1/ Sonen från Vasabygget blev Kronofjärdingsman i trakten
Den 4 januari 1713 föddes i Vasabygget Nils Olsson. Hans mor var Karina Nilsdotter. Hans far var Olof Månsson. Båda från Oderljunga.
Nils blev så småningom kronofjärdingsman och bodde i Tosteboholm.
En kronofjärdingsman var från början av 1600-talet en förtroendepost. Innehavaren av denna post utsågs av befolkningen i respektive socken. Fjärdingsmannen hade inte någon rätt att utöva självständig verksamhet i polisärenden utan hans åligganden var mer att ombestyra verkställighetsåtgärder. Fjärdingsmannen saknade vanligen polisutbildning, men var skrivkunnig.
Nils Olssons namnteckning (Se ovan!) återkom ofta vid bouppteckningar i trakten.
Källa: https://fredriksslaktforskning.se/morfar/p8acbbd99.html
2/ Upprorsmakaren Gabriel Tullberg
Foto av en Vasabygget-granne som föddes 1815. Dennes levnad blev en del av Skånes historia på 1800-talet. Hans utfartsväg gick bredvid Vasabygget 2 (nuvarande Vasabygget 1:15, postlåda 206).
Det började med min undran om ett hus på Vasabyggets karta från 1842. Den röda pilen på nedanstående karta visar på huset placerat omedelbart intill Vasabyggets mark och med utfartsväg i Vasabygget.
Efter kontakt med Lars-Inge Sjöholm i Karsholm fick jag reda på att "upprorsmakaren" Gabriel Tullberg bodde i huset med sin familj från 1840-talet till 1860-talet.
Lars-Inge skriver "Vid Laga Skiftet 1847 hade denna fastighet beteckningen Karsholm 3:5 och omfattade 1/16 mtl. Ägaren var då den kände 'uppviglaren' Samuel Tullberg."
För dig som inte hört talas om Samuel Tullberg tidigare, så kan jag börja med att citera inledningsorden i Magnus Olofssons doktorsavhandling från 2008 "Tullbergska rörelsen: Striden om den skånska frälsejorden 1867-1869":
"Min avhandling om Tullbergska rörelsen handlar om den bortglömda konflikten om jordäganderätt som utspelade sig i Skåne och de människor som deltog i den. Mellan 1867 och 1869 försökte hundratals människor ur de lägre folklagren vinna äganderätt till frälsegårdar som tillhörde ett tjugotal skånska gods. De hävdade att gårdarna i själva verket inte tillhörde godsägarna, utan att de med rätta var deras. Därför måste de få äganderätt till dem. Striden var understundom dramatisk, med mordförsök, husockupationer och skottlossningar. Myndigheterna måste flera gånger mobilisera soldater för att lugna ned de upprörda sinnena och hindra öppen revolt. Denna hätska strid har kommit att kallas för Tullbergska rörelsen efter f d korporalen och bondadvokaten Samuel Tullberg, som kom att bli rörelsens centralgestalt genom sin rastlösa verksamhet som sakförare å deltagarnas vägnar."
Men för att ta det från början:
Samuel Larsson föddes i Bolbrohuset på Söderåsen nära Klåveröd den 14 augusti 1815. Fadern var husmannen Lars Jönsson från Svalöv och modern Bengta Nilsdotter från Konga (Malmöhus län).
1833, som 18-åring, städslade han sig som dräng i näraliggande gården Bonnarp nr 10. Efter två år där flyttade han till hemmet igen. Bonnarp låg vid utbildningslägret för Norra Skånska Infanteriregementet i dåvarande Ljungby (senare Ljungbyhed) så kanske hade han påverkats av all soldatverksamhet kring Bonnarp under sitt arbete som dräng.
Hur som helst så återvände han till grannsocknen Riseberga där militärlägret låg. Mellan 1836 och 1838 utbildades han troligtvis till korpral. Han fick soldatnamnet Tullberg. Två grannar till barndomshemmet hade efternamnet Tullberg; brödrarna Sven och Samuel Tullberg. Sistnämndes hus kallades Tullstorp. Kanske tilläts han själv föreslå ett soldatnamn vid inskrivningen.
