Ägare till fastigheter på Vasabygget

OBSERVERA! Notera att länken "Mer" uppe till höger har en pil vid sidan av "Ägare till fastigheter på Vasabygget". Klicka på pilen för mer material!

I början av 1900-talet började fastigheter få lagfart genom ett formellt inskrivningsförfarande.

Här ovan ser man början på Vasabyggets lagfarter.

Nu ska jag försöka göra en jämförelse med nutidens fastighetsbildningar på Vasabygget. Man kan använda den s.k. "Översättningskartan" för att få en snabb jämförelse med dagens förhållanden.

Alltså - hela Vasabygget var till 1894 ett militieboställe eller korpralsboställe som ägdes av staten (då kallat Kronan).

Före lagfarternas början så hade Vasabygget delats upp i tre delar; skoltomten på 3680 kvm, Vasabygget nr 2 på 114600 kvm, Vasabygget nr 3 på 44820 kvm. Resten av det f.d. militiebostället kallades Vasabygget nr 1.

Skoltomten ligger där nutida Vasabygget 1:10 (Postlåda 203) finns. Bostadshuset på Vasabygget nr 2 låg där nutida Vasabygget 1:15 (Postlåda 206) ligger. Bostadshuset på Vasabygget nr 3 låg ungefär där nutida Vasabygget 1:3 (Postlåda 107) ligger.

År 1900 börjar det hända saker - Staten (Kunglig Majestät och Kronan) säljer:

1. Hela Vasabygget till lantbrukaren Nils Rosengren från Skingeröd den 30 mars 1900 minus ovan nämnda delar (skoltomt, Vasabygget 2 och 3). Observera att skoltomten tillhörde Kronan fram till 1941 då den säljs till Oderljunga församling! Lite oklarheter här eftersom skoltomten såldes för 119 kr och tillträde år 1900 eller tidigare.

2. Vasabygget 3 samma datum till f.d. soldaten, torparen och pipetteraren på Perstorps Ättika Gustaf Lindau.

3. Vasabygget 2 samma datum till Elof Schellin. Elof är f.d. militär i Landskrona och son till Vasabyggets förste lärare, korpralen Per Schill.

4. 1901 avstyckades Vasabygget 1:4 (postlåda 204) från Vasabygget 1:1 och säljs den 21 november 1901 av Nils Rosengren från Skingeröd till skolläraren Elof Malmström, som alltså kommer att bo mittemot sin arbetsplats, skolan.

Ovanstående bild är sida nr 260 i "Inskrivningsdomare i Norra Åsbo Domsaga" (Källa: Arkiv Digital)


Från Vasabygget 1:1 t.o.m. Vasabygget 1:2

Vasabygget bestod då (1900) av delarna 1:1, 1:2 (nuv. postlåda 206), 1:3 (nuv. postlåda 107) samt skoltomten (nuv. postlåda 203) .

Arkiv Digital visar inskrivningsböcker för Vasabygget från Norra Åsbo Domsaga fram till 1950.

Jag tror att om jag visar inskrivningsärende i löpande tid, så blir det svårt att få en överblick av hur ägande- och fastighetsförhållanden skiftade. Därför följer jag fastighetsdelningarna från Vasabygget 1:1 i nummerordning. D.v.s. vad hände med Vasabygget 1:X från 1900 - 1950?

Vasabygget 1:1

Denna beteckning användes först vid användandet av lagfarter, således vid år 1900. Innan dess användes beteckningen Vasabygget 1 1/3 mantal. Mantal är en beskattningsbegrepp sedan 1600-talet. Numera finns inte Vasabygget 1:1 utan det har uppsplittrats i 20 olika fastighetsbeteckningar, vilka jag ska försöka beskriva, var och en för sig.

Vasabygget 1:1 finns inte längre utan ingår numera i Vasabygget 1:3 t.o.m. Vasabygget 1:20.

Vasabygget 1:2

Fastighetsbeteckningen började även den år 1900. Innan dess benämndes den "Nr. 2". Detta var den första avstyckningen från soldathemmandet Vasabygget. Något årtal för avstyckningen har jag inte funnit. Men till det kan läggas att mantalsskrivningarna redan 1754 redogjorde för två bostadshus på Vasabygget, där en av dem kallades "Jordstugan" (gissningsvis en backstuga). Kanske låg denna nära eller på samma plats som "Vasabygget Nr. 2".

Vasabygget 1:2 finns inte längre. Tomten kring bostadshuset heter idag Vasabygget 1:15 och ägs - tror jag - av ett danskt par som tycks ha övergivit tomt och hus. Vasabygget 1:2:s mark ingår idag i Vasabygget 1:17 som ägs av en enskild firma med postadress Vasabygget 121.

Men år 1900 fanns Vasabygget 1:2 med hus och mark. Den f.d. artilleristen Elof Schellin (son till Vasabyggets förste lärare korpral Per Schill) flyttade hit i november 1893 från Landskrona Garnisonförsamling. Men redan 6 år tidigare hade Elofs hustru Thilda Olsson, med parets fem barn, flyttat från Perstorp till torpet Vasabygget 1:2 medan Elof fortfarande tjänstgjorde vid garnisonen i Landskrona. Elof och Thilda hade gift sig i Landskrona i december 1885.

De hyrde av Kronan fram till mars 1900 då de köpte Vasabygget 1:2:s 114 600 kvm (11,46 hektar) av Kronan.

Elof Schellin sålde Vasabygget 1:2 den 24 februari 1906 till nedanstående Johannes och Elisabeth och flyttade med familjen till Vankiva.

Änklingen 1892 och svarvaren Johannes Johansson, född 1860, kom från Heljalt nr 3 till Vasabygget 1:2, tillsammans med sin arbetspiga, senare leksakshandlaren, Elisabeth Tufvesson, född 1874. Johannes och Elisabeth hade tillsammans fyra oäkta (dvs avlade utom äktenskapet) barn; Georg Johansson, född 1896, Artur Johansson, född 1898, Edvin Johansson, född 1902 samt Gunnar Johansson, född 1906. De två sista, Edvin och Gunnar, kan minnesgoda minnas som "pågarna". Från Georg, den förstfödde, och de tre följande pojkarna angavs Johannes såsom fader och Birgitta såsom "under äktenskapslöfte", "fästekvinna/arbetspiga", "arbetspiga" och "arbetspiga".

Men så hände något 1912! Den 8 februari hölls en exekutiv auktion på Vasabygget 1:2 och Elisabeth Tufvesson tog över Johannes halva i fastigheten. Nu ägde hon hela Vasabygget 1:2! Johannes bodde dock kvar i huset till sin död i december 1923, 63 år. Elisabeth dog 1961, 87 år gammal.

Men Elisabeth, tillsammans med sina båda söner och f.d. arbetsgivare Johannes, sålde hela marken av Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206), utom tomten kring huset, till hemmansägarna Ingvar och Dora Sjöholm på Karsholm 3:19.

Tomten kring huset avstyckades och benämndes Vasabygget 1:15 (nuvarande postlåda 206) den 1 sept 1945.


Från Vasabygget 1:3

Vasabygget 1:3

Fastighetsbeteckningen började även här år 1900. Innan dess benämndes den "Nr. 3". Detta var den andra avstyckningen från soldathemmandet Vasabygget. Något årtal för avstyckningen har jag ännu inte funnit.

