Sökandet efter soldat/arrendator i Vasabygget 1820-1910
Från olika källor har jag funnit uppgifter på vilka indelta soldater som bott i Vasabyggets soldattorp sedan slutet av 1600-talet. Så småningom upphörde boendet i Vasabyggets soldattorp av en indelt soldat. Han ersattes av en arrendator för hela Vasabygget.
Att "militiebostället Vasabygget 1/3" såldes på den privata marknaden på 1890-talet var förvirrande för mig eftersom ingen indelt soldat bott på soldattorpet sedan lång tid tillbaka. I andra källor kunde jag läsa att den indelte soldaten kunde mycket väl bo på annan plats än det tilldelade soldattorpet, vilket skulle kunna vara en förklaring till att soldaten ersattes av en arrendator, en icke-soldat på militiebostället.
Nå - jag ska på denna sida försöka att följa de (indelta soldater eller arrendatorer) som bott och brukat militiebostället - eller som jag kommer att benämna det - soldattorpet, dvs Vasabygget 1 (nutida postlåda 114).
Jag börjar med uppgifterna i Oderljunga sockens kyrkoböcker. Husförhören startar 1831.
ca 1820 - 1844 (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:1 (1831-1835) Bild: 131 Sida: 121) Arrendatorn Nils Bengtsson, född på julafton 1789, och hustrun Anna Nilsdotter, född den 7 augusti 1796.
Barn: Karna, född 16 sep 1818 i Skäggestorp, Nils, född 14 jan 1821 i Vasabygget, Bengt, född 16 sep 1825 i Vasabygget, Botilla, född 24 sep 1829 i Vasabygget och Ola, född 1833 i Vasabygget.
Här kan jag få fler uppgifter än vad som står i kyrkoboken från 1831-1835. Födelseböckerna för Oderljunga socken uppger var barnen föddes (vilket inte står i husförhörsboken). Det äldsta barnet Karna föddes i Skäggestorp 1818. Nästa barn i ordningen, Nils, föddes 1821 i Vasabygget. Fadern, Nils Bengtsson, uppgavs för Nils vara "Arrendatoren Nils Bengtsson i Vasabygget".
Alltså har familjen flyttat in till Vasabyggets soldattorp någon gång mellan 1818 och 1821. Jag skriver här "ca 1820".
Nils Bengtsson var omkring 31 år och hustrun Anna Nilsdotter var omkring 24 år.
På soldattorpet bodde även drängar och pigor. Men det är svårt att se vilka som bodde där samtidigt. Man arbetade vanligtvis ett år på samma plats.
(uppdaterat 26 juli 2020) -----
Jag tittar på nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:2 (1841-1845) Bild: 155 Sida: 153). Lägg märke till att det saknas sex år (1835-1841)!
Nils och Anna bor kvar på Vasabyggets soldattorp till 1844. De har nu bott i Vasabygget under ca 24 år. Nils har blivit 55 år och Anna 48 år. De flyttar nu till ägaren på Tosteboholms torp och bor där "inhyses", dvs bor i samma hus som ägaren.
1844 - ?. Den nye arrendatorn, Ola Andersson, född den 20 augusti 1812 i Heljalt och hustrun Bengta Christensdotter, född den 31 januari 1820 i Hörja socken.
Barn: Bothilda, född den 5 december 1845 i Vasabygget.
Ola och Bengta kom från Skäggestorp och är, vid flytten till Vasabygget, 32 resp. 24 år.
Följande husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:3 (1846-1850) Bild: 121 Sida: 116):
Nu har barnen Johanna, född den 30 mars 1848, och Assarina, född den 19 september 1850 tillkommit.
Drängar och pigor kommer och går enligt gängse rutin. Men i oktober 1846 kommer en ny dräng till Vasabyggets soldattorp från Hissmossa i Västra Torup. Det är ingen mindre än Bengtas Christensdotters tre år äldre bror Nils.
