Oluf), 2. "begått nattvard", 3. "kunna läsa i bok", 4. "ABC-boken utantill" (kanske kunna alfabetet) samt 5-9. "kunna Luthers fem teser utantill".

1686 års kyrkolag, som tillämpades för första gången, 1688 föreskrev att kyrkobokföringen bl.a. skulle innehålla:

"Förteckning över alla prästens "åhörare", hus för hus, gård för gård, med anteckningar om deras kristendomskunskap." 

Från början innehöll förteckningen inte små barn, utan endast dem som var gamla nog för kristendomsundervisning och/eller nattvardsgång. Men i samband med att man inrättade tabellverket för att få en ordentlig befolkningsstatistik, så bestämdes 1748 att alla skulle registreras i husförhörslängden. Samtidigt fastslogs att allas ålder skulle noteras i längden samt att prästerna skulle "när barn döpas införa dem strax i sin förteckning, jämväl där någon dör, bliver gift eller flyttar bort, att det även riktigt noteras uti förteckningen". Husförhörslängden, som ursprungligen hade ett rent religiöst syfte, kom alltså att bli en viktig del av Sveriges folkbokföring.

Källor: "Den svenska folkbokföringens historia under tre sekler" (Arvid Wannerdt, 1982) samt Arkiv Digital.