Vasabygget 1:3 är den äldsta avstyckningen från militiebostället som fortfarande finns kvar oförändrad.

På Vasabygget 1:3 år 1900 bodde f.d. soldaten, torparen och pipetteraren på "Ättikan" i Perstorp: Gustaf Nilsson Lindau, född 11/8 1857 i Skäggestorp, med sin fru och fem barn. Familjen hade flyttat in på Vasabygget 1:3 omkring 1895 (osäkert p.g.a. brandskadade husförhörsböcker) från Köpinge, där han arbetat på torvfabriken. 1885 var han soldat och hemmansägare på Karsholm nr 2.

1/ Omkring sex år senare, 1901, drabbades familjen av Gustafs dramatiska död.

Han arbetade som pipetterare på "Ättikan" i Perstorp. Med hjälp av en sughävert sög han upp svavelsyra ur en behållare för att hälla svavelsyran i en annan behållare. Detta ingick i ättiksframställningen på fabriken. Gissningsvis någon gång i september 1901 så "har han råkat att förtära en del svavelsyra" (Källa: Dödbok Oderljunga C:8 1895-1922 sid. 23). Gustaf dog på Helsingborgs lasarett klockan 2 på eftermiddagen den 28 september 1901, endast 44 år gammal.

Änkan, Maria Lindau, född Palmqvist, år 1860 i Finja och då 41 år gammal stod så plötsligt ensam med parets fem barn; Hilda 14, Annie 12, Gottfrid 9, Esther 4 och Gustaf 1 år. De bodde i ett litet bålehus under vars tak även kreaturen inhystes. Än skulle det dröja ca 20 år innan den nuvarande, fem gånger större, bostadsbyggnaden uppfördes av sönerna.

2/ Det nuvarande bostadshuset flyttades från Oderbäcken i Oderljunga till Vasabygget omkring år 1920 av de båda sönerna Gottfrid och Gustaf. Kanske som en 60-årspresent till modern. Om husflyttningen kan läsas här om du skrollar längst ner till rubriken "En skröna (kanske sanningen) om hur två skott utanför Oderljunga medförde att ett hus flyttades till Vasabygget.".

A/ Ägandeskapet av Vasabygget 1:3 övergick den 27 dec 1901 till "Gustaf Lindaus bodelningsägare". Den 28 dec 1901 till änkan "Maria Palmqvist".

3/ En bit in i skogen, ungefär 100 meter från bostadshuset, finns en synlig husgrund där den förste läraren på Vasabygget, f.d. korpralen Per Månsson Schill, bodde med sin familj. Bredvid husgrunden finns en grund för ett förråd. Området som Schill och hans familj disponerade är inringat med låga stengärdesgårdar. På fastigheten finns idag (2018) fyra brunnar, två öppna, en med "knickepump" och en borrad.

4/ "Salen" på det nuvarande bostadshuset har - enligt "pågarna" i Vasabygget 1:2 - använts som sal för gudstjänster med det rörliga altaret stående vid det södra fönstret mot skogen. "Pågarna" kunde peka ut sin placering i rummet under gudstjänsterna. Detta måste ha varit före 1936 då baptistförsamlingen byggde "Salem" (Nuvarande Vasabygget 1:11, postlåda 113) på mark skänkt av lantbrukaren Erik Pettersson på Vasabygget 1:6 (Nuvarande Vasabygget 1:20, postlåda 401)

Maria Palmqvist dog den 6 juni 1939 av cancer, 79 år gammal.

B/ Ägandeskapet av Vasabygget 1:3 övergick den 1 juli 1939 till "Dödsboet efter Maria Lindau, f. Palmqvist". Den 26 aug 1939 till "Knut Karl Nilsson".

Torvaren Knut Nilsson, född i Riseberga 1897, kom med sin familj från Köpinge där han arbetat vid torvfabriken. Hustrun, Alva Nilsson, född i Perstorp 1904, och två barn: Hans, född 1925 och Asta född 1928.

De utvecklade så småningom Vasabygget 1:3 till en handelsträdgård med tre drivhus och odlingar på åkermarken. De upplät bl.a. åkrarna under en period till Findus ärtodling, där Findus skördade ärtorna då de var lämpligast till försäljning.

Den gamla bostaden från 1700-talet användes som lada ända fram till 1957.

Hustrun Alva berättade att en person från Hembygdsföreningen kontaktade dem om att föreningen ville överta/köpa 1700-talsbyggnaden, men ägarna "ville inte ha folk springande här" så byggnaden revs istället och det friska delarna av bostaden användes i en 1957 helt nybyggd lada. Eftersom utrymmen för både grisar och hästar eller kor finns i ladan från 1950-talet så har förmodligen sådana djur nyttjats. Utrustning för både hästar och kor fanns kvar i ladan vid nästa köptillfälle 1967. Grundstenarna till 1700-talshuset finns fortfarande kvar i gräsmattan.

C/ Ägandeskapet av Vasabygget 1:3 övergick den 10 juni 1967 till ingenjören Axel R. Svenson, född i Markaryd 1899.


Från Vasabygget 1:4

Vasabygget 1:4

Fastighetsbeteckningen började här år 1901 och var den första avstyckningen efter lagfartsförfarandet året innan.

Ägaren av hela Vasabygget (minus skoltomt, Vasabygget 1:2 och 1:3) Nils Rosengren från Skingeröd sålde Vasabygget 1:4 (nuvarande postlåda 204) till den relativt nytillträdde folkskolläraren Elof Malmström den 21 nov 1901. Skolan var uppförd sedan några år tillbaka och Elof var lärare där sedan omkring 1898 tillsammans med sin fru småskollärarinnan Ingar Åkesson. Lärarparet köpte alltså en egen bostad på andra sidan vägen från skolan räknat.

De har sex barn, födda från 1885 till 1898. Vid köpet av Vasabygget 1:4 var de 16, 15, 13, 11, 9 resp. 3 år.

En av sönerna, Rude Arbin, född 1886, utbildar sig även till folkskollärare, flyttar 1909 till Ulvs skola och pensioneras 1951 på Vårfruskolan i Lund.

Elof Malmström dör den 25 februari 1917, 67 år gammal av "hjärtslag" och hustrun Ingar dör den 27 februari 1918, 63 år gammal av "lungförlamning".

Barnen födda från 1885 till 1888 har innan föräldrarnas dödsfall flyttat hemifrån. Signe, född 1890, Göte Einar, född 1891 och sladdbarnet Vase Ansgar, född 1898 bor fortfarande kvar. De är vid moderns dödsfall 28, 27 resp. 20 år.

Göte Einar flyttar 1917 till Osby strax efter faderns död, Vase Ansgar flyttar 1920 till Osby och Signe flyttar 1920 till Sjösås i Kronobergs län.

Folkskolläraren Karl Werner Leonard Berg, 24 år, från Halmstad blir den nye folkskolläraren och kommer till Vasabygget den 29 nov 1916. Han gifter sig den 18 mars 1917 med Elida Konstantia Spångberg, 30 år, från Västra Torup. De får sonen Karl Gustaf Sigvard den 25 februari 1918.

Då den gamle skolläraren dör 1917 överförs ägandeskapet på Vasabygget 1:4 till hustrun, Ingar Malmström. När Ingar dör 1918 överförs Vasabygget 1:4 barnen Malmström. Samma år försäljer de fastigheten till Martin Petersson. Martin bor kvar som inneboende på Karsholm nr 2 hos Svärd, några hundratals meter norr om Vasabygget 1:4, och låter förmodligen den unga lärarfamiljen bo i den förutvarande lärarbostaden.

Det tycks alltså som om den nye skolläraren Berg, med familj, bor i Vasabygget 1:4 för att i november 1920 flytta till Motala.

I nov 1920, då lärarfamiljen Berg flyttar till Motala, köper Martin Pettersson även Vasabygget 1:9 av sin yngre bror Petter Pettersson på Vasabygget 1:1 och utvidgar så ägandeskapet till att omfatta både Vasabygget 1:4 och Vasabygget 1:9. Han flyttar dessutom in på Vasabygget 1:4, som han nu ägt i två år.

Året efter, 1921, säljer Martin Pettersson både Vasabygget 1:4 och Vasabygget 1:9 till slaktaren och handlanden Nils Stein, från Hermesdynge utanför Trelleborg, och hans hustru Hilda, som är ägare i hela 15 år framåt. Först 1936 säljer Stein till nygifte Nils Påhlsson och hans hustru Elna.

De bor endast kvar i 2 år och flyttar sedan till Vallkärra. 1938 säljs Vasabygget 1:4 och Vasabygget 1:9 till kreaturshandlaren Karl Pettersson och hans hustru Anna Westerlund, som ägde dessa fastigheter till sin död 1947.

Därefter ägde dödsboet efter Karl Pettersson fastigheterna till den 24 okt 1959, då dottern Brita Pettersson blev ny ägare. Hon gifte sig 1959 med kreaturshandlaren Erik Schön, född på Månstorp 1:4. Erik dör den 7 aug 1986.

Den 23 april 1987 säljer Brita Vasabygget 1:4 och 1:9 till Lars Dahl och Karin Dahl, född Sandberg.


Från Vasabygget 1:5

Vasabygget 1:5 var en del av Vasabygget 1:1, som efter 1900 ägdes av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Den 20 mars 1902 köptes avstyckningen Vasabygget 5/48 (Vasabygget 1:5), den fjärde avstyckningen av Vasabygget 1:1. Det var Carl Petersson som köpte av Nils Rosengren.

Vasabygget 5/48 (Vasabygget 1:5) bestod av all mark norr om vägen Tosteboholm - Månstorp, öster om vägen Vasabygget - Karsholm och norr om den gamla vägen (på "åsen") mot Skäggestorp.

Den 11 dec 1909 sålde Carl Petersson 1:5 till den då 27-årige Bernhard Olofsson, född i Kågeröd. En vecka senare gifte han sig med den två år yngre Alfrida Nilsson, född i Oderljunga socken. De fick i rask följd fem barn, 4 flickor och en pojke, innan de flyttade vidare till Västra Torup 1918.

Den 10 aug 1918 såldes gården till den då 47-årige Karl Jönsson med familj som kom från Västra Torup. Familjen bestod av Karl, hustrun Ebina Johansson och två söner. Även sömmerskan Edit Karlsson och hennes syster Helga Karlsson följde med från Västra Torup. De flyttade 1920 vidare till Månstorp nr 3.

Den 24 mars 1920 såldes gården till den då 46-årige, från Röke komne, änklingen Fredrik Jacobsson Vingren med barn. Bild på Fredrik med barn finns på "Bilder från Vasabygget".

Den 7 jan 1928 såldes gården till, den då 22-årige, sonen till Fredrik Gunnar Vingren. Samtidigt utökas gårdens ägor, så att gården får en ny fastighetsbeteckning, nämligen Vasabygget 1:17.

Ändringen består av två avstyckningar och ett köp.

Vasabygget 1:13 (nuvarande postadress 114) och Vasabygget 1:14 (nuvarande postadress 116) styckades av från 1:5. Från Vasabygget 1:2 inköptes en del på 2,2 hektar, belägen norr om 1:5:s bostadshus. Vasabygget 1:2 blev alltså 2,2 hektar mindre.

Fastigheten Vasabygget 1:5 finns inte längre. Gården fortsätter som Vasabygget 1:17 och beskrivs då detta fastighetsnummer blir aktuellt.


Från Vasabygget 1:6

Vasabygget 1:6 var en del av Vasabygget 1:1, som efter 1900 ägdes av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde då hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Den 20 mars 1902 köptes avstyckningen Vasabygget 23/192, som benämndes Vasabygget 1:6, den femte avstyckningen av Vasabygget 1:1. Petrus Pettersson köpte av Nils Rosengren.

Vasabygget 23/192 (Vasabygget 1:6) bestod av all mark söder om vägen Tosteboholm - Månstorp utom Vasabygget 1:3. På nuvarande Postlåda 401 stod markens fastigheter huvudsakligen som idag. Förmodligen har vägen då ändrats till nuvarande läge eftersom den äldre vägsträckningen går rakt igenom bostadsbyggnaden. En bit av den äldre vägsträckningen kvarstår från bostadshuset ut till nuvarande allmänna väg.

Den 28 dec 1904 sålde Petrus Pettersson 1:6 till den då 28-årige ungkarlen Petter Pettersson från Karsholm. Det är dock oklart var han bodde. I kyrkoboken står hans boende antecknat som "i Örahult" eller "hos föräldrarna i Karsholm".

Den 28 dec 1910 sålde Petter Pettersson 1:6 till den då 34-årige Nils Petter Enberg. Han var en f.d. soldat och kom från Heljalt nr 2 med hustrun väverskan Alma och tre barn. De flyttade tillbaka 1913 till Heljalt nr 2.

Den 14 mars 1914 såldes gården till den då 33-årige Martin Andersson och 35-åriga Alma Andersson. De var nygifta och kom närmast från Skäggestorp nr 1 resp. Månstorp nr. 1.

Den 29 maj 1929 övertogs hela gården av hustrun Alma Andersson p.g.a. bodelning mellan makarna efter 15 års barnlöst äktenskap . Skilsmässan vann laga kraft i oktober året efter. Den 8 april 1935 avled Alma i bröstcancer. 9 månader efter att Alma dött, dog Martin av astmatisk bronkit den 8 jan 1936.

Den 21 mars 1935 såldes gården till, den då 25-årige, Erik Pettersson från Heljalt nr 6. Året efter kommer Karin Nilsson, då 24 år, från Skäggestorp till Vasabygget 1:6, tillsammans med sin halvsyster Hanna Nilsson samt deras mor, Hilda Truedsdotter och hennes man Ludvig. Då - 1936 - gifter sig Erik och Karin och får året efter det första barnet, av flera.

På 1930-talet skänker Erik en avstyckning, Vasabygget 1:11, (en tomt, 1153 kvm, nuvarande Postlåda 113) till Vasabyggets fribaptistförsamling där de 1936 bygger församlingshuset SALEM. Så småningom flyttade Eriks svärföräldrar och halvsyster dit. Svärföräldrarna blev vaktmästare i SALEM.

Under slutet av 1930-talet planerar Vägförvaltningen en rätning av den allmänna vägen Perstorp - Karsholm. Rätningen går över Vasabygget 1:6 åkrar till gränsen mellan fastigheterna Vasabygget och Månstorp. Förhandlingarna med Erik Pettersson går så långt att vägrätningen stakas ut på åkrarna. Någon dag innan vägarbetarna ska börja sitt arbete, så rycker Erik upp stakarna och vägrar att vägrätningen skall utföras. Om detta kan läsas här. Scrolla ner till rubriken "Bråk om vägdragning i Vasabygget"! En karta visar vägrätningens planerade sträckning.

Den 4 sept 1943 säljer Erik en ytterligare avstyckning, Vasabygget 1:12 (en tomt, 3189 kvm, nuvarande Postlåda 110) till muraren, predikanten och, så småningom, föreståndaren vid fribaptistkyrkan Erik Nilsson. Han gifter sig med Greta Pettersson, syster till Erik Pettersson.

Erik Pettersson bygger 1945 ett nytt bostadshus på det gamlas plats.

På 1960-talet låter Erik Pettersson bygga ett hus till en syster nordväst om Vasabygget 1:6:s bostadshus. Hon kom från Karsholm.

Efter Erik Petterssons död 2001, så köper en man från Helsingborg huset och använder det som sommarstuga. Ett par från Månstorp köper 2005 tomten kring det lilla huset, river det och bygger ett nytt hus, dagens Vasabygget 1:19 (nuvarande postlåda 112).

Vasabygget 1:6 finns inte längre när marken köps upp av Vasabygget 1:17.


Från Vasabygget 1:7

Vasabygget 1:7 (nuvarande Postlåda 303) var en del av Vasabygget 1:1, som efter 1900 ägdes av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde då hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Den 20 mars 1902 köptes avstyckningen Vasabygget 7/192, som benämndes Vasabygget 1:7, den sjätte avstyckningen av Vasabygget 1:1 av N. Holmberg.

Vasabygget 7/192 (Vasabygget 1:7) bestod av all mark öster om vägen Vasabygget - Månstorp utom den östligaste delen som benämndes Vasabygget 1:8 och beskrivs i nästa "Ägare till fastigheter...". Avgränsningen kan ses i "Historiska kartor". Scrolla ner till kartan "Vasabygget 1902" och notera kartmärkningen Ac!

Den 21 feb 1910 sålde Holmberg 1:7 till Ludvig Nilsson. Denne går inte att finna i Vasabygget i kyrkböckerna mellan 1909 - 1922. Omkring Vasabygget (eftersom de flesta köpare kommer inte så långt ifrån Vasabygget) finns tre(!) Ludvig Nilsson. En i Karsholm, en i Skäggestorp och en i Perstorp. Samtliga är i 45-årsåldern vid försäljningen av Vasabygget 1:7.

Den 3 april 1913 såldes gården till den då 28-årige Oskar Elofsson och 22-åriga Alda Elofsson från Skingeröd. De fick två söner. Trots att de sålde Vasabygget 1:7 1916, så bodde de - enligt kyrkboken - kvar till 1920, då de flyttade till Perstorp. Däremot tycks då nygifte, 29-årige, Gottfrid Lindau från Vasabygget 1:3 flytta in i juli 1921 på 1:7 med sin hustru Maria Petersson från Östergötland. Efter fem månader på Vasabygget 1:7 flyttar de till Helsingborg.

Den 30 juni 1916 såldes gården till Hugo Andersson och Geron Andersson. Dessa båda brödrar, födda i Heljalt nr 3, hade oklara vistelseorter kring 1916-1918. De flyttade tillsammans innan Hugo gifte sig 1919. Den sista anteckningen var då de flyttade från en ospecifierad boplats i Örkelljunga till Oderljunga i mars 1914. Där står de inte att finna såsom inflyttade.

Istället finner jag brodern Hugo Andersson först den 5 sep 1919 då han flyttar in till Ybbarp nr 1 från Näshult i Vetlanda. Innan dess har han varit i Stockholm. Var brodern Geron befunnit sig efter 1914 vet jag inte än.

Den 27 april 1918 säljer brödrarna Vasabygget 1:7 till den då 42-årige, Petter Pettersson som mellan 1904 och 1910 ägt Vasabygget 1:6.

Den 16 feb 1940 såldes gården till, den då 34-årige, Gunnar Vingren.

Under tidsperioden 1910 - ca 1950 tycks det vara - redovisningsmässigt - lite oklart för Vasabygget 1:7 vem som bodde var. Det köptes och såldes gårdar av ägare som inte bodde på gården. Kanske var det en spekulationstid, kanske var det andra orsaker till oredan i redovisningen.

Vasabygget 1:7 finns inte längre, då marken uppgått i Vasabygget 1:17.


Från Vasabygget 1:8

Vasabygget 1:8 var en del av Vasabygget 1:1, som efter 1900 ägdes av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde då hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Den 20 mars 1902 inköptes avstyckningen Vasabygget 5/192, som benämndes Vasabygget 1:8, den sjunde avstyckningen av Vasabygget 1:1. Nils Peter Andreasson köpte av Nils Rosengren.

Vasabygget 5/192 (Vasabygget 1:8) bestod av mark öster Vasabygget 1:7, gränsande i öster till Skäggestorps ägor. Inget bostadshus tycktes ligga på denna äga. Fastigheten Vasabygget 1:8 kan ses i "Historiska kartor". Scrolla ner till kartan "Vasabygget 1902" och hitta benämningen Ad! Den är Vasabygget 1:8.

Nils Peter Andreasson föddes 1853 i Markaryd och bodde på Skäggestorp nr 2 med sin familj. Fastigheten gränsade till Vasabygget 1:8 i väster. Nils Peter dog av magcancer den 27 dec 1920.

Den 15 mars 1921 sålde dödsbodelägarna Vasabygget 1:8 till den då 33-årige Julius Johansson. Han bodde med sin familj på Skäggestorp 3:21. Förmodligen överfördes Vasabygget 1:8 till Skäggestorp då och Vasabyggets ursprungliga yta minskades därmed med ca 5-6 hektar.

Vasabygget 1:8 finns alltså inte längre, utan marken tillhör numera Skäggestorp.

Julius stod kvar som ägare längre än till den 30 maj 1950.


Från Vasabygget 1:9

Vasabygget 1:9 (nu ägd av Postlåda 204 på Vasabygget 1:4) var en del av Vasabygget 1:1, som efter 1900 ägdes av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde då hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Vasabygget 1:9 bestod av skogsmark väster om Vasabygget 1:4 (nuvarande postlåda 204). Numera ingår 1:4 och 1:9 i samma ägares område. Minus Vasabygget 1:16, ett ca 8500 kvm, nyligen slutavverkat, område mittemot Vasabygget 1:3 (nuvarande postlåda 107), som avstyckades 1945 och köptes av den då 55-årige Pontus Persson i Tosteboholm 1:8 (nuvarande postlåda Vasabygget 105, "danskens").

Åter till 1900-talets början - den 1 mars 1903 köptes avstyckningen Vasabygget 9/192, som benämndes Vasabygget 1:9, den åttonde avstyckningen av Vasabygget 1:1. Den då 70-årige Jacob Gunnesson, född 1833 i Norra Åkarp (nuvarande Bjärnum) köpte av Nils Rosengren. Jacob flyttade till Vasabygget med sin familj, bestående av hustrun Johanna och två söner, vardera 21 resp. 18 år. Hustrun dör, i lunginflammation, efter endast fyra år till Vasabygget. I kyrkboken står antecknat "Kl(ockan) 1,15 på em(eftermiddagen) den 28 april 1907".

Den 18 aug 1909 säljer Jacob Vasabygget 9/192 (Vasabygget 1:9) till Petter Pettersson, tidigare ägare av Vasabygget 1:6 (nuvarande postlåda 401 plus numera avstyckad mark).

Dock är det oklart var änklingen Jacob och hans ene son Johan bodde i Vasabygget mellan försäljningen och deras flyttning från Vasabygget. Kanske i Vasabygget 1:4? Sonen Johan flyttar i nov 1910 till Bälinge nr 16 och köper avstyckningen 1/48 mantal. Jacob flyttar året efter, i nov 1911, till Röke och "fattiggården" i Eljalt nr 3. Han är nu 78 år gammal. Han dör där 1918, 85 år gammal.

Den 22 sept 1920 såldes Vasabygget 1:9 till brodern, Martin Pettersson, som redan ägde grannfastigheten Vasabygget 1:4 (nuvarande postlåda 204). * (Se nedan!)

Året efter, 1921, säljer Martin Pettersson både Vasabygget 1:4 och Vasabygget 1:9 till slaktaren Nils Stein som är ägare i hela 15 år framåt. Först 1936 säljer Stein till Nils Påhlsson.

Denne bor endast kvar i 2 år och 1938 säljs Vasabygget 1:4 och Vasabygget 1:9 till Karl Pettersson, som ägde dessa fastigheter till 1950 och senare.

* Om Martin Petersson, som ägde Vasabygget 1:4 och 1:9 mellan 1918 - 1921

Martin Petersson, född 1874 på Karsholm 2, köpte Vasabygget 1:4 (nuvarande postadress Vasabygget 204) 1918 av skollärarparet Malmströms barn. Martin bor då i föräldrahemmet, som ligger 150 meter från Vasabyggets gräns och några hundratal meter ifrån Vasabygget 1:4. Han uppges vara svarvare, ett yrke som många inom socknen ägnar sig åt vid denna tiden.

Efter köpet verkar det som om Martin låter den nye, unge skolläraren Berg med familj bo på Vasabygget 1:4 tills de flyttar 1920.

1920 köper Martin Pettersson Vasabygget 1:9 så av Petter Pettersson på Vasabygget 1:1 och utvidgar därmed ägandeskapet. Vasabygget 1:9 är ett skogsområde omedelbart väster om Vasabygget 1:4. 9 dagar efter skollärarfamiljens flytt i november till Motala flyttar så Martin in i huset.

Men efter ett år säljer Martin 1921 både Vasabygget 1:4 och Vasabygget 1:9 till slaktaren Nils Stein.

Därefter tycks Martin bo i "hus + jord" i närheten av Vasabygget 1:2. En spekulation från min sida är att han bor i det hus som man kan se på kartan över Vasabygget från 1842. Precis utanför gränsen till Vasabygget ligger ett hus. Möjligen kan ägarna till Vasabygget 1:2 tillåtit Martin att bo i huset och bruka en bit jord intill.

Martins två år yngre bror Peter har 1904 köpt Vasabygget 23/192 mantal (Vasabygget 1:6, nu Vasabygget 1:20 plus all jord söder om vägen med undantag av Vasabygget 1:3 längst ut i väst). 1910 säljer han Vasabygget 1:6 och det blir lite oklart var han bor därefter. I församlingsboken står antecknat "i Örahult" och "Hos föräldrar i Karsholm".

Efter 1923 verkar det som om brodern Peter bor, på något sätt, på Vasabygget 1:6, sin sedan 13 år försålda gård. 1936 bor så brödrarna tillsammans, förmodligen i ovan nämnda bostad på Vasabygget 1:2.

1943 flyttar brödrarna till Tosteboholm 1:5 eller 1:6. Här spekulerar jag igen: Kanske har de två brödrarna fått flytta in i ett hus med tomt på Tosteboholm 1:5 på Oscar Olssons mark. Idag finns grundstenar plus diverse ting, såsom rostiga cyklar kvar.

Någon gång mellan 1945 och 1950 flyttar brödrarna till Tosteboholm 1:12 (nuvarande postadress Vasabygget 101). Där bor de kvar till sin död. Brodern Peter dör 1952, 76 år gammal. Martin dör 1966, 92 år gammal, på ålderdomshemmet Häggalid i Perstorp.

Källa: Församlingsböcker från Oderljunga (Arkiv Digital).


Vem var Nils Rosengren,

som figurerar i samband med ovanstående fastighetsköp?

Om du har läst ovanstående artiklar om Vasabygget 1:1, 1:4, 1:5, 1:6, 1:7, 1:8 och 1:9 så har du redan stött på namnet Nils Rosengren. Denne köpte ju hela Vasabygget av "Kronan", dvs staten. Utom Vasabygget 1:2, 1:3 och skoltomten 1:10.

Man finner inte Nils Rosengren boende i Vasabygget någon gång. Var bodde han då?

Nils Rosengren var en hemmansägare på Skingeröd nr 4, kallat Amenabygget. Inte långt ifrån Vasabygget. Strax norr om Övre och Nedre Karsholm. Han köpte hela Vasabygget (minus nyss nämnda delar) år 1900 och sålde sin sista del av Vasabygget 1903. Förmodligen tjänade han pengar på att köpa Vasabygget och därefter stycka upp delar av detta och sälja.


Från Vasabygget 1:10

Vasabygget 1:10 är den f.d. skolan (numera postlåda 203).

Redan på 1890-talet så avstyckades en 3.680 kvm stor tomt för bygget av den nya, fasta skolan i Vasabygget. Om detta står att läsa på länken "Skola i Vasabygget".

På dessa sidor står även att tomten såldes för 119 kronor och 20 öre till Oderljunga församling med tillträde den 14 mars 1900.

Något blev dock inte klart med köpet år 1900 eftersom det i Inskrivningsdomarens bok i Norra Åsbo Domsaga antecknades att skoltomten åter såldes till Oderljunga församling av "Kunglig Majestät och Kronan" den 8 april 1941.

Det verkade mest röra sig om att man inte kunde bekräfta att köpet var fullföljt år 1900. Efter att kyrkoherden intygat att prästgården brunnit i början av 1900-talet och att eftersökta kvitton förvarades där samt att kvittot på de 119 kronorna och 20 örena troligtvis brunnit upp vid detta tillfälle, så godkändes köpet.

Perstorps kommun köpte tomt och f.d. skolhus den 23 juni 1982.

Thomas och Eva Andersson köpte Vasabygget 1:10 den 14 juli 1982.

Tomt och hus är numera i privat ägo.


Från Vasabygget 1:11

Vasabygget 1:11 är den f.d. fribaptistlokalen SALEM (numera postlåda 113).

Då man följer Vasabyggets invånare från slutet av 1800-talet framåt i tiden, så finner man mycket ofta en gemensam faktor för dessa. De har en historia av frikyrkotillhörighet och att de inte varit döpta eller konfirmerade i statskyrkans anda. Kyrkoherden, som skrev husförhörsböckerna, noterade noggrant "icke döpt" resp. "icke konfirmerad".

På denna tid då man förutsatte att Sveriges invånare dels var "kristna" i statskyrkans mening och dels att de gick till gudstjänst i församlingens kyrka, så var det - i viss mån - ett utanförskap att inte tillhöra statskyrkans tro. Ungefär av samma anledning som flertalet emigranter till USA reste ifrån Sverige till en fristad där de slapp statskyrkans tvång.

Åter till Vasabygget 1:11 - Vasabygget 1:6 (numera postlåda 401) ägdes 1937 av den då 27-årige Erik Pettersson och hans hustru Karin. Han hade ägt gården i två år när han skänkte ett stycke mark till Vasabyggets fribaptistförsamling. Tomtmarken - 1.153 kvm intill vägen - skulle användas för att bygga fribaptistförsamlingens första egna kapell SALEM.

Erik Pettersson flyttade 1935 från hemmet på Heljalt nr 6 till Vasabygget 1:6. Alla hans sju syskon och han själv antecknades såsom "ej döpt" i husförhörsboken.

Fram till den 30 maj 1950, så långt lagfartsuppgifterna för Vasabygget sträcker sig på Arkiv Digital (Inskrivningsdomaren i Norra Åsbo domsaga (L) CI:5 1876- Bild 800 / Sida 76) och senare ägdes tomt och hus av Vasabyggets fribaptistförsamling. Numera är tomt och hus i privat ägo.


Från Vasabygget 1:12

Vasabygget 1:12 är nuvarande postlåda 110.

Fastigheten ligger på vad som fram till 1943 tillhörde Vasabygget 1:6 (nuvarande postlåda 401).

Ovanstående information om Vasabygget 1:11 (nuvarande postlåda 113) nämner att avstyckningen berodde på den växande fribaptistförsamlingen i Vasabygget.

Den 4 oktober 1943 köptes tomten 1:12 på 3.189 kvm av muraren och fribaptistpredikanten Erik Nilsson från Karsholm nr 1. Han flyttade dit med sin familj, bestående av hustrun Greta och fyra barn, den 8 november samma år.

Då Erik Pettersson, säljaren av den avstyckade tomten, flyttade 1935 till Vasabygget från Heljalt nr 6 så bodde muraren Erik Nilsson även där med sin familj. De båda Erik:arna kände varandra således sedan tidigare.

Erik Nilsson berättade att han tillfälligt bott i SALEM under sina predikoturer till Vasabygget. Erik Nilsson byggde själv huset på Vasabygget 1:12 och det stod troligtvis klart då tomten köptes.

Erik Nilsson blev senare församlingens föreståndare och ägde fastigheten fram till 1991.

Då övergick ägandet till barnen Bertil, Vera, Set och Allan Eriksson.

Därefter har fastigheten sålts till flera privata ägare.


Från Vasabygget 1:13

Vasabygget 1:13 är nuvarande postlåda 114 och den 4.790 kvm tomt där det ursprungliga soldattorpet låg. Den var den enda byggnaden på Vasabyggets mark under några århundraden från 1600-talet. Förmodligen hörde även några ekonomibyggnader till bostadshuset.

Vasabygget 1:13 avstyckades den 19 aug 1944 från Vasabygget 1:5 (nuvarande postlåda 121), som därmed ändrades till Vasabygget 1:17 (nuvarande postlåda 121).

Andra än ägaren på Vasabygget 1:5 bodde på det tidigare soldattorpet innan avstyckningen till en särskild fastighet (Vasabygget 1:13) skedde.

T.ex. så flyttade grovarbetaren och stenarbetaren Johan Karlsson Hult, som 61 årig, in på det f.d. soldattorpet 1933 från Köpinge med sin hustru Anna, född 1873, och en del av deras stora barnaskara.

Johan Hult dog den 13 april 1941 och änkan Anna flyttade i november 1941 till Vedby.

Exakt ett år senare flyttade änkan Ada Svensson, född 1898, in på det f.d. korpralbostället och flyttade, 1944, till Karsholm nr 1, där hon antecknades som "skolstäderska". Man får anta att det gällde skolan i Vasabygget, som låg några hundra meter söder om bostaden i Karsholm.

Efter skolstäderskan Ada Svenssons flytt från Vasabyggets f.d. korpralboställe, så blev det lagfört som Vasabygget 1:13, en fastighetsbeteckning som gäller än i dag.

Därefter har fastigheten varit i privat ägo.


Från Vasabygget 1:14

Vasabygget 1:14 är nuvarande postlåda 116.

Innan fastighetsbetckningen Vasabygget 1:5 fastställdes ingick tomten i Vasabygget 1:5. Det är lite oklart vem eller vilka som bodde i bostadshuset från 1900 eftersom husförhörs- och Församlingsböckerna inte angav precis var de olika invånarna i Vasabygget bott.

Vasabygget 1:14 avstyckades, med en 1.306 kvm tomt från Vasabygget 1:5 (nuvarande postlåda 121) Vasabygget 1:5 (nuvarande postlåda 121) ändrade därefter fastighetsbeteckning till Vasabygget 1:17 (nuvarande postlåda 121) p.g.a. många förändringar av fastighetsytan.

Den 26 april 1944 sålde Gunnar och Maj Vingren Vasabygget 1:14 (nuvarande postlåda 116) till Johan Jakobsson. Johan Jakobsson var Gunnars farbror. Denne Johan bodde på eller vid Vasabygget 1:9 tillsammans med sin far, Jakob Gunnarsson, fram till i slutet av 1910 då han flyttar till Bälinge nr 14, 1/48 mantal och bildar familj.

Johans fru dog 1931 och Johan flyttar 1943 till Vasabygget tillsammans med två av sina yngsta söner. Johan dör den 2 okt 1952 på Vasabygget 1:14.

Därefter har fastigheten fortsatt varit i privat ägo.


Från Vasabygget 1:15

Vasabygget 1:15 är nuvarande postlåda 206 och var före 1945 bostads- och ekonomihus till Vasabygget 1:2 (Se ovan!).

Vasabygget 1:15 avstyckades, med en 3.728 kvm tomt från Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206:s hus och mark) den 1 sep 1945.

Dåvarande ägaren Elisabeth Tuvesson sålde då all skogs- och åkermark, som tillhört Vasabygget 1:2, till den nyblivne, 33-årige hemmansägaren Ingvar Sjöholm och hans fru Dora. De ägde redan Ingvars föräldrahem Karsholm 3:19.

Elisabeth behöll tomtmarken till sitt hus och det benämndes nu Vasabygget 1:15. Där bodde hennes båda pojkar Edvin och Gunnar Johansson kvar till runt århundradeskiftet 2000.

Därefter har fastigheten fortsatt varit i privat ägo och marken har övergått till Vasabygget 1:17. Vasabygget 1:15 har de senaste decennierna förfallit.


Från Vasabygget 1:16

Vasabygget 1:16 är en 8.200 kvm stor avstyckning av Vasabygget 1:9. Vasabygget 1:16 ligger på norra sidan om vägen vid Vasabygget 1:3 (nuvarande postlåda 107) och kan anas i övre högra bildkanten på flygfotot 1977 på Vasabygget 1:3.

Vasabygget 1:16 köptes den 30 sep 1945 av Pontus Persson på Tosteboholm 1:8 (nuvarande postlåda Vasabygget 105) från Karl och Anna Pettersson i Vasabygget 1:4 och 1:9 (nuvarande postlåda 204) den 1 sep 1945.

