De två socknarna [Oderljunga och Perstorp] har varit glest befolkade ända fram till historisk tid.


•  OBS! Om du vill se det senast inlagda på sidorna om Vasabygget, så klicka HÄR!

Synliga förhistoriska lämningar i Oderljunga socken inskränker sig till ett röse i Tostarp. Förekomsten av slaggvarpar pekar på en tidig primitiv järnhantering. Bebyggelsenamnen är till sin art tämligen sena med ändelser som -torp, -hult och -röd, vilka anges nybygge, skog och röjd mark. (Källa: "Skånsk kulturbygd", Skånes Hembygdsförbund, 1982. Sid. 130)

• Det tidigaste skriftliga belägget på ortsnamnet Vasabygget är från början av 1651. Den danska "Decimantboken" är en gigantisk redovisning av 18.500 tiondegivande gårdar, med brukarens namn, i Skåne, Blekinge och Bornholm.

En särskild sida om Decimantboken finns här.

Vasabygget (Wassebygget) ingick som arrendegård där tionde skulle betalas till den danske adelsmannen Jochum Beck (Jockim Beckis). Arrendatorn Eskil Nilsson (Eshildt Nielssönn) betalade tionde till den danske adelsmannen Jochum Beck.

Till Jochum Becks arrendatorer (thiennere) hörde Vasabygget, Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.    (Källa: Vetenskapssocieteten i Lund och Landsarkivet i Lund (2007): "Decimantboken 1651", Kristianstad: Kristianstads boktryckeri)

• "Bland de äldre (som levde omkring 1950) Oderljungaborna användes fortfarande uttrycket 'länsborna' varvid man särskilt avser byn Månstorp. I handlingar från Månstorp förekommer ... termen 'Oderljunga län' ". Med "Oderljunga län" avses Vasabygget, Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.

Riksamiralen och greven Carl Gustaf Wrangel fick den 9 maj 1651 hela "länet" (troligtvis "förläningen") Vasabygget-Månstorp-Köpinge-Skäggestorp-Karsholm-Tosteboholm överlämnat till sig enligt Kunglig Majestäts brev som ersättning för godset Rapin i Lifland (ungefär nuvarande Lettland). (Källa: Sundberg, John (1951): "Oderljunga, bygden och sparbanken", sid. 8f, Klippan: Ljungbergs tryckeri)

Svensk statlig kontroll ("syn" [besiktning]) av korporalbostället Vasabygget

Om besiktningsprotokoll med start från 1696 kan läsas här.

Vad betyder namnet Vasabygget?

Det består av två delar: "Vasa-" och "-bygget". En "vasa" eller "vase" är ett risknippe som läggs på fuktig mark för att öka framkomligheten. Gustav Vasas vapen har en liknande symbol.

Namnets andra del "-bygget" syftar på nybygge eller nyodling. Namntypen förekommer främst i norra Skåne och Halland. Som regel var ett "bygge" även ett arrende.

1651 skrevs det Wassebygget (Se "det tidigaste skriftliga belägget" ovan!), 1661 skrevs det Wasabygge, 1675 skrevs det Waßebygget, 1680 skrevs det Baßebygget (!), 1713 till 1874 skrevs det Wasabygget, 1909 och därefter skrevs det Vasabygget.   (Källa: Lundbladh, Carl-Erik (2008) "Skånes ortnamn, Norra Åsbo härad", Tryck, Bromma)

Skåne - och även Vasabygget - blev slutligen svenskt efter freden med Danmark 1679.

Ja, jag vet att Roskildefreden 1658 brukar anges då Skåne blev svenskt! Men i praktiken blev det ingen ordning med svenskheten förrän efter att danskarna förgäves försökt återta Skåne och fredsavtalet mellan Sverige och Danmark blev undertecknat i Versailles i Frankrike(!).

Först då blev det fart på att brutalt försvenska Skåne.

Läs t.ex. vidare på dessa sidor om den trohetsförsäkran som kung Karl XI tvingade alla skånska män över 12 år att skriva under på med sitt bomärke!

• Fliken "Ortsnamn" informerar om de tidigaste skriftliga beläggen på ortsnamn i Perstorps kommun!

• Du kan även se den äldsta svenska kartan på vilken Vasabygget finns med.

Här finns lite om vardagsslitet för en torpare.