Senast ändrad: 16 april 2024
1/ Det tidigaste skriftliga belägget på ortsnamnet Vasabygget är från 1651.
Den danska "Decimantboken", en gigantisk redovisning av 18.500 tiondegivande gårdar, med brukarnas namn, i Skåne, Blekinge och Bornholm.
En särskild sida om Decimantboken finns här.
Vasabygget (Wassebygget) ingick som arrendegård där tionde skulle betalas till den danske adelsmannen Jochum Beck (Jockim Beckis). Arrendatorn Eskil Nilsson (Eshildt Nielssönn) betalade tionde till Beck.
Till Jochum Becks arrendatorgårdar (thiennere) hörde Vasabygget, Övre och Nedre Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm. Källa: Vetenskapssocieteten i Lund och Landsarkivet i Lund (2007)
2/ "Bland de äldre [före 1950] församlingsborna användes fortfarande uttrycket 'länsborna' varvid man särskilt avser byn Månstorp."
I handlingar från Månstorp förekommer ... termen 'Oderljunga län' ". Med "Oderljunga län" avses Vasabygget, Övre och Nedre Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.
Riksamiralen och greven Carl Gustaf Wrangel fick den 9 maj 1651 hela "länet" (troligtvis "förläningen") Vasabygget-Övre och Nedre Månstorp-Köpinge-Skäggestorp-Karsholm-Tosteboholm överlämnat till sig enligt Kunglig Majestäts brev som ersättning för det förlorade godset Rapin i Lifland (ungefär nuvarande Lettland).
Källa: Sunberg, John (1951): "Oderljunga, bygden och sparbanken", sid 8, Klippan: Ljungbergs tryckeri
3/ Mer om "länet"?
I avsnittet ovan nämns "länet", dvs Vasabygget, Övre och Nedre Månstorp, Köpinge, Skäggestorp, Karsholm och Tosteboholm.
I boken "Beskrifningar om Ö. Ljungby, Gråmanstorp, Wedby, Oderljunga och Rya Socknar i Norra Åsbo Härad." beskrivs "länet" sålunda:
"Innom det så kallade Länet ligger utmed gränsen Råk Myr (min anmärkning: Nuvarande Rågmyren mellan Karsholm och Vasabygget) som mäst hänger ihop med den mera söderut belägna Köpinge Myr. Hela denna sträcka innom Länet är ganska blöt och mäst inpracticabel (min anmärkning: Om väg, som är ofarbar.) åtminstone för andra än enskildte fotgängare. Länet kallas den trakt som innefattas af Byarne Karsholm, Skäggestorp, Wasabygget, Öfre och Nedre Månstorp samt Köpinge. Länet har i fordna dagar varit gods till en Herregård (min anmärkning: Carl Gustaf Wrangel, nämnd ovan) som legat vid Månstorp och som (min anmärkning: Bland annat) tillhört en Gyllenstjerna. Gården förstördes sluteligen, och hemmansdelarne, som då voro torp, såldes till Bönder."
• Indelta soldater i Vasabygget
Ett resonemang kring "rotering" eller "det ständiga knektehållet". För Vasabyggets del om det soldattorp som funnits på samma plats sedan slutet av 1600-talet (dagens fastighetsbeteckning 1:13 [postlåda 114]) samt ett övergripande resonemang om indelt soldatväsen i nordvästra Skåne.
• Svensk statlig kontroll ("syn" [besiktning]) av korporalbostället Vasabygget
Om besiktningsprotokoll med start från 1696 kan läsas här.
• Vad betyder namnet Vasabygget?
Det består av två delar: "Vasa-" och "-bygget". En "vasa" eller "vase" är ett risknippe som läggs på fuktig mark för att öka framkomligheten. Gustav Vasas vapen har en liknande symbol (Se gul/blå bild nedan!).
Namnets andra del "-bygget" syftar på nybygge eller nyodling. Namntypen förekommer främst i norra Skåne och Halland. Som regel var ett "bygge" även ett arrende.
Alltså betyder ortsnamnet Vasabygget ungefär: Nybyggda arrendegården, där man behöver lägga risknippen för att komma fram över mossmarkerna.
1651 skrevs det Wassebygget (Se "det tidigaste skriftliga belägget" ovan!), 1661 skrevs det Wasabygge, 1675 skrevs det Waßebygget, 1680 skrevs det Daßebygget (gissningsvis har skrivaren uppfattat namnet så), 1713 till 1874 skrevs det Wasabygget, från 1909 skrevs det Vasabygget.
