Torp i och invid Vasabygget

Torp är alltid svårare att efterforska än bondgårdar, eftersom torpen ofta saknade egna namn. 

Länge var det bara frälsegods som fick sätta av mark till torp, men i mitten av 1700-talet blev det även tillåtet för självägande bönder att göra detta.

På ett torp kunde torparen förhoppningsvis försörja en familj. Oftast mot ersättning i form av tre-fyra dagsverken per vecka åt markägaren. Resten av tiden kunde brukaren ägna åt torpets små täppor.

Torpare blev ofta den som inte hade möjlighet att ärva eller köpa en bondgård. 

Det var inte mycket mark som hörde till torpet, men den gav ändå vissa möjligheter till egen odling, till skillnad mot backstugusittarna, som bara hade en enkel bostad och i princip ingen mark alls (jämför uttrycket "bar backe"). Under 1800-talet ökade antalet torp dramatiskt.

Källa: Tidskriften Släkthistoria nr 4/2016

Först lite begrepp runt torp.

Mantal är inte ett ytmått utan ett mått på en gårds skatteförmåga. Det infördes på 1500-talet och en gård på ett mantal var en gård som kunde försörja en familj med tjänstefolk och betala skatt.

En gård är en brukningsenhet som är mantalssatt.

Ett torp är en brukningsenhet som inte är mantalssatt utan ligger på en gårds mark. I torpet ingår odlingsjord. Torparen betalar arrende till gårdsägaren, genom arbete (dagsverk), naturaprodukter eller pengar.

Backstuga var ett bostadshus utan odlingsbar jord och på ofri grund, det stod "på bar backe". Många fattiga bodde i backstugor men även mer välbärgade, t ex hantverkare, kunde bo i backstuga.

I den kommande texten under denna rubrik ska jag försöka finna, fotografera, markera och beskriva de idag försvunna byggnader - ofta torp - som fanns i eller strax invid Vasabygget.

Antingen finns de kvar som övergivna och ofta övervuxna grunder eller som f.d. torpmarkeringar på äldre kartor och ofta med husgrunden liggande strax nedanför markytan.

Varför tar jag med byggnader "strax invid" Vasabygget? 

Jo, om byggnader låg eller ligger omedelbart intill eller runt 100 meter ifrån Vasabyggets gräns, så kände de boende förmodligen viss tillhörighet till Vasabygget.

En nutida motsvarighet är Postens adresser. Exempelvis har fastigheten Tosteboholm 1:12 postadressen Vasabygget 101.

Ovanstående karta över Vasabygget är kartlagd mellan 1927-1931.

De röda, större fyrkanterna visar på platsen för tidigare husgrunder inom eller strax utanför Vasabyggets gränser.

Jag kommer att försöka beskriva deras respektive historia. Jag börjar med husgrunderna på Vasabygget 1:3 (Längst västerut på kartan inom Vasabyggets gränser).

Vasabygget 1:3 (Postlåda 107)

På fastigheten finns fem husgrunder, varav två för de nuvarande bostadshuset och ladan.

Av de övriga är en synlig och två täckta av gräsvegetation.

Nr 1/ Den första bostadsbyggnaden anlades någon gång mellan 1819 och 1842 och låg alldeles intill gränsen mot Tosteboholm samt nära vägen. Eventuella grundstenar ligger osynliga på dagens ängsmark. Omkring byggnaden fanns en mindre åkermark uppröjd. En grävd stenlagd brunn - finns fortfarande - omkring 70-80 meter sydsydost från byggnaden. Denna byggnad återfinns på dåtida kartor.

Nr 2/ Därefter - någon gång mellan 1842 och 1865 - flyttades samma byggnad längre österut, högre upp och längre från vägen. Väster om byggnaden anlades en trädgård och omgärdades av en stenmur. Möjligen var det förhöjda läget torrare under årens skiften. Samma brunn - tror jag - användes för att hämta vatten. Grundstenarna ligger under dagens gräsmatta vid infartsvägen (Se bild "Vasabygget, hus nr 2" nedan). Denna byggnad återfinns på dåtida kartor.

Nr 3/ Någon gång mellan 1890 och 1910 byggdes en bostad plus ett uthus längre in i skogen. Samtidigt anlades stenmurar som omgärdade området där de boende kunde odla. Då bodde två olika familjer i var sitt hus på Vasabygget 1:3. Denna tredje byggnad var alltså ett slags torp till torpet, med den förmodade skillnaden att byggnad 2 var torp till soldattorpet (där Kronan ägde hela Vasabygget) och torparen (eller Kronan) hade tillåtit ännu en torpare på fastigheten. Denna torpare bör ha varit Vasabyggets skollärare. En ny grävd brunn togs upp längre söderut nära torvmossen.  

Ägaren mellan 1939 till 1967 berättade om en okänd kvinna som gick in till grundstenarna och satt där en stund. Då man frågade henne om vad hon sökte, så svarade hon att hon ville minnas sin gamle lärare och satte sig därför på husets trappa. 

Grundstenarna för både bostadshuset och förrådet ligger fortfarande ovan mark. Dessa byggnader återfinns inte på någon karta.

Nr 4/ Omkring 1920 byggdes en ny, större (än tidigare) bostadsbyggnad strax sydost om byggnad 2. Byggnadsmaterialet togs från ett nedmonterat hus i Oderljunga. Den gamla bostadsbyggnaden (hus nr 2) reducerades nu till lada och/eller förrådshus. Troligtvis grävdes nu den tredje brunnen några tiotal meter från det nya bostadshuset. Denna bostadsbyggnad står kvar idag.

Nr 5/ Runt 1950 byggdes den nuvarande ladan och samtidigt revs byggnad 2 från början av 1800-talet. Fortfarande friskt virke från byggnad 2 användes vid bygget av den nya ladan. Av detta kan man se att byggnad 1 (och 2) var byggt i skiftesverk eller "båle".

Vasabygget 1:16 (omedelbart norr om Vasabygget 1:3)

På fastigheten finns idag en förfallen byggnad.

Jag vet inte om denna byggnad kan ingå i en torpinventering.

Byggnaden ställdes dit färdigmonterad på 1960-talet. Dåvarande ägare tänkte sig den skulle vara ett sommarhus för sin familj. Men ingen var intresserad även om ägaren tillbringade ett antal nätter där. 

Så småningom tänkte ägaren sälja byggnaden och fick en intresserad Stockholmsfamilj att besöka fastigheten. Då upptäcktes ett missförstånd mellan köpare och säljare. Köparen trodde att priset gällde fastighet och byggnad! De drog sig ur affären.

Då ingen bodde i eller underhöll byggnaden började den att förfalla och bl.a. en skrotbil ställdes på fastigheten. En blåsig höstnatt föll en av de omkringliggande granarna rakt över byggnadens tak.

Försvunnet torp vid vägen mot Öfre Månstorp

På annan plats beskrivs en hypotes om vilka som bott i torpet (vid röd pil) på kartan från 1865.

På denna sida hittar du platsen för torpet (röd fyrkant) på kartan från 1927-1931.

Grundstenar på vägen mot Karsholm.

På ovanstående karta från 1927-1931 hittar du platsen för grundstenarna till höger om vägen till Karsholm på dåvarande Vasabygget 1:2 en bit norr om "pågarnas" (nuvarande postlåda 206).

På en liten kulle återfinns bildens grundstenar. Vad jag kunnat få fram, så har det inte varit något bostadshus och huset finns inte på någon karta, så möjligen har det varit någon form av ängslada till Vasabygget 1:2.