Skola i Vasabygget


Om Vasabyggets lärare och skolor mellan åren 1858 till 1920.


Jag försöker finna den kontinuitet i skolgång som Vasabyggets elever förhoppningsvis kunde få. Jag använder mig av uppgifter från Vasabyggets husförhör mellan 1850 - 1920 och även andra skiftliga källor.

1/ Husaren nr 75 och korpralen Per Månsson Schill, född 1818 i Hönsholma, flyttade till Vasabygget 1851 från Spjutseröd nr 1 med sin familj. Han började som den förste läraren 1858 för en nyinrättad s.k. roteskola (samma indelning som rusthåll) i Vasabygget. Roteskolor lämnade undervisning, till en början, på söndagar eftersom barnen behövdes för arbete på lantbruken under vardagar (då räknades vardagar måndag-lördag).

Inom Oderljunga församling inrättades tre roteskolor; Vasabygget, Ulfs och Örahult. I Oderljunga kyrkby fanns en fast skola, dock i en inhyrd lokal.

Per Månsson Schill och verkar ha arbetat som lärare till sin död 1896, då han var 78 år gammal och dog av hjärtsvikt. Dock ansökte han redan 1887 (då han var 69 år) om avsked från sin tjänst som lärare. Den blivande folkskolläraren Elof Malmström, född 1850 i Varshult, vikarierade ett kort tag 1877. Dock hade inte Elof genomgått folksskollärarutbildning förrän efter 1895, enligt en notis i Lunds Stiftstidning samma år. Se bild nedan!

• En av korpralen Schills elever var Olof Olofsson, född 1855 i Vasabygget och son till Ola Persson, arrendatorn till soldatbostället. Olof berättade 1936, vid 81 års ålder, om skolväsendet i Vasabygget på 1860-talet med korpral Schill som lärare. Olof Olofsson, f.d. handlare i Röke, berättade för kandidaten Lage Nilsson vid Lunds Universitets Fornminnesarkiv.
"Lärare fanns i Oderljunga kyrkby samt en skola i Vasabygget i hyrd lokal, inredd i en bondstuga med cirka 35 kvm golvyta och 2 m takhöjd. Något avklädningsrum fanns ej. En liten förstuga på en och tre meters storlek (som var) ingång för såväl lärare som skolbarn.

Skolbarnens antal översteg ibland sextiotalet och alla dessa barn fingo hava sina matkorgar och knyten upplagda på ett litet bord. Som lärare var anställd en Korpral och läroämnen vore innanläsning, Katekes, Biblisk historia, räkning, skrivning och sång. Geografi eller svensk historia förekom ej, men gymnastik övas varje vecka med pojkarna.

Läraren bodde i samma hus med två små rum och ett litet kök. Läraren hade en familj av åtta barn alltså tio personer.
Vägarna till skolan i Vasabygget voro ofarbara om man jämför dem med nuvarande vägar. Då Kyrkoherden skulle bevista
examen bruka han komma ridande till skolan.
"

Skollokalen kan inte ha varit Olofs hem, soldatbostället i Vasabygget, utan förmodligen på Vasabygget 1:3 (postlåda 107) eller intilliggande Tosteboholm 1:8 (postlåda 105).

Tosteboholm 1:8 avstyckades och byggdes 1879, enligt en statlig resolution 1914, så Tosteboholm 1:8 kan ej heller ha varit den hyrda skollokalen för Olof Olofsson, eftersom Olof var 24 år då Tosteboholm 1:8 byggdes.

Alltså måste skollokalen ha varit belägen på Vasabygget 1:3.

Nuvarande bostadshus på Vasabygget 1:3 uppfördes omkring 1910-1920, så detta huset kan inte vara aktuellt för Olofs skolgång.

På Vasabygget 1:3 finns ytterligare två synliga bostadshusgrunder.

En ligger strax intill nuvarande bostadshus och var det bostadshus som användes innan nuvarande bostadshus uppfördes. Grundstenarna finns strax under gräsmattan och har måtten 8,8 x 4,4 meter, dvs ungefär 39 kvm, vilket talar för att detta hus var skollokal.

Jag har ännu (maj 2018) inte mätt upp husgrunden i skogen, men återkommer så snart jag mätt upp den.

Då bör det kunna avgöras var skollokalen i Vasabygget var belägen på 1860-talet.

2/ Den f.d. husaren Ola Roos flyttade in 1886, 36 år gammal, med sin familj. Kanske ägde han kunskaper att vikariera för Per Schill. Ola Roos dog dock 1894 på Vasabygget.

