Miraklet i Vasabygget!

På de delvis sönderbrända husförhörssidorna om Vasabygget i början av 1900-talet inleds förhören med skomakaren, svarvaren, torparen och den "f.d. dövstumme" Carl Petersson, född den 22 december 1852. Ingen beteckning finns för vilken fastighet i Vasabygget det är. Men vi förutsätter här - beroende på prästens tidigare anteckningsrutiner vid husförhör - att Carl Petersson och hans familj bor på Vasabygget 1, det tidigare soldat- och arrendatorsbostället.

Carls hustru Petronella, född 1855, antecknades även tidigare såsom dövstum, men tycktes även hon ha blivit en "f.d. dövstum". Jag är tveksam om kyrkoherdens "diagnos" kan vara korrekt eftersom förvånansvärt många av Vasabyggettraktens boende antecknades såsom "dövstumma". Möjligen kunde respekten för prästen, alternativt att många var boende i trakterna som inte delade statskyrkans och därmed prästens trosregler, medföra att de tycktes både "döva" och "stumma", dvs de varken svarade prästen eller tycktes uppfatta vad prästen sade vid förhöret.

Att både Carl Petersson och hans hustru Petronella - såsom genom ett mirakel - blivit både hörande och talande kanske mer berodde på det Klondike som Vasabygget blivit vid århundradeskiftet. Nu släppte staten på sin mark och lät den som kunde betala köpa mark med ägandeskap för "evärderliga tider" (för evigt) som det antecknades i dåtida dokument. Om man "satt på" en egen ägd fastighet för evigt så vägde kanske inte respekten för kyrkoherden så tung längre?

Carl och Petronella gifte sig och flyttade till Tosteboholm 1:8 (nuvarande Vasabygget 105. Se bild!), granne med Vasabygget 1:3 (nuvarande postlåda 107). Flytten från Vasabygget 1 gick alltså endast ett hundratal meter västerut!