Att en äldre broder flyttade till sin systers hushåll som dräng hörde inte till vanligheterna. På denna tiden var familjen en social trygghet och det fanns vanligtvis en akut orsak till flytten.
I husförhörsboken står en svårläst anteckning i marginalen. Hela 1847 deltar Nils i en rättslig process med en piga från Riseberga. Jag kan inte uttyda handstilen till mer än detta.
(uppdaterat 27 juli 2020) -----
Jag tittar på nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:4 (1851-1855) Bild: 160 Sida: 158).
Ola Andersson och hustrun Bengta bor 1851 till 1855 kvar i Vasabygget som arrendator till soldattorpet.
Barnantalet har utökats med två pojkar, Nils, född den 3 januari 1853 i Vasabygget samt Olof, född den 7 augusti 1855 i Vasabygget.
Olof kommer att bli handlare i Värsjö och intervjuad 1936 av en forskare från Lunds Universitets Fornminnesarkiv om sin skolgång i Vasabygget. Intervjun finner du här (skrolla ner till rubriken "Därefter: Om Vasabyggets lärare...").
Arrendatorfamiljen består nu av sex personer. Hustrun Bengtas storebror bor forfarande kvar på soldattorpet, men har nu avancerat till "arbetskarl".
Drängar och pigor byts varje år till hösten.
Nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:5 (1856-1861) Bild: 163 Sida: 160):
Ola Andersson och hustrun Bengta bor 1856 till 1861 kvar i Vasabygget som arrendator till soldattorpet.
Barnantalet har nu utökats med en pojke sedan sist. Pojken Peter föddes den 4 juni 1859 i Vasabygget. Modern Bengta var nu 39 år och har fött sex barn.
Bengtas storebror flyttar 1857 till en lillebror i Hörja socken som "arbetskarl". Nils har bott och arbetat i Vasabygget hos sin lillasyster och hennes man under elva år.
(uppdaterat 28 juli 2020) -----
Jag tittar på nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:6 (1861-1869) Bild: 172 Sida: 167).
Ola Andersson bor kvar i Vasabygget 1861 till 1869 som arrendator till soldattorpet.
Barnantalet har utökats med en pojke, Martin, född den 27 oktober 1861 av en nu 41-årig Bengta.
Sex år efter yngste sonen Martins födelse får Sverige tre år av missväxt. Antalet personer i soldattorpet var då tio. Samtliga sju barn bodde hemma plus den 44-årige arbetskarlen Peter Olsson. Det var många munnar som skulle mättas av Vasabyggets grödor.
Missväxtåren mellan 1867-1869 har kallats "nödåren", Sveriges senaste hungersnöd. 1866 var ett vanligt skördeår, 1867 var ett ovanligt kallt skördeår, 1868 var ett ovanligt varmt och torrt skördeår, 1869 var ett ovanlig dåligt skördeår, dessutom med alla födoreserver tömda, 1870 blev åter ett vanligt skördeår.
Hustrun Bengta dör den 3 februari 1869 under nödårens svåraste år. I dödsboken anges dödsorsaken vara en "tärande sjukdom". Om hon därmed dog av svält vet vi inte, men "tärande sjukdom" antyder att sjukdomsförloppet har pågått under en längre tid. Läs här något om hur dödstalen i Oderljunga socken steg under svältåren! Skrolla ner till rubriken "Diagrammet ovan visar antalet döda i Oderljunga..."!
På samma länk kan du även läsa om Bengtas storebror Nils vidare öden. Han återkom till Vasabygget men nu både till ett eget hus och med hustru, barn och svärmor.
(uppdaterat 30 juli 2020) -----
Nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:7 (1869-1875) Bild: 106 Sida: 101).
Änkemannen Ola Andersson är kvarstår som arrendator av Vasabygget till augusti 1872 då den nye arrendatorn Johannes Tufvesson flyttar in med sin familj.