3/ Per Schills son Elof flyttade tillbaka till Vasabygget 1893 med sin familj. Elof, som varit artillerist i
Landskrona, var 30 år gammal och fortsatte möjligen vikarierandet för den åldrande fadern. Omkring
detta årtal började man planera för ett skolbygge på en reserverad tomt. Sonen Elof, med familj,
flyttade 1906 till annan ort.

4/ Runt 1898 till 1914 var tidigare nämnde folkskolläraren Elof Malmström lärare i den nybyggda
skolan. Han var den förste utbildade folkskolläraren på Vasabygget tillsammans med sin hustru,
småskollärarinnan Ingar Åkesson, som undervisade de yngre eleverna. Hon dog 1918.

5 - 7/ Men de första åren med en färdigbyggd skola verkade ha lite igångsättningssvårigheter. Mellan
1900 - 1910 vikarierade 3 blivande folkskollärare på skolan. Eftersom Oderljunga prästgård brann
1912, så har husförhörsböckerna mellan 1895 till 1909 blivit kraftigt brand- och vattenskadade och är
därmed svåra att få säkra uppgifter ifrån.

8/ Efter folkskolläraren Elof Malmströms död 1917 (han var då 67 år gammal) flyttade folkskolläraren
Karl Verner Leonard Berg, 24 år, med sin familj in på skolan. De stannade kvar i Vasabygget till 1920.

9/ Kandidaten Åke Åkesson, född 1896 flyttade in till skolan 1922 från Ystad. Han flyttade åter till
Ystad 1924.

10/ Folkskolläraren Ragnar Borg, född 1900, kom till Vasabygget år 1923 från Vedby i Klippans
kommun tillsammans med hustrun, småskolelärarinnan Anna Maria Bergkvist, född 1895.
Anna Maria dog 1944 och 1946 gifte Ragnar om sig med småskolelärarinnan Cecilia Tulinsson, född
1905.


Skoltomtens hyra: Säckar med råg och korn


Flertalet skrivelser brann upp om Vasabyggets skoltomt samt skolbyggnad tillsammans med prästgården 1912. Prästen var skolstyrelsens ordförande och därför förvarades dokument om skolan i prästgården vid den tiden.

Här redovisas de skrivelser som återstår:

Man skrev "till Kungs". Dåtida skrivelser till kung och kungliga ämbetsmän är sirliga, mångordiga och skrivna med tydlig respekt för överheten.

Den 7 mars 1893 hade prästen och landshövdingen i Kristianstad skrivit en ansökan till kung Oscar II om att få uppföra ett skolhus i Vasabygget på en 3 680 kvm tomt.

Oderljunga församling skulle betala en årlig hyra för tomten till Statsverket med 750 kg spannmål, hälften råg och hälften korn.

En svarsskrivelse från Stockholms slott och kronprinsen Gustav den 4 maj 1894 förordar att den föreslagna och årliga betalningen i natura skulle ändras till kontant betalning, inte såsom årlig hyra utan som köp vid ett tillfälle till Statsverket.

Förslag till kontant betalning vid ett och samma tillfälle hade kungen fått veta om i ett protokoll från Oderljungas kyrkostämma den 15 januari 1894.

Att Statsverket skulle få kontant betalning för skoltomten i Vasabygget berodde på att Vasabygget sedan 1600-talet varit korpralboställe och såsom "försvarsanläggning" var den tillhörig staten Sverige.

Det f.d. korpralbostället brukades av Ola Persson och skoltomten låg på boställets mark. Ola hade skriftligt reserverat sig mot eventuella framtida skador som hans kreatur eventuellt skulle kunna orsaka på skoltomten under de tider på året, då stängseln låg nere eller grindarna stod öppna.

Kungen beslutade (i Kungliga Domänstyrelsens skrift uttryckt: "Sedan WI i ämnet aflåtit nådig proposition till Riksdagen samt Riksdagen i skrifvelse den 7 nästlidne april anmält, att Riksdagen bifallit hvad WI i förevarande hänseende föreslagit, hafve WI låtit detta ärende OSS föredragas och därvid funnit godt förklara, att...") att skoltomten såldes för 119 kronor och 20 öre av staten att "för alltid" användas av församlingen med tillträde den 14 mars 1900 eller innan dess om överenskommelse träffas mellan församlingen och Ola, egendomens arrendator. Församlingen skulle även upprätta och för framtiden underhålla stängsel kring tomten. Man skulle dessutom bekosta omläggning av den del av vägen som befinner sig inom den utstakade tomten. En karta översändes med det kungliga beslutet.

