Ortsnamn

Listan här nedan visar - Källa: Dialekt-, ortsnamn- och folkminnesarkivet i Göteborg -  de först kända skriftliga beläggen på orter i Perstorps kommun.

I rött visas namn från tiden då Skåne var danskt. I gulgrönt visas namn från tiden då Skåne var svenskt.

Vilken ort var tidigast nämnd? Hagstad 1516 var tidigast därefter bl.a. Oderljunga 1524. Perstorp nämndes först 1594.

Vasabygget är markerad i blått och nämndes i skrift under dansk tid.

Hagstad           1516

Oderljunga      1524 (kyrkans "lilla klocka" är gjuten på 1400-talet och den tidigare kyrkan var byggd i slutet av 1100-talet)

Skingeröd        1524

Bälinge             1524

Örahult             1524

Dalshult            1524

Hönsholma       1524

Ebbarp               1524

Källstorp           1524

Harholma          1569

Karsholm           1584

Skäggestorp       1584

Månstorp           1584

Köpinge              1584

Blekemossa        1584

Perstorp              1594 (kyrkan är byggt på 1100-talet)

Tosteboholm      1619

Vasabygget         1651

Ulvsbygget (Ulvs)   1661

Sjöbygget            1661

Amnabygget       1680

Skogsbygget       1684

Brännestaden    1701

Stockholm          1714

Maabygget          1732

Lurebygget          1733

Löndala               1751


Det äldsta skriftliga belägget på orten Vasabygget är från 1651, enligt DAL (Dialekt- och ortsnamnsarkivet i Lund).

"Belägget på Vasabygget från 1651 kommer från den s.k. Decimantboken.

Decimantboken tillkom 1651 och är en förteckning över samtliga dåvarande tiondegivande bönder m.m. i Lunds stift. De som betalar till adeln förs upp under resp. adelsman. ----- Eschild Nielssönn står uppförd som 'Wdbyggere', alltså 'utbyggare'. Det är en term som i Decimantboken används om åbor (åborätt: icke tidsbegränsad ärftlig besittningsrätt till annans jord) på relativt nyupptagna enheter i skånska skogsbygden."

Således: En Eskil Nilsson (danska: Eskild Nielssönn) hade troligtvis relativt nyligen, kanske strax före 1651, uppfört och brukat Vasabygget. Han betalade tionde till adelsmannen Jochum Beck, bl.a. grundare av alunbruket i Andarum.


Texten ovan visar - förutom en förklaring av namnets betydelse - de olika årtal som Vasabygget nämnts i olika publikationer.

Från början: DecbS = Decimantbokens sammandrag,  Jb = Jordebok, Jr = Jordregistret, Fr = Fastighetsregistret, GS = Generalstabens karta, PO = Postortsförteckningen, BEK = Beskrivning Ekonomisk Karta, EK = Ekonomiska kartan, ES = Ekonomisk karta över Sverige, T = Topografisk karta.

Ovan på bilden: "Efter avsöndringar såldes gården till uts. (utsocknes) fr. (från) den 20/3 1900"

Lägg märke till "Namn i området"! En utredning kring detta finns nedan.

Källa: Skånes ortsnamn, Dialekt och ortsnamnsarkivet, Lund, sidan 126.


Namn i området: Fredriksminne

I publikationen "Svenska Gods och Gårdar" från 1943 finns en uppgift om att namnet "Fredriksminne" gäller för fastigheten Vasabygget 1:9, dvs skogsområdet som hör till Vasabygget 1:4 (nuvarande postlåda 204).

Går man längre tillbaka i tiden så ägdes Vasabygget 1:9 mellan 1903 och 1909 av Jacob Gunnesson, farfars far till nuvarande (2018) ägare av Vasabygget 1:17 (postlåda 121).

En av Jacobs söner, Fredrik Jacobsson Vingren, flyttade 1921 från Röke till Vasabygget 5/48 eller Vasabygget 1:5 som, efter utvidgning, blev Vasabygget 1:17. Fredrik, farfar till nuvarande ägare av Vasabygget 1:17, dog 1932.

Efter kontakt med Marianne Håkansson, Perstorp, sondotter till Fredrik, så korrigerar hon gårdsnamnet "Fredriks-Minne" till Vasabygget 1:17 (postlåda 121) och inte 1:9.