Mina källor är kyrkoböcker 1859-1869, som bl.a. omfattar husförhörs-, födelse-, vigsel- och dödsbok för Oderljunga socken.

Här börjar jag med kyrkoböckerna Oderljunga (L) AI:5 (1856-1861) samt Oderljunga (L) AI:6 (1861-1869).

Husförhörsboken antecknar Vasabyggets invånare "rakt upp och ner", dvs inget angives om var invånarna bor i Vasabygget. Endast familjer och till dem knutna drängar eller pigor åtskiljs. Mina tidigare erfarenheter från hur prästerna tycks prioritera får leda mig till följande:

I runda tal 35 personer bodde i Vasabygget under perioden 1859-1869.

4 familjer och - förmodligen - 4 bostadshus.

• Prästen börjar med Vasabygget 1 (nuvarande postlåda 114) som var den ursprungligt enda fastigheten och även tjänade som soldattorp.

Här bodde arrendatorn Ola Andersson, född 1812 i Oderljunga. Han var under perioden från 47 till 57 år.

Hans 8 år yngre hustru Bengta Christensdotter hade 1869 dött av en "tärande sjukdom" i en ålder av endast 49 år. Hon antecknades redan som "sjuk" vid husförhöret 1863, sex år tidigare.

Ofta beskriver äldre tiders sjukdomsnamn ett symtom snarare än anger den egentliga dödsorsaken, exempelvis "andtäppa", "bröstvärk" eller "vattusot". Då är det förstås svårt att veta mer exakt vad personen dog av. Andra vanliga sjukdomsnamn beskriver bara sjukdomens förlopp, exempelvis "tärande sjukdom", utan att vi kan säga mer än att det sannolikt handlar om ett mer långdraget sjukdomsförlopp, exempelvis cancer.

Troligtvis hade Bengta "tacklat av" under de år som sjukdomen förvärrats, så familjen var antagligen väl förberedda på hennes död. En detaljerad bouppteckning gjordes endast tre veckor efter hennes död, den 23 februari 1868. Arvskiftet hölls i januari 1871.

Vid den första bouppteckningen 1868, endast tre veckor efter hennes död och elva dagar efter begravningen var både Bengtas bror (som förmyndare åt de omyndiga barnen i dödsboet) och "efter anmodan" Kronofjärdingsmannen Kjell Olsson i Skingeröd" närvarande.

I slutet av bouppteckningen antecknades att maken, Ola Andersson, visat ett inbördes testamente mellan makarna. I det står att "...efterlevande maken äger under sin livstid begagna all sorts egendom och av detta testamente förbehåller sig Ola Andersson att få efterleva (och) tillgodonjuta enligt testamentets innehåll."

Om jag nu uppfattar detta rätt så borde inget arvskifte ske av dödsboet förrän efter Ola Anderssons död.

Men två år senare, i januari 1871, sker trots allt ett arvskifte efter Bengtas död.

Min spekulation om detta blir att det inbördes testamentet kanske inte godkändes av Häradsrätten. Kan det vara så illa att Ola hade skrivit det själv?

Efter avdrag av dödsboets skulder (vilka var tämligen omfattande) till andra personer så tilldelades maken Ola Andersson 663 RiksDaler Riksmynt och 91 öre (ca 42 200 kr i dagens värde), de sju barnen fick vardera 47 RiksDaler Riksmynt och 42 2/7 öre (ca 3 000 i dagens värde).

Dödsboets ursprungliga (före avdrag på skulder) värde var 1 579 RiksDaler Riksmynt och 45 öre (ca 100 500 kr i dagens värde).

Då man tittar på bouppteckningens redovisning av Vasabygget 1:s tillgångar så framträder, enligt min uppfattning, en ganska välmående gård i vad som borde ha varit en fattig bygd på 1870-talet:

KOPPAR 1 Kittel, 1 sil, 2 Grytor, 1 Krus

MALM 1 Strykjärn, 2 Ljusstakar

TENN 1 Fat

JÄRN 1 stor Kakelugn, 1 mindre Kakelugn, 1 Kakelugn av minsta sort, 1 Ugnstäppa, 1 mindre Ugnstäppa, 1 inmurad Gryta, 1 inmurad, mindre Gryta, 1 Järnpanna, 1 Järnpanna med plåt, 1 Wåffeljärn, 2 Kittelfotingar, 2 Brytstänger, 3 Järnwiggar, 10 Yxor, 10 Huggjärn, 1 Tång, 7 Nävrar, 4 Sågar, 8 Hackor, 3 Järnspadar, 3 Läderbrotlar, 3 Hammare, 1 Hovtång, 11 Liar, 4 Seglar, 3 Bardknivar, 6 Hyvlar, 15 Notbinden

TRÄVAROR 2 Vassredskap med tillbehör, 3 stora Skåp, 7 Kistor, 4 Bord, 7 Stolar, 5 Sängar, 2 Soffor, 4 Träkar, 6 Baljor, 1 Potatiskvarn, 1 Handkvarn, 4 Tunnor, 6 Fjärdingar, 5 Vattenspannar, 1 Saltkar, 1 med diverse Trådbråte.

VAGNAR 1 Järnskodd vagn med Häck och Säte, 1 Järnskodd vagn, 5 Hästvagnar, 2 Dyngtygar, 5 Slädar, 5 Ådrar med bilar, 3 Harvar, 1 Trumla, 4 Brötar

SÄNGKLÄDER Änklingens dagliga säng bestående av: 1 Dyna, 4 Putor, 2 Lakan, 2 Täcken.Övriga sängkläder: 4 Dynor, 12 Putor, 6 Täcken

LINNEVAROR 10 Lakan, 2 Örngott, 1 Lång Duk, 10 mindre Dukar, 16 Handdukar, 3 Vävar av Blågarn, 1 Garn, 1 hör

GÅNGKLÄDER 1 Kåpa, 1 Vadmalsklänning, 1 Lintygsklänning, 4 bruna Varkens, 1 Vadmalsskjortel, 1 skjortel av Varkens, 8 Lintyg, 7 Förkläden, 2 Sharfar, 5 Näsdukar, 4 Kragar, 1 Klut, 2 par Strumpor, 1 par Kängor.

DIVERSE VAROR 1 Väggur, 10 Läder, 11 Gåsfjädrar, 12 Ullgarn, 8 Ull, 1 Besman, 1 Hackelsekista, 2 Knivar, 1 Slipsten, 1 Brandredskap, Flera glas av porslin, Böcker av åtskilliga slag, Diverse varor av flera slag.

KREATUR 1 Sto, 1 par dragoxar, 1 ungstut, 5 kor, 2 Kvigor, 35 Årskalvar, 1 Spåkalv, 21 Får, 1 Gris, 2 Gäss

I BEHÅLL AV GRÖDAN 3 tum Råg, 1 tum Korn, 4 tum Havre, 12 tum Potatis, 1 del Hö och Halmfoder,

VID BOSTÄLLET VASABYGGET OCH STERBHUSET TILLHÖRIGA BYGGNADER Västra Längan vid gården, Längan öster om gården, 10 Alnars längd av gårdens östra länga och norra ändan, sterbhusets andel av den torpbyggnad som Corporal Schill bebor.

UTESTÅENDE FORDRINGAR Av Korpral Schill Torparrende 48 RiksDaler Riksmynt och Änkan Anna Olsdotter Torparrende 20 RiksDaler Riksmynt.

Deras 7 barn, 4 flickor och 3 pojkar, samtliga födda i Vasabygget mellan 1845 och 1859, fick nu - än mer - hjälpa fadern med arbetet på gården. Då modern dog var de mellan 10 och 24 år gamla.