Källa: Lundbladh, Carl-Erik (2008) "Skånes ortnamn, Norra Åsbo Härad", Tryck, Bromma
Förhistoriska lämningar redovisas på Riksantikvarieämbetets "Fornsök". Bl.a. redovisas för Månstorp 3:17 och 3:30 ett boplatsområde på ca 150 x 50 m (NV-SÖ). Enligt markägaren har det i området påträffats en större mängd fynd. Dessa utgöres av:
2 skafthålsyxor,
2 håleggade, slipade, tjocknackiga flintyxor,
1 tunnackig, slipad flintyxa,
2 pilspetsar,
8 flintskrapor,
10 spån, varav 6 med retuscher (flintföremål som bearbetats för att få en jämnare kant),
23 avslag,
25 bitar slagen flinta, varav 6 brända, 1 mindre flintbit med slipspår och 1 större bit flinta med knackmärken.
Källa: "Fornsök", Riksantikvarieämbetet
Såg Vasabyggets första skollokal, inhyrd i ett torp, på 1850-talet ut ungefär så här?
Observera att bilden visar en samtida skola i en annan kommun! Läs här om Vasabyggets första fasta lärare!
- Välkommen till några sidor om orten Vasabygget i Perstorps kommun i nordvästra Skåne, sydligaste Sverige!
- Vasabygget ligger vid det röda krysset på kartan.
Folktäthetskartan nedan gäller för 1700-talet. Vasabygget låg då i en mycket glesbebyggd trakt. De mörkare partierna i kartan visar befolkningstätare trakter.
av den lokale fotografen, "pågen" Gunnar Johansson (1906-2003) på Vasabygget 1:2 (nuvarande postlåda 206).
över Vasabygget 1960 och 2022. En videojämförelse.
Hur många läser dessa webbsidor om Vasabygget?:
2017 i genomsnitt 10 besök/dygn
2018 i genomsnitt 14 besök/dygn
2019 i genomsnitt 32 besök/dygn
2020 i genomsnitt 45 besök/dygn
2021 i genomsnitt 60 besök/dygn
2022 i genomsnitt 62 besök/dygn
2023 i genomsnitt 57 besök/dygn
Det svart-vita fotografiet nedan visar den f.d. gårdsplanen till Vasabygget 1:1 på 1920-talet. Den dåvarande ägaren är i full färd med att riva den gamla stenladan för att därefter bygga upp en ny lada längre bort.
På fotografiet i färg (Google Earth) från 2023 - återfinns det svart-vita fotots plats som det ser ut idag.
Källa och foto: Marianne Håkansson (född Vingren), Perstorp samt Google Earth.
- Dessa sidor om Vasabygget innehåller officiella och återberättade uppgifter om bl.a. personer som bott i Vasabygget. Om du önskar att någon personuppgift tas bort eller ändras från/på dessa sidor, så kontakta mig på emailadressen kent(at)meissner.se!
• De två socknarna Oderljunga och Perstorp har varit glest befolkade ända fram till historisk tid (cirka år 1000).
Synliga förhistoriska lämningar inom Oderljunga socken inskränker sig till ett röse i Tostarp nära Hyllstofta. Förekomsten av slaggvarpar pekar på en tidig primitiv järnhantering. Bebyggelsenamnen är till sin art tidsmässigt sena med ändelser som -torp, -hult och -röd (-ryd), vilka anger nybygge, ägd skog och röjd mark.
Kyrkorna i Perstorps kommun - Perstorp och Oderljunga - uppfördes båda under den senare delen av 1100-talet troligtvis av munkar från Herrevadskloster i Ljungbyhed. Endast Perstorps kyrka liknar ursprungsbyggnaden. Oderljunga kyrka såg liknande ut, men byggdes om i romansk stil på 1850-talet och har en ovanlig orientering med både torn och altare i väster.
Källa: "Skånsk kulturbygd", Skånes Hembygdsförbund, 1982. Sid. 13
• Skåne - och även Vasabygget - blev slutligen svenskt efter freden med Danmark 1679.
Ja, jag vet att Roskildefreden 1658 brukar anges då Skåne blev svenskt! Men i praktiken blev det ingen ordning med svenskheten förrän efter att danskarna förgäves försökt återta Skåne och fredsavtalet mellan Sverige och Danmark blev undertecknat i Versailles i Frankrike.
Först då blev det fart på att brutalt försvenska Skåne och dess invånare.
Slaget vid Lund den 4 december 1676 blev den sista kraftmätningen om Skåne mellan Sverige och Danmark.
Den invaderande danska armén bestod av omkring 13 000 soldater under Kristian V. Den svenska armén bestod av omkring 8 000 soldater under Karl XI. Det blev ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska.