Första ambulatoriska läraren
"Ambulatorisk" betyder "kringvandrande, rörlig", dvs en lärare som gav undervisning till barnen på olika platser i församlingen.
Från 31 okt 2020:
Vem var då denne Anders Olsson från Vasabygget? Vi kan längre ner (26 och 29 oktober) konstatera att han under några år är sockens förste anställde i den nyinrättade ambulatoriska skolan i Oderljunga socken.
Men för att bli lärare, så måste han ha varit både läs- och skrivkunnig samt behärskat räkning.
Vem kunde det vara bland bygdens folk i början av 1800-talet? En privatundervisad adelsman var läraren ju knappast.
En möjlig kunskapsväg var igenom soldatutbildningen. Notera att här är jag ute på en osäker spekulationsväg!
Jag söker efter en soldat "Anders Olsson", möjligen tjänstgörande i trakterna kring Oderljunga kring slutet av 1700-talet.
Efter sökningar i Centrala Soldatregistret finner jag en Anders Olsson med soldatnamnet "Boman" i Svalöv, på Billesholms kompani. Han var född 1745 i Riseberga. Han blev antagen som soldat 1775 och tog avsked som soldat 1783. Övriga soldater, några tiotal, med ursprungsnamnet Anders Olsson tycks annars vara helt koncentrerade kring bältet Göteborg - Dalarna - Uppland.
Jag får upprepa att detta är en spekulation från min sida.
Men om det är den "riktige" Anders Olsson som blev ambulerande lärare i Oderljunga socken, så blev han det vid 65 års ålder och orkade kanske inte med det kringvandrande/kringåkande yrket så länge.
Men möjligen var han en omtyckt lärare så länge han tjänstgjorde. I en protest från boende i Vasabygget så ville man ha kvar "den gamle" läraren i stället för "den nye". Jag återkommer till detta.
Från 29 okt 2020:
Då jag den 26 oktober (Se nedan!) skrivit om Anders Olsson, den förste ambulerande läraren i Oderljunga socken, så tittade jag även bakåt i tiden för Anders från anställningen som ambulerande lärare 1810.
Nedan har jag redovisat Anders Olssons vistelse i Vasabygget ner till 1804. Då hade även en inneboende tillkommit i Anders och hans familjs hus. Nämligen mannen Grönvall, 73 år gammal.
Den oktober 1803 (1804 års mantalsskrivning) bor Anders, med hustru och två barn samt nämnde Grönvall, nu 68 år gammal! Kanske skrev prästen enbart ner vad Grönvall angav som ålder. Fastigheten i Vasabygget benämndes "Torp".
Den 20 november 1802 (1803 års mantalsskrivning) bor Anders med familj och en inneboende "Modern Karna". Märk att vi nu går bakåt i tiden!
Den 7 november 1801 (1802 års mantalsskrivning) bor Anders med familj och den inneboende "Modern Karna" i Vasabygget. Namnet "Maria" nämns även. Troligtvis någon i familjen. Kanske hustrun.
Den 3 december 1800 (1801 års mantalsskrivning) bor Anders med familj och "Modern Karna" i Vasabygget.
Den 6 november 1799 (1800 års mantalsskrivning) bor Anders med familj (2 barn) i Vasabygget.
Den 27 november 1798 (1799 års mantalsskrivning) bor Anders med hustru i Vasabygget.
Den 1 november 1797 (1798 års mantalsskrivning) bor Anders med hustru i Vasabygget.
Den 9 november 1796 (1797 års mantalsskrivning) bor Anders med hustru i Vasabygget. Detta är det första året som Anders Olsson bor i Vasabygget.