Torvarbetaren Pontus Persson, då 55 år, bodde med sin fru Hulda på Tosteboholm 1:8 (nuvarande postlåda Vasabygget 105) och fick, i och med köpet av Vasabygget 1:16, en 8.200 kvm åker.

Vasabygget 1:16 är omgärdad av stengärden som kommer från marken på 1:16. Om den tidigare ägaren av Vasabygget 1:9, Karl Pettersson, eller Pontus Persson på Tosteboholm 1:8 röjde jorden är oklart.

Den danske medborgaren Osvald Rooth köpte Tosteboholm 1:8 1963. Han hade då inte råd att köpa även Vasabygget 1:16, som istället köptes av Hulda Persson den 9 feb 1961. Herbert Westerlund, från Perstorp, köpte 1:16 den 5 feb 1962 och satte granplantor på hela den tidigare åkern. Herbert skänkte 1:16 till sin dotter Anna-Maria, som bor i Hönsholma 8:1. Fastigheten har kalhuggits under hösten 2017.

Oswald Roth använde Tosteboholm 1:8 (scrolla längst ner på flygfotona) som sommarstuga, som han och familjen ofta besökte från deras bostad i Kongens Lyngby i Danmark. Oswald dog i jan 2003 och fastigheten har sedan dess stått tom och förfaller.


Från Vasabygget 1:17

Vasabygget 1:17 (nuvarande postlåda 116) är en sammanslagning av tidigare Vasabygget 1:2 (f.d. mark till nuvarande postlåda 206), tidigare Vasabygget 1:5 (en del av 1:17 men minus 1:14 och 1:16), tidigare Vasabygget 1:6 (minus 1:19 och 1:20), tidigare Vasabygget 1:7 (minus 1:18) samt tidigare Skäggestorp 3:26 (nuvarande postlåda 126).

Den 7 jan 1928 fastställdes den nya beteckningen Vasabygget 1:17 efter ansökan av Gunnar Vingren.

Den 18 juni 1946 tillkom 2,202 hektar från Vasabygget 1:2 till Vasabygget 1:17 efter ansökan av Gunnar Vingren.

Den 7 okt 1974 övergick ägandeskapet av Vasabygget 1:17 till sonen Ulf Vingren.

Från Vasabygget 1:18

Vasabygget 1:18 (nuvarande postlåda 303) är en avstyckning av tidigare Vasabygget 1:7 (mark öster om vägen mot Perstorp efter 90-graderskröken på vägen).

Vid 1900 ägdes marken till dåvarande Vasabygget 1:7 av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde då hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Den 20 mars 1902 köptes avstyckningen Vasabygget 7/192, som benämndes Vasabygget 1:7, den sjätte avstyckningen av Vasabygget 1:1. N. Holmberg köpte av Nils Rosengren.

Vasabygget 7/192 (Vasabygget 1:7) - som sagt - bestod av all mark öster om vägen Vasabygget - Månstorp utom den östligaste delen som benämndes Vasabygget 1:8.

Den 21 feb 1910 sålde Holmberg 1:7 till Ludvig Nilsson. Denne går inte att finna i Vasabygget i kyrkböckerna mellan 1909 - 1922. Omkring Vasabygget (eftersom de flesta köpare kommer inte så långt ifrån Vasabygget) finns tre(!) Ludvig Nilsson. En i Karsholm, en i Skäggestorp och en i Perstorp. Samtliga är i 45-årsåldern vid försäljningen av Vasabygget 1:7.

Den 3 april 1913 såldes gården till den då 28-årige Oskar Elofsson och 22-åriga Alda Elofsson från Skingeröd. De fick två söner. Trots att de sålde Vasabygget 1:7 1916, så bodde de - enligt kyrkboken - kvar till 1920, då de flyttade till Perstorp. Däremot tycks då nygifte, 29-årige, Gottfrid Lindau, son från Vasabygget 1:3, flytta in i juli 1921 på 1:7 med sin hustru Maria Petersson från Östergötland. Efter fem månader på Vasabygget 1:7 flyttar de till Helsingborg.

Den 30 juni 1916 såldes gården till Hugo Andersson och Geron Andersson. Dessa båda brödrar, födda i Heljalt nr 3, hade oklara vistelseorter kring 1916-1918. De flyttade tillsammans innan Hugo gifte sig 1919. Den sista anteckningen var då de flyttade från en ospecifierad boplats i Örkelljunga till Oderljunga i mars 1914. Där står de inte att finna såsom inflyttade.

Istället finner jag brodern Hugo Andersson först den 5 sep 1919 då han flyttar in till Ybbarp nr 1 från Näshult i Vetlanda. Innan dess har han varit i Stockholm. Var brodern Geron befunnit sig efter 1914 vet jag inte ännu.

Den 27 april 1918 säljer brödrarna Vasabygget 1:7 till den då 42-årige, Petter Pettersson som mellan 1904 och 1910 ägt Vasabygget 1:6.

Den 16 feb 1940 såldes gården till, den då 34-årige, Gunnar Vingren.

Under tidsperioden 1910 - ca 1950 tycks det vara - redovisningsmässigt - lite oklart för Vasabygget 1:7 vem som bodde var. Det köptes och såldes gårdar av ägare som inte bodde på gården. Kanske var det en spekulationstid, kanske var det andra orsaker till oredan i redovisningen.


Från Vasabygget 1:19

Vasabygget 1:19 (nuvarande postlåda 112) är en 1861 kvm stor avstyckning av tidigare Vasabygget 1:6. Bostadshuset för Vasabygget 1:6 var placerat på nuvarande postlåda 401.

Vasabygget 1:6 var en del av Vasabygget 1:1, som efter 1900 ägdes av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde då hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Den 20 mars 1902 köptes avstyckningen Vasabygget 23/192, som senare benämndes Vasabygget 1:6, den femte avstyckningen av Vasabygget 1:1. Petrus Pettersson köpte av Nils Rosengren.

Vasabygget 23/192 (Vasabygget 1:6) bestod av all mark söder om vägen Tosteboholm - Månstorp utom Vasabygget 1:3. Förmodligen har vägen då ändrats till nuvarande läge eftersom den äldre vägsträckningen går rakt igenom bostadsbyggnaden. En bit av den äldre vägsträckningen kvarstår från bostadshuset ut till nuvarande allmänna väg.

Den 28 dec 1904 sålde Petrus Pettersson 1:6 till den då 28-årige ungkarlen Petter Pettersson från Karsholm. Det är dock oklart var han bodde. I kyrkoboken står hans boende antecknat som "i Örahult" eller "hos föräldrarna i Karsholm".

Den 28 dec 1910 sålde Petter Pettersson 1:6 till den då 34-årige Nils Petter Enberg. Han var en f.d. soldat och kom från Heljalt nr 2 med hustrun väverskan Alma och tre barn. De flyttade tillbaka 1913 till Heljalt nr 2.

Den 14 mars 1914 såldes gården till den då 33-årige Martin Andersson och 35-åriga Alma Andersson. De var nygifta och kom närmast från Skäggestorp nr 1 resp. Månstorp nr. 1.

Den 29 maj 1929 övertogs hela gården av hustrun Alma Andersson p.g.a. bodelning mellan makarna efter 15 års barnlöst äktenskap . Skilsmässan vann laga kraft i oktober året efter. Den 8 april 1935 avled Alma i bröstcancer. 9 månader efter att Alma dött, dog Martin av astmatisk bronkit den 8 jan 1936.