Johannes Tufvesson, 30 år, och hans hustru Kristina Johansdotter, 23 år, har tre barn tillsammans. Trе nya pigor anställs eller - med tidens ordbruk - städslas efter ankomsten till Vasabygget.
Ola, den gamle arrendatorn har nu blivit "torpare", dvs han bor kvar i Vasabygget i ett eget hus, oklart vilket. Hans familj har reducerats med ytterligare tre personer. Den äldsta dottern har gift sig och flyttat till Vedby. Den näst äldsta dottern har flyttat till Kvidinge som piga och den annars trogne arbetskarlen Peter Olsson har flyttat till Månstorp nr 2 9/32 mantal.
Nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:8 (1875-1880) Bild: 147 Sida: 143).
Efter endast åtta år som arrendator flyttar Johannes Tuvesson 1880 så med sin familj till Heljalt nr 5 1/16 mantal. Där skrivs han som "åbo", dvs en "ärftlig besittningsrätt till annans jord".
Nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:9 (1880-1885) Bild: 230 Sida: 227).
Den nye arrendatorn 1880 på Vasabygget heter Telander Bengtsson och är 30 år. Hans hustru Anna Hansdotter är 28 еr. Tillsammans har de två barn.
Nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) AI:10 (1885-1894) Bild: 230 Sida: 227).
Den nye arrendatorn Telander Bengtsson blir inte gammal på Vasabygget. Efter fem år flyttar han till Karsholm 1885 med hustru och barn.
Ny arrendator blir samma år Peter Nilsson, 71 år. Han flyttar in tillsammans med hustrun Nilla Kristensson och deras två dövstumma barn (38 resp. 33 år gamla). De bor endast kvar mindre än ett år då de flyttar till Tosteboholm.
Ny arrendator blir 1886 Ola Nilsson Ross, 36 år. Han flyttar in tillsammans med hustrun Elna Nilsdotter och deras fem barn. Ola dör den 30 mars 1894 i lungsot. Men en anteckning i dödsboken antyder att något inte stämmer.
Ola antecknas som "fattighjon", dvs fattighjonen räknades först och främst de som var arbetsoförmögna ("oföra"), så som fysiskt eller psykiskt funktionshindrade, obotligt sjuka, gamla samt barn utan anhöriga som kunde ta hand om dem. Till fattighjonen räknades också de utfattiga ("obemedlade") som fick fattigunderstöd från socknen.
Familjen bor kvar till den 29 oktober 1894 då de flyttar till Tosteboholm.
Nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) Alla:1 (1895-1900) /BRANDSKADAD/.
I denna kyrkobok finns inga uppgifter om Vasabygget. De sidorna har brunnit upp.
Den gamle arrendatorn från 1844, Ola Andersson, nu 69 år gammal, bor kvar i torpet på Vasabygget med sin äldsta dotter Bothilda i femton år. Han dör den 26 maj 1895, 83 år gammal. Uppgiften om Olas död finner jag endast i dödsboken.
Dottern Bothilda, 51 år, flyttar från Vasabygget till brodern Olof Olsson, handlare i Värsjö, den 9 oktober 1896.
Arrendatortjänsten tycks bli allt mindre attraktiv.
Om vi räknar från början så har arrendatorerna på soldattorpet i Vasabygget varit och stannat kvar:
1/ 1820-1844 Nils Bengtsson 24 års arrendetjänst
2/ 1844-1872 Ola Andersson 28 års arrendetjänst
3/ 1872-1880 Johannes Tuvesson 8 års arrendetjänst
4/ 1880-1885 Telander Bengtsson 5 års arrendetjänst
5/ 1885-1886 Peter Nilsson <1 års arrendetjänst
6/ 1886-1894 Ola Nilsson Ross 8 års arrendetjänst
Nästa husförhörsbok (ArkivDigital: Oderljunga (L) Alla:2 (1900-1909) Bild: 2790 /BRANDSKADAD/.
