Framställning av järn
På Vasabyggets marker finns lämningar av järnframställning. Området har varit lämpligt för myrmalmframställning. Även i omkringliggande fastigheter, Karstorp, Tosteboholm, Månstorp och Skäggestorp, finns lämningar av järnframställning.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Myrmalm (även kallat limonit), med en järnhalt på 35-40% bildas i lager med begränsad utsträckning i kalkfattiga kärr. Sådana finns det gott om i trakterna kring Vasabygget.
Myrmalm började användas för järntillverkning för mer än 2000 år sedan. Under medeltiden och ända fram till mitten av 1850-talet var det en viktig råvara för tillverkning av järn (s.k. osmundjärn). Myrmalmen var lättillgänglig och kunde grävas upp och skrapas ihop med spadar och hackor.
Myrmalm användes i synnerhet i Småland, där man funnit tusentals tidiga tillverkningsplatser. I Småland nyttjades dessa råvaror ända fram på 1900-talet. Men även i Skåne, Halland, Västergötland, på Öland och på Gotland har detta tillverkningssätt använts.
Myrmalm är gul till brun eller rödbrun till svart. Myrmalm kan innehålla gamla växtdelar eller lera. Upptäckten av myrmalm (och även sjömalm) i Skandinavien blev inledningen av järnåldern i Sydskandinavien.
Ovanstående
karta över Vasabygget från Riksantikvarieämbetet visar forntida fynd.
På kartan ser man två ljusbruna ringar med ett run-R i. OBS! Den blåa markeringen med ett run-R i gäller den ursprungliga tomten för soldattorpet.
På den översta cirkeln står informationen på "Fornsök":
På den nedersta cirkeln står informationen på "Fornsök":
"Uppgift om slaggförekomst. Enligt markägaren Ulf Wingren, har det i området påträffats slaggbitar. Slaggen är röd/svart, relativt tung och av lågteknisk typ. Enstaka slaggbitar förvaras hos markägaren."
Källa: Riksantikvarieämbetets Fornsök