Pandemin (grekiska 'hela folket') "Spanska sjukan" 1918-1920 i Vasabygget

Mellan 1918 och 1920 dog omkring 38 000 i "Spanska sjukan" i Sverige. Men hur var det i Oderljunga församling?

Vi tittar i dödsboken under åren 1918-1920:

Såsom dödsorsak i "Spanskan" angavs "Influenza epidemies o. spanska sjukan".

Det första dödsfallet i "spanskan" i Oderljunga församling skedde den 14 oktober 1918. Därefter följde i rask takt tio ytterligare dödsfall i "spanskan". Detta skedde mellan den 14 oktober och den 21 december 1918. För Sverige har angetts att "...i början av hösten 1918 spred sin influensan med häpnadsväckande hastighet...".

Därefter angav endast ett fall den 28 november 1919 för Oderljunga församling.

Inget av dessa dödsfall i "spanskan" skedde i Vasabygget. Under detta tidsintervall dog endast en person i Vasabygget, nämligen Ingar Malmström, hustru till förre skolläraren Elof Malmström som avlidit året innan.

I Sverige dog runt 2% av befolkningen i "spanskan". Det motsvarar 36 personer i Oderljunga församling, vars invånarantal då var runt 1800 personer.Med 12 personer i Oderljunga församling blir antalet dödsfall i "spanskan" mindre än 1%.

Man kan notera i Oderljungas dödsbok att flera av dödsfallen skedde på "hospitalet i Lund" eller "Trängkårens sjukhus i Hässleholm".

En udda notering vid ett dödsfall den 27 oktober 1918 i "spanskan" är: "Användes den nya likvagnen första gången".

Här kan du läsa mer om "Spanska sjukan" i allmänhet.

Källor: Oderljunga död- och begravningsbok 1895-1923 samt tidskriften Släkthistoria


Koleraepidemi i Sverige 1834

Kolera är en tarmsjukdom orsakad av bakterier som medför svåra diarréer och kräkningar. Leder till döden vid uttorkning av kroppen. Orsakas av bakterien Vibrio cholerae och förekommer framförallt i länder med osäkra system för avloppsvatten, som då kan förorena dricksvatten och mat.

Flera koleraepidemier förekom i Sverige under åren 1834-1873. Sveriges befolkning då var runt 3 miljoner. Under sommaren och hösten 1834 drabbades Sverige av kolera för första gången och sjukdomen skördade mer än 12600 människoliv i Sverige under detta år.

Dödstalet i Sverige för kolera under året 1834 motsvarar ungefär 42800 döda 2020.

Hur var det i Oderljunga socken 1834?

Hela Norra Åsbo härad, i vilket Oderljunga ingår, blev helt förskonat från epidemin 1834.

Beredskapen hade varit hög. Kunglig Majestät följde när koleran fanns i utländska hamnar. År 1831 var man speciellt vaksam och skickade ut en rad förordningar om tillsättande av sundhetsnämnd och inredande av sjukstugor.

Vid sockenstämman i Oderljunga under början av hösten 1831 togs följande beslut:

"I underdånigste följd hvaraf utwaldes: Hemmans åboerne: Anders Benctsson i Södrahult, Pehr Benctsson i Heljalt, Ola Olsson i Ulfsbygget, Kjell Olsson i Oderljunga, Sven Nilsson i Kåshässle, såsom alla för upplys- ning, nit och drift kände män samt kyrkoherden i Församlingen såsom ordförande, så länge som sådan utnämning icke skedt af Konungens Respective Befallningshafvande, hvilka alla hafva att ställa sig till underdånigste åtlydnad Kongl. Majts Nådiga Kungörelse om hvad i akttagas bör, i händelse farsoten Cholera skulle innom Riket yppas."

Man kom överens om att sjukhus skulle sättas upp och om hur de skulle utrustas:

"... Om sjelfwa sjukhuset. Derom blef öfwerenskommit med hemmansåboen Pehr Andersson i Öfre Månstorp om torpet RosHagstad (Oderljunga), att det såsom tjenligt och från andre hemman aflägsne skulle till in- och uthusbyggnader hållas tillhanda, intill nästa fardag den 25 Martii, hvarefter ny anstalt till sjukhus bör wara fogad, i händelse behöfves och berörde torp icke längre dertill kan upplåtas, Kommande Pehr Andersson, att under tiden erhålla 16 Sch. Bco i Månaden, och hvartill lika betalas af hvarje Skattskrifven person uti Socknen."

"Till tillfriskningshus föreslogs Månstorps Hussartorp. Hvartill bestås en kokerska, En sjukvaktare, och 2ne sängar med tillbehör."

Källa: Bl.a. artikel av Guno Haskå, Byahornet 2009:1 sid 8-10. www.haska.se