Beslutet avslutas med tidsenlig sirlighet och mångordighet: "Under Hans Majestäts, Min Allernådigaste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut: Gustaf"




Bygdeband.se skriver om Vasabyggets skola:


"Skolbyggnaden uppfördes under åren 1895/96. Förut hade församlingen hyrt skollokaler dels i Vasabygget och dels i
Tosteboholm.
Den förste läraren var kopral Schill. Efter honom kom läraren Elof Malmström, som tjänstgjorde under åren 1888 - 1914. År 1915 blev skolan s.k. heltidsläsande och den förste läraren med denna skolform var Verner Bergh. Den 7 oktober 1923
började höstterminen och ny lärare var då Vilhelm Borg med 65 elever fördelade på fyra klasser. Efter några år inrättades
mellanskola i Lönndala och skolformen blev då B1, men vid årskiftet 1941/42 hade barnantalet blivit så lågt att skolformen åter blev B2 med fyra och senare fem klasser.
Flykten från landsbygden gjorde att år 1954 endast klasserna 1 - 2 undervisas i Vasabygget skola och övriga klasser
överfördes då till Ulvs och Perstorp. Efter vårterminens utgång år 1970 upphörde undervisningen helt vid Vasabyggets
skola.
"

• Skollokalen i Vasabygget, före den stora skolbyggnaden som byggdes 1895/96, kunde vara korpral Schills  eget hus, som låg i skogen på Vasabygget 1:3 (nuvarande postadress Vasabygget 107). Numera finns endast husgrunderna kvar. Förutom bostadshus så fanns ett förråd och lite brukningsjord omkring (syns genom låga stengärdesgårdar).

Dock är det oklart om det var just detta lilla hus i skogen på Vasabygget 1:3. Det skulle också kunna vara fastigheten Tosteboholm 1:8 som låg strax intill. Det som talar för detta är dels att ägaren till Tosteboholm 1:8 påstod att huset använts som skola och dels att man i Vasabygget även hyrt skollokaler i Tosteboholm.

Skolläraren f.d. korpralen Per Månsson Schill, född 1818 i Hönsholma, kom till Vasabygget 1851 från
Spjutseröd med sin stora familj.

Att korpraler så ofta blev lärare, när de slutat sin soldattjänst, berodde på det militära kravet att soldaten måste vara läskunnig för att kunna befordras till korpral. Dels för att kunna läsa skrivna ordrar från överordnade militärer och dels för att kunna läsa soldattorpskontraktet och den soldattorpsinspektion som utfördes med regelbundna intervall.

Skollokal var även i huset Vasabygget nr 1, dvs korpralbostället (nuvarande postadress Vasabygget
114).

• Släktforskaren Hans Högman ( https://www.hhogman.se/skolhistoria.htm) skriver bl.a.:

"Observera att när den allmänna folkskolan inrättades fanns ingen skolplikt för barnen utan folkskolan medförde enbart en plikt för socknen/kommunen att inrätta en skola. Skolplikt för barnen infördes först med 1882-års folkskolestadga. I början hade folkskolan ingen allmän läroplan att arbeta efter. En sådan läroplan infördes först 1878 då folkskolan blev 6-årig.

Många av barnen i socknarna hade mycket lång väg till skolan. För att även barnen i mer de avlägsna byarna i socknen
skulle få sin undervisning stadgade regeringen år 1856 om stadsbidrag till ett antal mindre folkskolor. Dessa skulle ligga i socknarnas mer avlägsna trakter och hade rätt att drivas med oexaminerade lärare.
"

• En berättelse på 1960-talet av Alva Nilsson, Vasabygget 1:3, om husgrunden i skogen:

"En kvinna kom varje år till Vasabygget 1:3, gick förbi bostadshuset och in i skogen och satte sig på husgrunden där.
Efter några års besök frågade Alva kvinnan om hennes ärende i skogen. Kvinnan svarade: "Det är min gamle lärares hus och jag sitter där för att minnas."

Vasabyggets förste lärare, den f.d. korpralen Per Schill, dog den 7 feb 1896, samtidigt som den nya
skolan höll på att byggas.

Flygbilden på Vasabyggets fasta skola (byggd 1895/96) är lånad från Bygdeband.se, på länken

https://www.bygdeband.se/plats/390317/sverige/skane-lan/perstorps-kommun/perstorps-forsamling/vasabygget-skola/


Folkskolorna i riket 1887-1892

Ovanstående bild är från boken "Folkskolorna i riket för åren 1887 - 1892" skriven av "Tillförordnade Folkskoleinspektörer".

I texten kan man läsa att i (markerat i lila) Wasabygget 1892 undervisades 68 barn. Folkskoleinspektören drar slutsatsen: "...flere af dessa mindre skolor böra ovilkorligen blifva folkskolor".

Förmodligen visar bokens rekommendationer endast på redan dragna slutsatser om skolorna. I mars 1893 hade prästen och landshövdingen i Kristianstad skrivit en ansökan till kung Oscar II om att få uppföra ett skolhus i Vasabygget på en  3 680 kvm tomt.