Sedan 1861 arbetade även en stadigvarande "arbetsdräng" på gården. Man hade även hjälp av en dräng, som stannade ett till två år och därefter ersattes av en ny. De kom från näraliggande orter såsom Röke, Vedby, Skingeröd och Skäggestorp.

På fastigheten Vasabygget 1 (nuvarande postlåda 114 med ekonomibyggnader) bodde under perioden 1859-1869 upp till 11 personer.

__________________________________________________________________________________________________________________

• Vasabygget 2 (nuvarande postlåda 206):

Torpareänkan Hanna Nilsdotter, född 1797 levde ensam med deras 13-åriga dotter sedan hennes make Måns Svensson, född 1803, dog den 7 oktober 1857.

I död- och begravningsboken antecknades: "Måns Svensson, Gift, Torpare uti Vassabygget befunnits den 7 Oktober liggande död å marken vid Björkaby uti Kropps församling (nära korsningen mellan E6 och E4 vid Helsingborg), enligt föreliggande Medico legal obduktion (död) af blodslag (hjärnblödning), 54 år 6 månader 21 dagar gammal."

Bouppteckningen efter maken Måns Svensson skedde den 1 mars 1858. Bouppteckningen ger här en bild av vilka ting som fanns på Vasabygget 2 (nuvarande postlåda 206) år 1858.

I bouppteckningen antecknas:
JÄRNVAROR - 3 öskar, 2 nafrevar, 2 sågar, 2 huggjärn, 1 hammare, 1 hovtång, 2 lådor med järnbräde,1 järngryta, 1 parensjärn, 2 löja, 1 jön, 1 felle, 1 grimma, 2 hackor
TRÄVAROR - 1 järnskodd vagn, 2 kreffter, 2 skåp, 2 fjanna, 1 harpa, 2 par kardor, 2 träskålar till bakning, 1 veckad fjerding
SÄNGKLÄDER - Änkans dagliga säng som består av 1 gammalt täcke, 1 kudde med fjäder uti samt ett gammalt sängställe, flera sängkläder befanns icke efter den avlidne
GÅNGKLÄDER - 1 gammal vadmalsrock, 1 kappa, 1 väst, 1 skjorta, 1 par strumpor, 1 par stövlar, 1 par träskostövlar, 1 mössa, 8 särkar, 1 par skor
KREATUR - 1 bagge
ÖVRIGT - 1 husbyggnad. Den vid huset befintliga grödan bestående av råg, potatis (pantofler) och hö samt varjehanda småsaker
KONTANTA PENGAR eller UTESTÅENDE FORDRINGAR "fanns icke vid den avlidnes dödstimma"
SKULDER och INTECKNINGAR - Den avlidnes begravning 7 Riksbanco 24 Shilling. Ett års arrende för torplägenheten till Ola Andersson i Vasabygget 10 Riksbanco, Räkning från Per Ohlsson i Tosteboholm 2 RB. Lån av Kjell Ohlsson i Örahult med ränta 7 RB 1 Sh. Arvode för bouppteckning 31 shilling.

Mellan 1858 och 1871 (Bengta Christensdotter på Vasabygget 1) ändrades redovisningen av betalningsmedel i Vasabygget från RiksBanco och Shilling (på 1 RB gick 48 Sh) till RiksDaler Riksmynt och Öre (på 1 RDR gick 100 Öre). I Sverige förekom RiksBanco mellan 1777-1858 och RiksDaler Riksmynt mellan 1855-1872.

Jag funderar lite över om en bagge (ett hanfår) räckte för familjen som kreatur. Men med tanke på bouppteckningens "kardor" så användes fårets ull till tillverkning av kläder. En annan fundering är vem som drog den "järnskodda vagnen". Man kanske lånade dragdjur av varandra i Vasabygget. (Senare hittade jag en bouppteckning från 1868 och Vasabygget 1, dvs soldattorpet, granngården, fanns bl.a. tre oxar! Jag återkommer om detta!)

De boende på Vasabygget 2 betalade arrende ("Ett års arrende för torplägenheten i Vasabygget till Ola Andersson i Vasabygget") till Vasabygget 1:s arrendator, dvs i detta fallet Ola Andersson. Ola betalade - i sin tur - sitt arrende till "Kunglig Majestät och Kronan", ägaren av Vasabygget dvs. staten Sverige.

Tydligen kunde arrendatorn av hela soldattorpet hyra ut delar av Vasabygget till andra brukare och boende från vilka han kunde få betalt arrende.

Dottern, sladdbarnet (Hanna var 47 år vid födelsen) Petronella (döpt Peternilla) flyttade som piga till Hönsholma nr 2 först 1862, fem år efter faderns död. Året efter, 1863, flyttade hon, som piga, till Oderljunga nr 1 och återkom därifrån i december 1866 till Vasabygget, för att föda sin "oäkta" dotter Nelli den 13 dec samma år.

Vasabyggetborna var solidariska med Petronella och både korpralen Schill i Vasabygget 3 och änkan Anna Olsdotter (möjligen) i Vasabygget 2:s backstuga (låg längre in i skogen på Vasabygget 2:s mark) var närvarande som faddrar vid dopet av Nelli den 20 december 1866. Anna Olsdotter höll barnet vid dopet.

Petronella flyttade året efter till Spjutseröd nr 5 3/16 mantal i Perstorps socken som piga med sin dotter Nelli. Det blev en kort tjänstgöring och samma år återvände de till Vasabygget och modern.

Samma år, 1867, blir det fler boende i Vasabygget 2, nämligen inhysespigan Bengta Stina Nilsdotter, född 1828, och hennes två "oäkta" barn Carl och Johanna. Carl dog i "lungsot" (tuberkulos) 1868, året efter deras flytt till Vasabygget. Endast 13 år gammal.

Under perioden bodde mellan 1 till 6 personer i Vasabygget 2 (nuvarande postlåda 206).

__________________________________________________________________________________________________________________

• Vasabygget 3 (nuvarande postlåda 107):

Korporal Per Schill med sin familj på 8 barn bodde 1869 i huset, som var en låg byggnad med sammanbyggd bostad och lada.

Per Månsson Schill, född 1818 i Hönsholma, husar nr 75 och korpral hade tjänat färdig som soldat i Hönsholma. 1851 flyttade familjen till Vasabygget, där en nyinrättad s.k. roteskola (samma indelning som rusthåll) behövde en läskunnig lärare. För att bli korpral måste man kunna läsa de skrivna ordrar och regler som fanns inom militärväsendet.

Roteskolor var, till en början, igång på söndagar eftersom barnen behövdes för arbete på vardagar (då räknades måndag - lördag som vardag).

Hustrun hette Hanna Henriksdotter, född 1820 i Oderljunga. Mellan 1841 och 1863 födde hon 9 barn, 7 döttrar och 2 söner. Sönerna var yngst i syskonskaran. Med dagens termer så är det nästan obegripligt hur 11 personer kunde få rum i den 25 kvadratmeter stora bostadsdelen av huset!

Äldsta dottern Elsa flyttade 1856, som 15-åring, som piga till gården Torsjöholm.

Näst äldsta dottern Bengta flyttade 1859, även hon som 15-åring, som piga till gården Köpinge nr 2.

Nästa dottern i tur var Eleonora, antecknad såsom "döfstum". Hon vistades sedan 1867, 17 år gammal, i "Åkarp", dvs Norra Åkarp (idag Bjärnum) på rekommendation av prästen.

Den yngre dottern Petronella flyttade 1867, som 15-åring, som piga till gården Lilla Kampholma i Västra Torups socken. Gården ägdes av greve Hamilton och låg några kilometer öster om Gustavsborg. Där stannade hon till 1869, då hon flyttade till Össjö socken.

På Vasabygget 3 bodde under perioden 1859 till 1869 mellan 7 till 11 personer.

__________________________________________________________________________________________________________________

• Vasabygget 1:"jordboen"?

Tidigare "hälftenbrukaren" på Skäggestorp nr 2, Nils Christensson, född 1817, flyttade 1859, 40 år gammal, till Vasabygget med sin nygifta (1858) hustru Anna Olsdotter, född 1823, och deras dotter Mathilda, född 1858 i Skäggestorp. Medflyttande från Skäggestorp var även torparänkan Katarina Jonasdotter, född i "Småland" 1779, dvs 80 år gammal. Kanske kom hon inte ihåg födelseorten när prästen kom på husförhör. Men Luthers katekes kunde hon tydligen som ett rinnande vatten och fick högsta betyg av prästen. Hon kunde sin katekes bättre än både Nils och Anna.

Familjen redovisas sist bland Vasabyggets fastigheter. Här får jag gissa mig fram. Med tanke på att husförhören tidigare under 1800-talet nämnt en "jordbo", dvs en backstuga, så förmodar jag att familjen flyttade dit.

Den eventuella "jordboen" syns på en karta från 1842 (Skrolla ner!). Observera att kartan från 1842 finns på länken! Nedanstående karta på denna sida är från 1865. Backstugan, på 1842 års karta, ligger på Vasabygget 1:2:s marker, öster om Vasabygget 2:s bostadsbyggnad och norr om nutida Vasabygget 1:17:s (postlåda 121) bostads- och ekonomibyggnader.

Barnens antal blev slutligen fyra stycken, 2 flickor och 2 pojkar: Mathilda föddes 1858 i Skäggestorp, Petter 1859 i Vasabygget, Martin 1861 i Vasabygget och Nelli 1865 i Vasabygget.

Men så fick Nils lungsot och dog i mars 1865 endast 47 år gammal. Månaden efter föddes dottern Nelli. Inte nog med sorg och saknad för denna förlust. Sonen Martin dog, 5 år gammal, året efter i en "tärande sjukdom". Hastigt fick den 43-åriga änkan Anna försörjningsplikt för tre barn, varav ett spädbarn, och en 87-årig, möjligen dement, kvinna.

Den 29 sept 1867 dog så Katarina av "åldersdomsbräcklighet". Tre dödsfall inom tre år på Vasabyggets "jordbo"!

1869 flyttade så arbetspigan Helena Olsdotter in med sin nyfödda "oäkta" dotter Josefine.

På Vasabyggets "jordbo" bodde under perioden 1859-1869 mellan 4 till 7 personer.

Alternativ till var familjen Christensson kunde ha bott:

Det finns en alternativ förklaring till var familjens bostad låg. Om man tittar på kartan här nedanför så upptäcker man en ny markering för ett hus (torp).

Nedanstående karta är "Topografiska Corpsens" från 1865, alltså under den tidsperiod för Vasabygget som vi behandlar med dessa och ovanstående rader. På denna karta hittar man inte den "jordboen" som jag nämnde i ovanstående text och som borde ha legat ungefär ovanför "gg" i Wasabygget.

De hus som då fanns i Vasabygget är fyra: Från vänster till höger på kartan - Vasabygget 1:3 strax nedanför "W" i Wasabygget. Vasabygget 1:1 (öppen fyrkant) under "b" i Wasabygget. Vasabygget 1:2 ovanför "b" i Wasabygget samt det nya huset snett nedåt höger från den sista 2:an i kartans 422.

Det nya huset ligger inom Vasabyggets södra ägor och den böj på vägen mot Månstorp som finns på kartan finns inte längre. Utan vägen går idag rakt emellan de båda "böjarna" på vägen.

Sommaren 2018 promenerade jag på Ulf Vingrens marker och hittade en möjlig platt yta där huset kan ha stått samt även anat den vägsträckning som nu är borta.

Källor: Arkiv Digital och Lantmäteriets historiska kartor