Men här har vi även en annan uppgift från Vasabygget och år 1900 nämligen:
Riksarkivet.se: Folkräkning 1900 Oderljunga församling, sida 35
Här nedan ska vi jämföra vilka som bodde på Vasabyggets soldattorp dels enligt husförhörsboken 1900-1909 ("församlingsboken" heter det i början på 1900-talet) och dels enligt folkräkningen. Det är två olika registreringsmyndigheter som utfört nerskrivningen av de boende på Vasabygget.
Enligt församlingsboken åren 1900-1909 (jag räknar endast män i århundradeskiftet 18-1900-talets anda):
Någon av:
Karl Petersson, född den 22 december 1852 i Hörja
Bernard Olofsson, född den 23 juni 1882 i Kågeröd
Petrus Petersson, född den 5 juli 1861 i Hörja
Enligt folkräkningen den 31 december 1900 (jag räknar endast män i århundradeskiftet 18-1900-talets anda):
Petrus Petersson, född den 5 juli 1861 i Hörja
När jag följer upp Vasabygget 1900-1909 med andra dokument från perioden, så finner jag följande med hjälp av Lantmäterimyndigheternas arkiv:
När staten beslutade sig för att sälja ut soldattorpen på den fria fastighetsmarknaden på 1890-talet, så uppstod en spekulationsmarknad där många köpare varken bodde eller tänkte sig bo på soldattorpets ägor. Man köpte en hel fastighet, styckade av den i delar och sålde dem förhoppningsvis med vinst.
Så var det även för Vasabygget.
Lantbrukaren Nils Rosengren från Amnabygget nära Skingeröd köpte hela Vasabygget på auktion den 7 november 1900. Dock ingick inte Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206), Vasabygget 1:3 (nuvarande postlåda 107) i köpet samt den reserverade tomten för skolan.
I december 1901 sålde Rosengren den nybildade delen Vasabygget 1:4 (nuvarande postlåda 204) till skolläraren vid Vasabyggets skola Elof Malmström.
I november 1904 sålde Rosengren de nybildade delarna Vasabygget 1:5, 1:6 och 1:9.
1:5 (nuvarande postlåda 121) köptes av Karl Petersson (I 1:5 ingick soldattorpet). 1:6 (nuvarande postlåda 401) köptes av Petrus Petersson. Bröderna Karl och Petrus var söner till den tidigare (1885-1886) arrendatorn på Vasabyggets soldattorp.
Vasabygget 1:7 och 1:8 behåller Rosengren tills vidare och arrenderar förmodligen ut dem. Möjligen till Bernard Olofsson som flyttade från hemmet i Björstorp, Perstorp till USA i februari 1907, men "återvände" från USA till Vasabygget i augusti 1908. Vasabygget 1:8 köps senare av en fastighetsägare i Skäggestorp eftersom 1:8 gränsar till Skäggestorps ägor.
1918 flyttar Bernard Olofsson med familj ut från Vasabygget 1:5 till Västra Torup. Någon gång mellan 1904 och 1918 har ägandeskapet av Vasabygget 1:5 skiftat mellan Karl Petersson och Bernard Olofson.
Vasabygget 1:9 köptes av Jakob Gunnarsson, farfarsfar till Ulf Vingren, nuvarande ägare till Vasabygget 1:17 (f.d. 1:5 och postlåda 121).
Vasabygget 1:10 (nuvarande postlåda 203) blev skolans fastighetsbeteckning.
Man bör dock räkna med en viss eftersläpning tidsmässigt då det gäller beslut och verkställande av olika köp.
Således: Arrendatorerna av soldattorpet i Vasabygget upphörde kring mitten av 1890-talet och den siste arrendatorn var troligtvis den f.d. soldaten Ola Nilsson Ross. Ross var det tilldelade soldatnamnet och han hade tjänstgjort som soldat någon annanstans än på Vasabygget.