Senast ändrad: 17 september 2022                                   

Välkommen till några sidor om den lilla orten Vasabygget i Perstorps kommun i nordvästra Skåne! Vid det röda krysset ligger Vasabygget!

Folktäthetskartan gäller 1700-talet. Vasabygget har legat i en glesbebyggd trakt.

Här finner du de senaste artiklarna! Alla föregående artiklar finner du genom att klicka på meny-raden ovan.

Fotografier av den lokale fotografen, "pågen" Gunnar Johansson (1906-2003) på Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206).


Det svart-vita fotografiet visar den f.d. gårdsplanen till Vasabygget 1:1 på 1920-talet. Den dåvarande ägaren är i full färd med att riva den gamla stenladan för att därefter bygga upp en ny lada längre bort.

På fotografiet i färg - från 2019 - återfinns det svart-vita fotots plats till vänster i bilden vid det lilla röda förrådet.

Källa och foto: Marianne Håkansson (född Vingren), Perstorp samt Google Earth.


Dessa sidor om Vasabygget innehåller officiella och återberättade uppgifter om bl.a. personer som bott i Vasabygget. Om du önskar att någon personuppgift tas bort eller ändras från/på dessa sidor, så kontakta mig på emailadressen kent(at)meissner.se!


De två socknarna Oderljunga och Perstorp har varit glest befolkade ända fram till historisk tid (cirka år 1000).

Synliga förhistoriska lämningar inom Oderljunga socken inskränker sig till ett röse i Tostarp nära Hyllstofta. Förekomsten av slaggvarpar pekar på en tidig primitiv järnhantering. Bebyggelsenamnen är till sin art tidsmässigt sena med ändelser som -torp, -hult och -röd (-ryd), vilka anger nybygge, ägd skog och röjd mark.

Kyrkorna i Perstorps kommun - Perstorp och Oderljunga - uppfördes båda under den senare delen av 1100-talet troligtvis av munkar från Herrevadskloster i Ljungbyhed. Endast Perstorps kyrka liknar ursprungsbyggnaden. Oderljunga kyrka byggdes om i romansk stil på 1850-talet och har en ovanlig orientering med både torn och altare i väster.

Källa: "Skånsk kulturbygd", Skånes Hembygdsförbund, 1982. Sid. 13


Förhistoriska lämningar redovisas på Riksantikvarieämbetets "Fornsök". Bl.a. redovisas för Månstorp 3:17 och 3:30 ett boplatsområde på ca 150 x 50 m (NV-SÖ). Enligt markägaren har det i området påträffats en större mängd fynd. Dessa utgöres av:

2 skafthålsyxor,

2 håleggade, slipade, tjocknackiga flintyxor,

1 tunnackig, slipad flintyxa,

2 pilspetsar,

8 flintskrapor,

10 spån, varav 6 med retuscher (flintföremål som bearbetats för att få en jämnare kant),

23 avslag,

25 bitar slagen flinta, varav 6 brända, 1 mindre flintbit med slipspår och 1 större bit flinta med knackmärken.

Källa: "Fornsök", Riksantikvarieämbetet


Det tidigaste skriftliga belägget på ortsnamnet Vasabygget är från början av 1651. 

Den danska "Decimantboken" är en gigantisk redovisning av 18.500 tiondegivande gårdar, med brukarnas namn, i Skåne, Blekinge och Bornholm. Dock har den begränsade tillgången av dansk skriftlig dokumentation om Skåne medfört att påståendet begränsas till tiden omkring det svenska övertagandet.

En särskild sida om Decimantboken finns här.

Vasabygget (Wassebygget) ingick som arrendegård där tionde skulle betalas till den danske adelsmannen Jochum Beck (Jockim Beckis). Arrendatorn Eskil Nilsson (Eshildt Nielssönn) betalade tionde till Beck.

Till Jochum Becks arrendatorgårdar (thiennere) hörde Vasabygget, Övre och Nedre Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.    

Källa: Vetenskapssocieteten i Lund och Landsarkivet i Lund (2007): "Decimantboken 1651", Kristianstad: Kristianstads boktryckeri

• "Bland de äldre [som levde omkring 1950] Oderljungaborna användes fortfarande uttrycket 'länsborna' varvid man särskilt avser byn Månstorp. I handlingar från Månstorp förekommer ... termen 'Oderljunga län' ". Med "Oderljunga län" avses Vasabygget, Övre och Nedre Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.

Riksamiralen och greven Carl Gustaf Wrangel fick den 9 maj 1651 hela "länet" (troligtvis "förläningen") Vasabygget-Övre och Nedre Månstorp-Köpinge-Skäggestorp-Karsholm-Tosteboholm överlämnat till sig enligt Kunglig Majestäts brev som ersättning för det förlorade godset Rapin i Lifland (ungefär nuvarande Lettland).   

Källa: Sunberg, John (1951): "Oderljunga, bygden och sparbanken", sid 8, Klippan: Ljungbergs tryckeri

• Vadå "länet"?

I avsnittet ovan nämns "länet", dvs Vasabygget, Övre och Nedre Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.

I boken "Beskrifningar om Ö. Ljungby, Gråmanstorp, Wedby, Oderljunga och Rya Socknar i Norra Åsbo Härad." beskrivs "länet" sålunda:

"Innom det så kallade Länet ligger utmed gränsen Råk Myr (min anmärkning: Nuvarande Rågmyren mellan Karsholm och Vasabygget) som mäst hänger ihop med den mera söderut belägna Köpinge Myr. Hela denna sträcka innom Länet är ganska blöt och mäst inpracticabel (min anmärkning: Om väg, som är ofarbar.) åtminstone för andra än enskildte fotgängare. Länet kallas den trakt som innefattas af Byarne Karsholm, Skäggestorp, Wasabygget, Öfre och Nedre Månstorp samt Köpinge. Länet har i fordna dagar varit gods till en Herregård (min anmärkning: Carl Gustaf Wrangel, nämnd ovan) som legat vid Månstorp och som (min anmärkning: Bland annat) tillhört en Gyllenstjerna. Gården förstördes sluteligen, och hemmansdelarne, som då voro torp, såldes till Bönder."

• Indelta soldater i Vasabygget

Ett resonemang kring "rotering" eller "det ständiga knektehållet". För Vasabyggets del om det soldattorp som funnits på samma plats sedan slutet av 1600-talet (dagens fastighetsbeteckning 1:13 [postlåda 114]samt ett övergripande resonemang om indelt soldatväsen i nordvästra Skåne.

Svensk statlig kontroll ("syn" [besiktning]) av korporalbostället Vasabygget

Om besiktningsprotokoll med start från 1696 kan läsas här.

• Vad betyder namnet Vasabygget?

Det består av två delar: "Vasa-" och "-bygget". En "vasa" eller "vase" är ett risknippe som läggs på fuktig mark för att öka framkomligheten. Gustav Vasas vapen har en liknande symbol (Se gul/svart bild nedan!). 

Namnets andra del "-bygget" syftar på nybygge eller nyodling. Namntypen förekommer främst i norra Skåne och Halland. Som regel var ett "bygge" även ett arrende.

Alltså betyder ortsnamnet Vasabygget ungefär: Nybyggda arrendegården, där man behöver lägga risknippen för att komma fram över mossmarkerna. 

1651 skrevs det Wassebygget (Se "det tidigaste skriftliga belägget" ovan!), 1661 skrevs det Wasabygge, 1675 skrevs det Waßebygget, 1680 skrevs det Daßebygget (gissningsvis har skrivaren uppfattat namnet så), 1713 till 1874 skrevs det Wasabygget, från 1909 skrevs det Vasabygget.   

Källa: Lundbladh, Carl-Erik (2008) "Skånes ortnamn, Norra Åsbo Härad", Tryck, Bromma

Skåne - och även Vasabygget - blev slutligen svenskt efter freden med Danmark 1679.

Ja, jag vet att Roskildefreden 1658 brukar anges då Skåne blev svenskt! Men i praktiken blev det ingen ordning med svenskheten förrän efter att danskarna förgäves försökt återta Skåne och fredsavtalet mellan Sverige och Danmark blev undertecknat i Versailles i Frankrike(!).

Först då blev det fart på att brutalt försvenska Skåne.

Slaget vid Lund den 4 december 1676 blev den sista kraftmätningen om Skåne mellan Sverige och Danmark.

Den invaderande danska armén bestod av omkring 13 000 soldater under Kristian V. Den svenska armén bestod av omkring 8 000 soldater under Karl XI. Det blev ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska.

• Därefter ville den svenske kungen, så fort som möjligt, försvenska skåningarna. Läs t.ex. på dessa sidor om den trohetsförsäkran som kung Karl XI tvingade alla skånska män över 12 år att skriva under på med sitt bomärke!


Fliken "Ortsnamn" informerar om de tidigaste skriftliga beläggen på ortsnamn i Perstorps kommun!


• Du kan även se den äldsta svenska kartan där Vasabygget finns med.


Här går att läsa lite om vardagsslitet för en torpare.


Såg Vasabyggets första skollokal, inhyrd i ett torp, på 1850-talet ut ungefär så här?

Observera att bilden visar en samtida skola i en annan kommun! Läs här om Vasabyggets första fasta lärare!