1838 antogs Samuel Larsson Tullberg som rotesoldat på gården Björka nr 2 några kilometer söder om hemmet.
Källa: "Centrala Soldatregistret": Samuel Larsson Tullberg, antagen 1838, avsked 1851, Norra Skånska Infanteriregementet, Luggude kompani, Kropp socken, Rote: Björka 2, torpnummer NS-07-0044.
Den 30 december 1845 gifte Samuel - 30 år - med "Pigan från Fruemöllan" - 37 år - Anna Bengtsdotter i Sönnarslövs kyrka (den gamla - vid Kvidinge-Klippanvägen, dagens väg nr 1815). Fruemöllan ligger sydost om Kvidinge och sydväst om Klippan.
På gården Björka nr 2, vid Söderåsens sydsluttning tjänstgjorde han som korpral i 13 år. 1851 tog han avsked som soldat och flyttade i juni 1852 till Karsholm. Redan på 1840-talet ägde han fastigheten Karsholm nr 3:5 (D på kartan). Till höger om pilen ses "Tullberg" på nedanstående karta.
Andra skrivelser om Samuel Tullberg:
Källa: Tidskriften ALE - historisk tidskrift för Skåneland, nr 2 1969, författare fil.mag. Jean Bolinder
Här är direktlänken till artikeln om Tullberg.
Då ni kommit till förstasidan på tidskriften från 1969 (100 år sedan Tullbergska rörelsen började) så sök (kringla+F) efter "Tullberg" och du bör komma till den första sidan av Bolinders artikel. Om inte så blädda ner till sida 11 i tidskriften.
3/ Brunngrävaren Nils Larsson
Nils Larsson var inte rikskänd som ovanstående Tullberg, men väl känd som "brunngrävaren" i Vasabygget under 1940-talet och framåt.
Han var född 1908 i Strandböke, öster om Vasabygget, och hade tio syskon. 1938 gifte han sig med Alice Gurli Cecilia Persson, född 1914 i Oderljunga. De flyttade in på Tosteboholm 1:7, huset mitt emellan nuvarande Jerker Johansson och Bengt Marntell.
Varför nämner jag Nils Larsson, som ju bodde i Tosteboholm och inte i Vasabygget?
Jo, jag hittade ett kvitto på vinden på Vasabygget 1:3 som visade att Nils 1941 hade grävt brunnen djupare åt de nyblivna ägarna Knut och Alva Nilsson.
Brunnen torkade ut 30 år senare under några sommardagar i början av 1970-talet. Mina föräldrar funderade på att låta den grävda brunnen bli ännu djupare. Rörmokaren Alvar Meissner, min morbror, kontaktades för en bedömning. Han klättrade ner i brunnen och upptäckte att den översta delen var klädd med cementrör. Den nedersta - av ovan nämnde Nils Larsson grävda - delen var klädd med mindre stenar.
Min morbror avrådde från att gräva brunnen djupare. Cementröret längst ned vilade på en större sten som stack långt in i jorden. Om man grävde djupare så fanns det risk att stenen lossnade och samtliga cementrör rasade ner på grävaren. Kanske hade rören kommit dit redan 1941, men stoppats av den jordfasta stenen då de glidit ner i brunnen.
Planerna ändrades till en borrad brunn.
Tidigare har jag funnit Gunnars - en av "pågarna" på Vasabygget 1:2 - fotografi av brunngrävaren Nils Larssons och hans hustrus tvillingar Jan Ove och Sven Rune, båda födda den 29 februari 1944. Dessutom var Nils antecknad som "icke döpt" och förmodligen även medlem av frikyrkoförsamlingen Salem i Vasabygget.
Den nedersta bilden, från Gunnar Johanssons bildsamling, visar hela familjen: Hustrun Alice Gurli Cecilia, brunngrävaren Nils, storebror Lennart Gustaf Adolf, född 1939 och tvillingbrödrarna.
Källor: Gunnar Johanssons bildsamling, ett kvitto på vinden, Arkiv Digital och minnen från 1970-talet.