Slutligen kan vi konstatera att Oderljunga sockens förste ambulerande lärare Anders Olsson flyttade in i ett torp i Vasabygget antingen 1795 eller 1796. Men det kom att dröja 14-15 år innan han fick anställning som lärare. Vilka egenskaper eller kunskaper han hade för att bli lärare tycks okända. När han väl blev socknens ambulerande lärare så synes det ha varit under en kort tid eftersom prästen Hjerstedt endast fem år efter anställningen skrev:
"Anders Olsson samt dess Hustru äro båda utfattige, bräcklige och ... utan stånd att förvärva sitt uppehälle"
Den 1 november 1794 (1795 års mantalsskrivning) bor ryttaren Nils Högfeldt i samma hus. Anteckning: "Man i tjänst". Här har vi förmodligen ett tillfälle då Vasabygget hade en indelt soldat. Men han bodde inte i det ursprungliga soldattorpet där arrendatorn Jacob Månsson bodde tillsammans med fem personer. Observera att Nils Högfeldt inte är släkt med soldaten Hökfelt som nämnts tidigare! Efternamnet är sannolikt ett soldatnamn, dvs ett av inskrivningsofficeren lämnat nytt efternamn för att skilja på alla de otaliga Nilsson, Andersson och övriga -son som rekryterades.
Om denne Nils Högfeldt finner jag i soldatregistret att han var född den 24 april 1763 i Vieröd, Riseberga och dog den 23 december 1832 i Tåstarp, Munka Ljungby. Han antogs som soldat 1784 och fick avsked 1811. Han tillhörde det Skånska Husarregementet i roten Oderljunga.
Vid samma tidpunkt, november 1794, bodde ryttaren Nils Lustig i Tosteboholms soldattorp, även han "Man i tjänst".
Från 26 okt 2020:
I boken "På prosten Hjerstedts tid", av Guno Haskå, nämns att Anders Olsson i Tosteboholms hus år 1810 anställs som lärare i den nyinrättade ambulatoriska skolan i Oderljunga socken.
Det är ingen idé att söka efter denne Anders Olsson i husförhörsböckerna i Oderljunga församling. Husförhörsböckerna börjar först 1831 efter att tidigare husförhörsböcker försvunnit vid de återkommande bränderna i Oderljungas prästgård.
Jag går istället till Mantalslängderna, som förvaras i Riksarkivet.
Ingen Anders Olsson återfinns i Tosteboholm 1810, men däremot i Vasabygget! Där bor han tillsammans med hustru och tre "minderåriga", dvs sannolikt deras barn.
Jag undersöker längderna före 1810 och finner följande:
Den 22 november 1808 (1809 års mantalsskrivning) gäller samma uppgift; Vasabygget och 5 personer.
Den 4 december 1807 (1808 års mantalsskrivning) gäller samma uppgift; Vasabygget och 5 personer.
Den 28 november 1806 (1807 års mantalsskrivning) gäller samma uppgift; Vasabygget och 5 personer. Men nu med tillägget "Basen" för fastigheten i Vasabygget.
Den 30 januari 1806 (1806 års mantalsskrivning) gäller samma uppgift; Vasabygget och 5 personer plus "Basen".
Den 5 september 1804 (1805 års mantalsskrivning) gäller Vasabygget och 6 personer. Men nu med "Torp" för fastigheten i Vasabygget. Plus en inneboende, den 73-årige Grönvall.
Så fortsätter det bakåt i tiden och ingenstans har antecknats att Anders Olsson skulle ha varit läs- och skrivkunnig tillräckligt för att kunna anställas som Oderljungas ambulatoriske lärare.
Hur var det då med Tosteboholm som nämndes 1810?
Jag går framåt i tiden och finner, överraskande nog, att först 1813 och åren därefter antecknas Anders Olsson som boende i Tosteboholm. 1811 har deras barn flyttat från föräldrarna i Vasabyggets torp. 1812 har de en piga i Vasabyggets torp. Kanske flyttar de efterföljande år till Tosteboholm?
Den 16 december 1815 antecknar prosten Hjerstedt: "Tosteboholm. Anders Olsson samt dess Hustru äro både utfattige, bräcklige och för bristande arbetsförmåga utan stånd at förwerfva sit uppehälle, böra äfven upptagas ibland befriade såsom oförmögne att utgöra skatt".
Efter 1815 fick de bo hos en Anders Nilsson med familj i Tosteboholm. Jag kunde inte finna något dödsdatum för någon att makarna Olsson i Oderljunga socken.
Tjänsten för Anders Olsson som av socknen anställd ambulerande lärare i Oderljunga socken tycks ha varit kortvarig.
Källor: "På prosten Hjerstedts tid", utgiven 2005, av Guno Haskå samt Mantalslängder från 1799 till 1816 samt dödsböcker i Oderljunga från 1816 till 1840.