Den 21 mars 1935 såldes gården till, den då 25-årige, Erik Pettersson från Heljalt nr 6. Året efter kommer Karin Nilsson, då 24 år, från Skäggestorp till Vasabygget 1:6, tillsammans med sin halvsyster Hanna Nilsson samt deras mor, Hilda Truedsdotter och hennes man Ludvig. Då - 1936 - gifter sig Erik och Karin och får året efter det första barnet, av flera.

Den 4 april 1937 skänker Erik en avstyckning, Vasabygget 1:11, (en tomt, 1153 kvm, nuvarande Postlåda 113) till Vasabyggets fribaptistförsamling där de bygger församlingshuset SALEM.

Under slutet av 1930-talet planerar Vägförvaltningen en rätning av den allmänna vägen Perstorp - Karsholm. Rätningen går över Vasabygget 1:6 åkrar till gränsen mellan fastigheterna Vasabygget och Månstorp. Förhandlingarna med Erik Pettersson går så långt att vägrätningen stakas ut på åkrarna. Någon dag innan vägarbetarna ska börja sitt arbete, så rycker Erik upp stakarna och vägrar att vägrätningen skall utföras. Om detta kan läsas här. Scrolla ner till rubriken "Bråk om vägdragning i Vasabygget"! En karta visar vägrätningens planerade sträckning.

Den 4 sept 1943 säljer Erik en ytterligare avstyckning, Vasabygget 1:12 (en tomt, 3189 kvm, nuvarande Postlåda 110) till predikanten och, så småningom, föreståndaren vid fribaptistkyrkan samt muraren Erik Nilsson.

På 1950-talet låter Erik bygga ett litet hus till en syster från Karsholm. Efter Eriks död 2001, så köper en man från Helsingborg huset och använder det som sommarstuga. 2005 köper Ingrid Jarlsson från Månstorp tomten kring det lilla huset. Hennes man, Sven Erik Jarlsson, river det och bygger ett nytt hus, dagens Vasabygget 1:19 (nuvarande postlåda 112).

Från Vasabygget 1:20

Vasabygget 1:20 (nuvarande postlåda 401) är en 13.801 kvm stor avstyckning av tidigare Vasabygget 1:6.Postlåda 401 är tidigare bostadshus med ekonomibyggnader plus en rejält tilltagen tomt.

Vasabygget 1:6 var en del av Vasabygget 1:1, som efter 1900 ägdes av Nils Rosengren från Skingeröd. Han ägde då hela Vasabygget minus Vasabygget 1:2 och 1:3 samt skoltomten.

Den 20 mars 1902 köptes avstyckningen Vasabygget 23/192, som senare benämndes Vasabygget 1:6, den femte avstyckningen av Vasabygget 1:1. Petrus Pettersson köpte av Nils Rosengren.

Vasabygget 23/192 (Vasabygget 1:6) bestod av all mark söder om vägen Tosteboholm - Månstorp utom Vasabygget 1:3. Förmodligen har vägen då ändrats till nuvarande läge eftersom den äldre vägsträckningen går rakt igenom bostadsbyggnaden. En bit av den äldre vägsträckningen kvarstår från bostadshuset ut till nuvarande allmänna väg.

Den 28 dec 1904 sålde Petrus Pettersson 1:6 till den då 28-årige ungkarlen Petter Pettersson från Karsholm. Det är dock oklart var han bodde. I kyrkoboken står hans boende antecknat som "i Örahult" eller "hos föräldrarna i Karsholm".

Den 28 dec 1910 sålde Petter Pettersson 1:6 till den då 34-årige Nils Petter Enberg. Han var en f.d. soldat och kom från Heljalt nr 2 med hustrun väverskan Alma och tre barn. De flyttade tillbaka 1913 till Heljalt nr 2.

Den 14 mars 1914 såldes gården till den då 33-årige Martin Andersson och 35-åriga Alma Andersson. De var nygifta och kom närmast från Skäggestorp nr 1 resp. Månstorp nr. 1.

Den 29 maj 1929 övertogs hela gården av hustrun Alma Andersson p.g.a. bodelning mellan makarna efter 15 års barnlöst äktenskap . Skilsmässan vann laga kraft i oktober året efter. Den 8 april 1935 avled Alma i bröstcancer. 9 månader efter att Alma dött, dog Martin av astmatisk bronkit den 8 jan 1936.

Den 21 mars 1935 såldes gården till, den då 25-årige, Erik Pettersson från Heljalt nr 6. Året efter kommer Karin Nilsson, då 24 år, från Skäggestorp till Vasabygget 1:6, tillsammans med sin halvsyster Hanna Nilsson samt deras mor, Hilda Truedsdotter och hennes man Ludvig. Då - 1936 - gifter sig Erik och Karin och får året efter det första barnet, av flera.

Den 4 april 1937 skänker Erik en avstyckning, Vasabygget 1:11, (en tomt, 1153 kvm, nuvarande Postlåda 113) till Vasabyggets fribaptistförsamling där de bygger församlingshuset SALEM.

Under slutet av 1930-talet planerar Vägförvaltningen en rätning av den allmänna vägen Perstorp - Karsholm. Rätningen går över Vasabygget 1:6 åkrar till gränsen mellan fastigheterna Vasabygget och Månstorp. Förhandlingarna med Erik Pettersson går så långt att vägrätningen stakas ut på åkrarna. Någon dag innan vägarbetarna ska börja sitt arbete, så rycker Erik upp stakarna och vägrar att vägrätningen skall utföras. Om detta kan läsas här. Scrolla ner till rubriken "Bråk om vägdragning i Vasabygget"! En karta visar vägrätningens planerade sträckning.

Den 4 sept 1943 säljer Erik en ytterligare avstyckning, Vasabygget 1:12 (en tomt, 3189 kvm, nuvarande Postlåda 110) till predikanten och, så småningom, föreståndaren vid fribaptistkyrkan samt muraren Erik Nilsson.

På 1950-talet låter Erik bygga ett litet hus till hustruns föräldrar och hennes halvsyster. Det står kvar tomt efter halvsysterns död 1989, men efter Eriks död 2001, så köper en man från Månstorp tomten kring det lilla huset, river det och bygger ett nytt, modernare hus, dagens Vasabygget 1:19 (nuvarande postlåda 112).

Senare ingick resterande delar - minus Vasabygget 1:20 - av Vasabygget 1:6 i Vasabygget 1:17 genom köp. Vasabygget 1:20 (nuvarande postlåda 401) ägs nu av makarna Lillienberg som driver Kapson Häst- och Ryttarutrustning.


Detta var beskrivningen av Vasabyggets samtliga avstyckningar (1:2 t.o.m. 1:20) från det sedan 1600-talet ursprungliga och sammanhållna soldattorpet Vasabygget.

Innan Vasabygget blev ett "militieboställe" var det en del av "länet" (Månstorp-Köpinge-Skäggestorp-Vasabygget-Karsholm-Tosteboholm) som förlänades till riksamiralen och greven Wrangel av drottning Kristina. Detta var under den svenska tiden. Hur det var under den danska tiden är oklart. Men ortsnamnet Vasabygget existerade redan innan Skåne övertogs av Sverige eftersom den dåvarande boende på Vasabygget, Eskil Nielssen, angavs 1651 betala arrende till den danske adelsmannen Jochum Beck.